Publikationer från Mälardalens högskola
Not a member yet
16964 research outputs found
Sort by
The teacher's guide's way of communicating with the teacher : within the subject of technology
No full textThe materials and artefacts utilized by teachers and students play a crucial role in education. In a subject like technology, where many teachers feel they do not have sufficient competence, curriculum materials such as textbooks and teacher guides provide important support for teachers. Teacher guides, in particular, have the potential to support teachers in different ways. The guidance provided in a teacher's guide can be either directive and talk through the teacher, i.e. telling the teacher what to do, or educative and talk to the teacher, i.e. telling the teacher how to do it and why to do it this way, thereby providing the teacher with knowledge to better understand the teaching of the subject. In this study, we analyze a teacher's guide for grades 7-9 to find out what kind of support it provides the teacher. An adapted framework for the design principles of educative curriculum materials was used. The analysis shows that this particular teacher's guide mostly talks through the teacher, giving the teacher directives on how to teach but without explaining why or suggesting other possible ways. The few educative features found are short and not very detailed. The support an educative teacher's guide could provide would give the teacher agency over their teaching and a better possibility to adapt teaching to situations and students. However, we see little of that kind of guidance in the teacher's guide analyzed in this study and conclude by outlining the possible consequences for technology education
Patienters upplevelser av regional- och lokalanestesi : En deskriptiv litteraturöversikt över patienters upplevelser av att vara vakna under operation
No full textBakgrund: Patienters upplevelser av generell anestesi beskrivs som utmanande då de förlorar kontroll över sin kropp samt ofta beskriver oro och ångest inför sövningen. Patienter som genomgår operationer i regional- eller lokalanestesi är tillskillnad från patienter i generell anestesi vakna eller sederade under ingreppet. Detta medför att de är medvetna om vad som händer på salen, både visuellt och auditivt. Anestesisjuksköterskan har en central roll i att möta och tillgodose patienter och deras behov under den perioperativa perioden, det är därför av vikt att belysa och beskriva patienters upplevelser för att kunna tillgodose deras behov. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att vara vakna under operation genomförd i regional- eller lokalanestesi. Metod: Deskriptiv litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Av analysen framkom kategorierna patienters fysiska och emotionella upplevelser av regional- och lokalanestesi, patienters upplevelser av operationssalen samt patienters upplevelser av sjukvårdspersonalen. Vidare beskrevs sju subkategorier. Slutsats: Patienter beskrev både fysiska och emotionella upplevelser av att genomgå kirurgi i regional- eller lokalanestesi. Miljön på operationssalen upplevdes som främmande och ljud från operationen påverkade atmosfären och patienters upplevelse. Sjukvårdspersonalen hade en central roll i att förse patienter med närvaro, information samt förtroende.Background: Patients’ experiences of general anaesthesia is described as challenging as they perceive a loss of control over their bodies as well as worries and anxiety before induction of anaesthesia. Patients who undergo surgery in regional or local anaesthesia are awake during the procedure compared to patients in general anaesthesia. This entails that patients are aware of their surroundings, both visually and audibly. Nurse anaesthetists play a key role in meeting and reassuring the patients and their needs during the perioperative period. It is therefore of importance to highlight and describe patients’ experiences to be able to accommodate their needs accordingly. Aim: This study’s aim is to describe patients’ experiences of being awake during surgery in regional or local anaesthesia. Method: Descriptive literature study of eleven scientific articles. The material was analysed with inductive content analysis. Results: Analysis concluded in the categories patients’ physical and emotional experiences of regional and local anaesthesia, patients’ experiences of the operating room and patients’ experiences of healthcare professionals. Seven subcategories were further described. Conclusions: Patients had both physical and emotional experiences when undergoing surgery in regional or local anaesthesia. The environment in the operating room was perceived as foreign and noises from surgery affected the atmosphere and patients’ experiences. Healthcare professionals played a central part in providing patients with presence, information and trust.
ANESTESISJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE AV PATIENTEN
No full textBackground: In perioperative care, the anesthetic nurse's interaction with the patient is a central aspect in establishing a functional care relationship. Through their interaction, the anesthetic nurse can create conditions that allow the patient to feel secure and develop trust in the perioperative care process. Aim: The aim is to describe how the anaesthetic nurse interacts with the patient in perioperative care. Method: Structured literature review with the analysis according to Whittemore & Knafl's integrative literature review method. Results: The anaesthetic nurse establishes a caring relationship with the patient. The anesthetic nurse wished to convey professional competence, respect, and empathy to ensure the patient feels received with a person-centered perspective. Verbal and non-verbal communication, such as eye contact, touch, and calming words, help the patient develop confidence in the care situation. By being present throughout the perioperative process, continuity in care is established, benefiting both the anaesthetic nurse and the patient. Managing time pressure and providing care in a high-tech environment are mentioned as challenges to interaction. Conclusion: This thesis describes how the anaesthetic nurse strives to interact with the patient in a respectful manner. Positive interaction with the patient has beneficial effects for both the anaesthetic nurse and the patient. Therefore, the anaesthetic nurse needs optimal organizational conditions to ensure high-quality interaction in perioperative care. Keywords: communication, integrative literature study, interaction, perioperative care, person-centered careSammanfattning Bakgrund: I den perioperativa vården är anestesisjuksköterskans bemötande med patienten en central del för att skapa en fungerande vårdrelation. Med bemötandet kan anestesisjuksköterskan skapa förutsättningar för att patienten ska känna trygghet och tillit i den perioperativa vårdprocessen. Syfte: Syftet är att beskriva hur anestesisjuksköterskan bemöter patienten i perioperativt vårdande. Metod: Strukturerad litteraturstudie med analys enligt Whittemore & Knafls analysmetod för integrativ litteraturstudie. Resultat: Anestesisjuksköterskan etablerar en vårdande relation till patienten. Anestesisjuksköterskan vill bemöta patienten med en professionell kompetens, respekt och empati för att patienten ska känna sig mottagen med ett person-centrerat perspektiv. Verbal och ickeverbal kommunikation såsom ögonkontakt, beröring och lugnande ord hjälper patienten att känna förtroende i vårdsituationen. Genom att vara närvarande i hela det perioperativa förloppet skapas kontinuitet i vårdandet som är till gagn för både anestesisjuksköterskan och patienten. Att hantera tidspress och att vårda patienten i en högteknologisk miljö nämns som hinder för bemötandet. Slutsats: Examensarbetet beskriver hur anestesisjuksköterskan anstränger sig för att bemöta patienten på ett respektfullt sätt. Ett bra bemötande mot patienten ger positiva effekter för både anestesisjuksköterskan och patienten. Anestesisjuksköterskan behöver därför få bästa möjliga organisatoriska förutsättningar för att kunna ge bra bemötande i den perioperativa vården. Nyckelord: bemötande, integrativ litteraturstudie, kommunikation, perioperativ vård, personcentrerad vård
INTENSIVVÅRDSSJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT ÖVERRAPPORTERA PATIENT
No full textBakgrund: Brister i kommunikation vid överrapportering kan utgöra ett hot för patientsäkerheten inom intensivvården. Intensivvårdssjuksköterskan har ett ansvar att främja säker vård genom strukturerad informationsöverföring och teamarbete. Överrapporteringsverktyg kan minska risken för misstag och informationsförlust. Trots detta används de inte konsekvent vid överrapportering. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av överrapportering av patient. Metod: En integrativ litteraturstudie. Systematisk litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL Plus vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar som analyserades och inkluderades i resultatet. Resultat: Det framkom tre teman som beskriver intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av överrapportering av patient: Psykosociala förutsättningar vid överrapportering, överrapporteringsprocessens innehåll och systematik, organisatoriska förhållanden och dess inverkan på vårdprocessen. Slutsats: Tydlig kommunikation, samarbete och en bestämd struktur anses vara viktigt för en säker överrapportering. Strukturerande verktyg som ISBAR kan förbättra tydlighet och reducera misstag. Bristande kommunikation, hög arbetsbelastning och stress kan påverka vårdkvalitén negativt. Teamträning och simuleringsövningar stärker samarbetet och kan bidra till ökad patientsäkerhet. Nyckelord: Integrativ litteraturstudie, intensivvårdssjuksköterska, kommunikation, patientsäkerhet, överrapportering.Background: Communication failures during handovers can pose a threat to patient safety in intensive care. The intensive care nurse is responsible for promoting safe care through structured information transfer and teamwork. Handover tools can reduce the risk of errors and information loss. Despite this, they are not used consistently. Aim: To describe intensive care nurses’ experiences of patient handoff. Method: An integrative literature review. A systematic literature search was conducted in the databases PubMed and CINAHL Plus, resulting in 16 scientific articles that were analyzed and included in the results. Results: Three themes emerged that describe intensive care nurses’ experiences of patient handover: Psychococial conditions in handoff communication, content and systematics of the handoff process, organizational conditions and their impact on the care process. Conclusion: Clear communication, collaboration, and a defined structure are considered important for safe handovers. Structured tools such as ISBAR can improve clarity and reduce errors. Poor communication, high workload, and stress may negatively impact care quality. Team training and simulation exercises strengthen collaboration and may enhance patient safety. Keywords: Communication, handoff, integrative literature review, intensive care nurse, patient safety
Riskfylld lek i förskolan
No full textSyftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på riskfylld lek inom förskolans verksamhet, hur deras uppfattningar påverkar barns motoriska utveckling,förmåga att bedöma och hantera risker. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer användes som metod för datainsamling. Analysen baseras på en vidareutveckling av Gibsons ekologiska perceptionsteori, med fokus påbegreppet handlingserbjudande och centrala begrepp som objekt,perceptionsförmåga, Fields of promoted Actions (FPA) och Fields of Free Action (FFA). relaterade till riskfylld lek. Resultatet visade att förskollärarna betraktade riskfylld lek som en viktig del i barns motoriska utveckling, då den stimulerar såväl motoriska färdigheter som riskmedvetenhet. Slutsatsen från studien visar att förskollärarna ser riskfylld lek som en betydelsefull del i barns motoriska utveckling, vilket kan öka barnsförmåga att identifiera och hantera risker som kan uppstå i olika leksituationer. Där Säkerhetsföreskrifter och vårdnadshavares förväntningar begränsar ofta möjligheten till riskfylld lek, vilket tydliggör den balansgång förskollärare ständigt navigerar mellan barns utforskande och säkerhet
Individanpassad undervisning i förskolan : En kvalitativ intervjustudie om hur ramfaktorer påverkar förskollärares möjligheter att bedriva individanpassad undervisning
No full textSyftet med studien är att undersöka hur förskollärares möjligheter till individanpassad undervisning påverkas av styrdokument, personalens utbildning, personaltäthet, tid för planering och barngruppernas storlek och hur det skulle kunna se ut om förskollärarna hade bättre förutsättningar att bedriva individanpassad undervisning. Kvalitativa intervjuer med sex förskollärare har använts för att samla in data. Materialet har analyserats med hjälp av en ramfaktorteoretisk utvärderingskedja. Resultatet visar att styrdokument och personalens utbildning inte inverkade negativt på förskollärarnas möjligheter att bedriva individanpassad undervisning. Tid för planering sågs som avgörande för förskollärarnas möjlighet att planera följa upp och bedriva individanpassad undervisning. Personaltäthet och gruppstorlek var avgörande för förskollärarnas möjligheter att bedriva individanpassad undervisning. Personalbortfall, vikarier och där det fanns barn i behov av stöd gjorde det extra svårt att för förskollärarna att bedriva individanpassad undervisning. Trots bristfälliga förutsättningar kunde förskollärarna bedriva undervisning i viss utsträckning. Förskollärarna önskar mer personal, mindre grupper och mer tid för planering för att bättre kunna planera, genomföra och följa upp den individanpassade undervisningen. Slutsatsen i studien är att styrdokument och personalens utbildning inte upplevdes som ett hinder gällande förskollärarnas möjligheter att bedriva individanpassad undervisning. Däremot inverkar tid för planering, stora barngrupper, låg personaltäthet, personalbortfall och vikarier mest på förskollärarnas möjligheter att bedriva individanpassad undervisning. Förskollärarnas sätt att uppfatta och förhålla sig till ramarna påverkade huruvida undervisning bedrevs eller helt uteblev. Förskollärarna önskar framför allt mindre grupper och högre personaltäthet för att möjliggöra individanpassad undervisning.
"Sfi hjälper oss först att utveckla språket som är viktigaste. SFI lär oss också om kulturen...så kommer vi närmare svenskar" : En etnografisk studie om integration i praktiken i SFI.miljön
No full textAccelerated commercial battery electrode-level degradation diagnosis via only 11-point charging segments
No full textAccelerated and accurate degradation diagnosis is imperative for the management and reutilization of commercial lithium-ion batteries in the upcoming TWh era. Different from traditional methods, this work proposes a hybrid framework for rapid and accurate degradation diagnosis at the electrode level combining both deep learning, which is used to rapidly and robustly predict polarization-free incremental capacity analysis (ICA) curves in minutes, and physical modeling, which is used to quantitatively reveal the electrode-level degradation modes by decoupling them from the ICA curves. Only measured charging current and voltage signals are used. Results demonstrates that 11 points collected at any starting state-of-charge (SOC) in a minimum of 2.5 minutes are sufficient to obtain reliable ICA curves with a mean root mean square error (RMSE) of 0.2774 Ah/V. Accordingly, battery status can be accurately elevated based on their degradation at both macro and electrode levels. Through transfer learning, such a method can also be adapted to different battery chemistries, indicating the enticing potential for wide applications
Att ha dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter är inte ett hinder för utbildning : En undersökning av yrkeslärares erfarenheter av assisterande teknik för elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi
No full textSyftet med studien var att belysa framgångsfaktorer och hinder som yrkeslärare upplever vid användning av assisterande teknik (AT) inom gymnasieskolans yrkesprogram eftersom det saknas studier inom området för yrkeslärare. Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell utgör den teoretiska ramen för studien. Studien är kvalitativ och tolv yrkeslärare har intervjuats. Det empiriska materialet har bearbetats utifrån en tematisk analys. I resultatet framkommer att framgångsfaktorer vid användning av AT är att elevernas kunskapsinhämtning förstärks, eleverna blir mer delaktiga och arbetstakten i undervisningen går att hålla. De hinder som upptäckts vid användning av AT är praktiska problem, brist på utbildning hos yrkeslärare och stigmatisering hos eleverna som väljer bort AT. Slutsatsen kan dras att studien stämmer överens med tidigare forskning och att yrkeslärare använder i hög grad andra kompenserande metoder i sin undervisning med målet att utbilda elever i ett yrke