Publikationer från Mälardalens högskola
Not a member yet
16964 research outputs found
Sort by
Lärares arbete med matematikundervisning för elever med autism
Syftet med studien är att ta reda på hur verksamma lärare i årskurs 1–3 arbetar med elever med autism i matematikundervisningen. För att uppfylla syftet med studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat åtta respondenter med olika erfarenheter av matematikundervisning för elever med autism. Resultatet indikerar framgångsfaktorer för matematikundervisningen som till exempel tydliggörande pedagogik, visuellt stöd, konkret material, repetition, lågaffektivt bemötande, relationsskapande, cirkelmodellen inom matematik och lära genom sinnena. Resultatet diskuteras i förhållande till forskning om matematikundervisning för elever med autism samt relationellt perspektiv. Studiens slutsatser är att elever med autism har individuella behov men gemensamma utmaningar. Studien är relevant för verksamma lärare som undervisar i matematik
Hom-associative structures, n-hom-Lie algebras, twisted derivations and beyond
This thesis explores hom-algebra structures and twisted derivation operators. The discretization of derivations and algebras plays a significant role in mathematical physics. We examine the hom-algebraic structure of mutation algebras, defined via generalized commutators, and study the interactions among twisted derivations by embedding them into a hom-algebra structure that modifies the Lie algebra of ordinary derivations. We investigate zero-divisor relations between elements of hom-associative algebras and prove that one-sided unital algebras contain a subalgebra whose elements encode all twisting maps that render the product hom-associative. Furthermore, we construct a hom-algebra structure based on the Jacobian determinant of partial derivatives. Finally, we introduce a new algebraic structure that arises naturally in the Jacobian construction and explore its fundamental properties, derivations, and potential extensions
Masterclasses in Systems Thinking and Engineering
This report describes findings from a study related to the pedagogy of lifelong learning. The starting point was the question: ”What can be offered to those who have already taken all the usual courses?” The focus is thus on individuals with long experience and high competency. They can be seen as specialists but still want to develop one step further in their profession. The study investigated whether masterclass pedagogy, which is common in, e.g., the highest levels of musical teaching, can also be applied to other subjects, such as engineering, to address this question. The report reviews the masterclass concept and what kind of competencies it can contribute to. It also provides a summary of the key competencies required in the systems field, in particular, systems thinking and systems engineering. Then, it investigates if and how such pedagogy can be applied to advanced education of, e.g., systems engineers, systems architects, or system analysts. Finally, practical opportunities and challenges with this kind of pedagogy and education are summarized
Grundläggningens roll i energieffektivt byggande : Jämförelse mellan trägrundläggning och betongsgrundläggning
Denna studie undersöker hur valet av grundmaterial påverkar byggnaders energiprestanda, med särskilt fokus på jämförelsen mellan träfundament och konventionella betongplattor på marken. Mot bakgrund av byggsektorns behov av att minska sin klimatpåverkan utgör betongens höga koldioxidutsläpp en betydande utmani Trä anses vara ett mer miljövänligt, förnybart alternativ med goda isolerings egenskaper. Med hjälp av energisimuleringsverktyget IDA ICE modellerades två identiska byggnader – en med trägrund och en med betongplatta – för att analysera skillnader i energiförbrukning under ett år i Mälardalens klimatzon. Ytterligare simuleringar genomfördes med trägrundar av varierande tjocklek för att undersöka hur materialets isoleringsförmåga påverkar energibehovet. Resultaten visar att byggnader med trägrund har lägre värmeförluster och därmed något lägre energibehov än motsvarande byggnader med betonggrund. Energianvändningen varierar mellan 5 % och 11 % beroende på tjockleken på trägrunden, vilket indikerar att optimerad i s o l e r i n g a v t r ä g r u n d k a n g ö r a d e n n a l ö s n i n g k o n k u r r e n s k r a f t i g u r energieffektivitetssynpunkt. Samtidigt verkar betongplattor förbli industristandarden på grund av deras robusthet, beprövade hantverksskicklighet och fuktbeständighet. Timmerfundament kräver mer noggrann design och kunskap, vilket kan vara ett hinder för ett bredare genomförande i dagens byggpraxis. Forskningen ger nya insikter om träfundamentens potential i hållbart byggande och pekar på att det kan vara möjligt att minska byggnaders klimatpåverkan genom alternativa grundlösningar
Att bemöta anhöriga i sorg i samband med plötslig död : Ur ett sjuksköterskeperspektiv
Bakgrund: Sorg är en naturlig respons på förlust och kan beskrivas som en traumatisk kris. I samband med närståendes plötsliga död erfar anhöriga brister i sjuksköterskors bemötande. Anhöriga beskriver erfarenheter av starka känslomässiga reaktioner och att bli lämnad ensam med många frågor. Behovet av en lugn vårdmiljö betonas, där anhöriga tilldelas information och kan ställa frågor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors bemötande av anhöriga i sorg på sjukhus i samband med patienters plötsliga död. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom två övergripande teman och fem subteman. Det första temat var samspelet i mötet med anhöriga i sorg, och delades upp i tre subteman som var att stödja anhöriga, att skapa en god kommunikation och att främja anhörigas delaktighet. Det andra temat var påfrestningar i mötet med anhöriga i sorg, och delades upp i två subteman som var att bemöta anhöriga i en stressig vårdmiljö och att hantera känslomässig påverkan. Slutsats: Sjuksköterskors bemötande av anhöriga i sorg är avgörande för trygghet och tillit, men försvåras av bristande vårdmiljö och känslomässig påverkan. Organisatoriska förbättringar behövs för att synliggöra anhöriga och ge sjuksköterskor tid, resurser och stöd i sitt bemötande.
Patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt : En allmän litteraturöversikt
Bakgrund: Hjärtsvikt är ett påfrestande tillstånd som påverkar patienters fysiska, psykiska och sociala livskvalitet. Sjukdomen är även belastande för anhöriga, som ofta deltar i vården av sin närstående. För att vården ska kunna möta patienternas behov krävs en ökad förståelse för deras erfarenheter av att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet är att skapa översikt om patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Arbetet genomfördes som en allmän litteraturöversikt, baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och mixed-methods ansats. Resultat: Resultatet visade att patienterna som lever med hjärtsvikt erfor omfattande fysiska, psykiska och sociala begränsningar. Egenvård framstod som en central strategi, där kunskap, motivation och stöd från vården var avgörande för att hantera sjukdomen. Patienterna beskrev varierande erfarenheter av vården. Brister i information och kommunikation kunde skapa osäkerhet och minska tryggheten. Socialt stöd upplevdes som betydelsefullt för att hantera vardagen och stärka känslan av sammanhang. Slutsats: Att leva med hjärtsvikt innebär omfattande utmaningar som påverkar hela patientens livssituation. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att främja patientens delaktighet, egenvårdsförmåga och livskvalitet genom individanpassad information och ett holistiskt arbetssätt.Background: Heart failure is a distressing condition that affects the physical, psychological, and social quality of life of patients. The illness is also burdensome for family members who are often involved in caring for their loved one. To meet patients’ needs, healthcare professionals require a deeper understanding of their experiences of living with the disease. Aim: The aim of this study was to provide an overview of patients’ experiences of living with heart failure. Method: The study was conducted as a general literature review based on 13 scientific articles with qualitative and mixed-method approaches. Results: The results showed that patients living with heart failure experienced extensive physical, psychological, and social limitations. Self-care emerged as a central strategy, where knowledge, motivation, and support from healthcare professionals were crucial for managing the illness. Patients described varying experiences of care, where lack of information and communication could lead to uncertainty and reduced sense of security. Social support was perceived as important for coping with daily life and strengthening a sense of coherence. Conclusion: Living with heart failure entails significant challenges that affect all aspects of a patient’s life. Nurses play a crucial role in promoting patient participation, self-care ability, and quality of life through individualized information and a holistic approach
Patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt : En allmän litteraturöversikt
Bakgrund: Hjärtsvikt är ett påfrestande tillstånd som påverkar patienters fysiska, psykiska och sociala livskvalitet. Sjukdomen är även belastande för anhöriga, som ofta deltar i vården av sin närstående. För att vården ska kunna möta patienternas behov krävs en ökad förståelse för deras erfarenheter av att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet är att skapa översikt om patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Arbetet genomfördes som en allmän litteraturöversikt, baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och mixed-methods ansats. Resultat: Resultatet visade att patienterna som lever med hjärtsvikt erfor omfattande fysiska, psykiska och sociala begränsningar. Egenvård framstod som en central strategi, där kunskap, motivation och stöd från vården var avgörande för att hantera sjukdomen. Patienterna beskrev varierande erfarenheter av vården. Brister i information och kommunikation kunde skapa osäkerhet och minska tryggheten. Socialt stöd upplevdes som betydelsefullt för att hantera vardagen och stärka känslan av sammanhang. Slutsats: Att leva med hjärtsvikt innebär omfattande utmaningar som påverkar hela patientens livssituation. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att främja patientens delaktighet, egenvårdsförmåga och livskvalitet genom individanpassad information och ett holistiskt arbetssätt.Background: Heart failure is a distressing condition that affects the physical, psychological, and social quality of life of patients. The illness is also burdensome for family members who are often involved in caring for their loved one. To meet patients’ needs, healthcare professionals require a deeper understanding of their experiences of living with the disease. Aim: The aim of this study was to provide an overview of patients’ experiences of living with heart failure. Method: The study was conducted as a general literature review based on 13 scientific articles with qualitative and mixed-method approaches. Results: The results showed that patients living with heart failure experienced extensive physical, psychological, and social limitations. Self-care emerged as a central strategy, where knowledge, motivation, and support from healthcare professionals were crucial for managing the illness. Patients described varying experiences of care, where lack of information and communication could lead to uncertainty and reduced sense of security. Social support was perceived as important for coping with daily life and strengthening a sense of coherence. Conclusion: Living with heart failure entails significant challenges that affect all aspects of a patient’s life. Nurses play a crucial role in promoting patient participation, self-care ability, and quality of life through individualized information and a holistic approach
Barns psykiska hälsa i relation till lärande : En kvalitativ studie utifrån ett förskollärarperspektiv
I takt med att barns psykiska ohälsa har visat sig öka i samhället, samt att ohälsan ökar bland lägre åldrar, syftade denna studie till att fördjupa förståelsen för förskollärares perspektiv på relationen mellan barns psykiska hälsa och deras lärande. Studien grundades på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori. I resultatet framkom trygghet och relationsskapande som viktiga komponenter i främjandet av barns psykiska hälsa och lärande, samt att små barns hälsa är avgörande för deras kommande utveckling. Det är därför av vikt att pedagoger i förskolan är närvarande för att kunna synliggöra tecken på psykisk ohälsa hos barn. Andra påverkansfaktorer på barns hälsa och lärande är bland annat gruppstorlekar och stress. Studiens slutsats visade på betydelsen av tidiga insatser och dess viktiga funktion i främjandet av barns psykiska hälsa och lärande
Inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolans undervisning
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare möjliggör för barn i behov av särskilt stöd att delta i förskolans undervisning. Av intresse är också vilka eventuella utmaningar de möter i detta arbete. I denna kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och centrala begrepp inom teorin. Studiens resultat visar att förtroendefulla relationer mellan barn och pedagoger, generella och individuella anpassningar samt tydliga och välkomnande lärmiljöer möjliggör barns deltagande. Samtidigt identifieras bristande kompetens och bristande organisatoriskt stöd som hinder för inkludering. Slutsatsen är att förskollärares förhållningssätt, kompetens och attityder är avgörande för att skapa inkluderande lärmiljöer. Genom att kombinera generella anpassningar med individuellt stöd samt främja samarbete inom arbetslaget, med vårdnadshavare och specialpedagoger, kan inkludering och lärande för alla barn stärkas
What Does Resting Time Rest Upon? : A Hermeneutic Study of Preschool Teachers’ Pedagogical Perspectives and Ambitions Regarding Resting Time in Relation to the Holistic Approach in Preschool Education
Denna studies syfte är att undersöka och få djupare förståelse av vakenvilans innebörd i förskolans utbildning ur förskollärares perspektiv. Detta görs genom att undersöka hur förskollärare ser på och förhåller sig till vakenvilan utifrån förskolans helhetssyn samt vilka pedagogiska ambitioner de uttrycker. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. I studien används en hermeneutisk tolkande ansats för att skapa förståelse för det som undersöks. I resultatet framkommer att förskollärare betonar omsorg men att vakenvilan samtidigt uppfattas som ett potentiellt tillfälle för utveckling och lärande. Slutsatsen för studien är att det finns en tradition och rutin om vakenvilans praktik i förskolan som begränsar en vakenvila där helhetssynen tas i beaktning