Publikationer från Mälardalens högskola
Not a member yet
16964 research outputs found
Sort by
“Jag ser det som centralt för en god förlossningsvård och kvinnans långsiktiga välmående” : En kvalitativ enkätundersökning om barnmorskors erfarenheter att handlägga förlossningsbristningar grad I & II
No full textBakgrund: Barnmorskor förväntas kunna diagnostisera och suturera förlossningsbristningar grad I och II. Forskning visar att barnmorskor upplever det som utmanande, samtidigt visar forskning att korrekt diagnostisering och suturering är direkt avgörande för att minska risken för komplikationer hos kvinnor. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att handlägga förlossningsbristningar grad I och II på förlossningsavdelning. Metod: Kvalitativ enkätundersökning med induktiv ansats, datainsamlingen bestod av 27 anonyma webbenkäter. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Barnmorskor beskrev vikten av att ha kvinnorna i fokus samt utmaningen att möta variationer i förlossningsbristningar i den kliniska vardagen. Kollegialt stöd beskrevs som betydelsefullt. Tillgång till fortlöpande utbildning och återkoppling beskrevs som centralt för att utvecklas och öka kvaliteten i handläggningen av förlossningsbristningar. Slutsats: Kollegialt stöd främjade reflektion och lärande, vilket framstod som centralt i professionell utveckling. Behovet av återkoppling efter handläggning betonades som betydelsefullt för både kompetensutveckling och vårdens kvalitet. Slutligen framhölls vikten av att ha kvinnorna i fokus under handläggningen. Background: Midwives are expected to diagnose and suture first- and second-degree perineal tears. Research highlights that midwives perceive this task as challenging, while also research shows that accurate diagnosis and suturing are critical in reducing the risk of complications for women. Aim: To describe midwives’ experiences of managing first- and second-degree perineal tears in labor ward setting. Method: A qualitative web-based survey with an inductive approach was conducted. Data was collected through 27 anonymous online questionnaires and analyzed using qualitative content analysis. Results: Three categories and eight subcategories were identified. Midwives emphasized the importance of keeping the woman in focus, as well as the challenge of handling variations in perineal tears in clinical practice. Collegial support was described as valuable. Access to continued education and feedback were viewed as essential for professional development and improving the quality of care related to perineal tears. Conclusion: Collegial support facilitated reflection and learning, which were considered central to professional development. The need for feedback after managing perineal tears was emphasized as important for both competence development and quality of care. Lastly, the importance of keeping the woman in focus throughout the management process was highlighted
Feeling Out of Place When Seeking Research Access? Reflexivity Through Affective Spacing
No full textIn this paper, we propose that drawing on our "feeling of being out of place" when seeking research access can be a valuable source for methodological reflexivity. Drawing on the concept of affective spacing, we examine why and how "feelings of being out of place" emerge as we approach research settings, what emerges as matters of concern in this process and what insights attending to these feelings can provide. We conclude by discussing the revelatory and consequential implications that affective spacing can have for our research. This, we argue, can also help better prepare qualitative scholars to acknowledge and navigate their own involvement in their research
Att förebygga ungdomskriminalitet : En kvalitativ intervjustudie med socialarbetare om hinder och framgångsfaktorer i förebyggande arbete med ungdomar
No full textSyftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare upplever och beskriver sitt arbete med att förebygga ungdomskriminalitet, med särskilt fokus på samverkan med andra aktörer samt de hinder och framgångsfaktorer som präglar arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare inom socialtjänsten. Det insamlade materialet har analyserats med tematisk analys och relateras till tidigare forskning samt teoretiska ramverk som Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och Hasenfelds (2010) teori om människobehandlande organisationer. Resultatet visar att socialarbetare ser samverkan mellan socialtjänsten, skola och polis som central i det förebyggande arbetet, men att skillnader i mål, resurser och arbetsmetoder försvårar samarbetet. Brist på resurser och hög arbetsbelastning påverkar socialarbetarnas möjjligheter att arbeta proaktivt, vilket leder till att akuta insater ofta prioriteras framför långsiktiga lösningar. I det förbyggande arbetet växlar socialarbetare mellan att erbjuda praktiskt och emotionellt stöd, exempelvis genom fritidsaktiviteter anpassade till ungdomarnas interessen eller samtal som syftar till att stärka deras förmåga att hantera känslor. Vidare framkommer att socialarbetare upplever svårigheter med att bygga förtroendefulla relationer med ungdomar, särskilt på grund av negativa attityder gentemot socialtjänsten. Studien belyser behovet av bättre resurstilldelning, tydligare samverkansstrukturer och metoder för att stärka relationen mellan socialtjänst och ungdomar i riskzon. This study aims to examine how social workers perceive and describe their work in preventing youth crime, with a focus on collabration with others actors as well as the challenges and success factors that characterize their efforts. The study adopts a qualitative approach and is based on seven semi-structured interviews with practicing social workers. The colleected data has been analyzed using thematic analysis and interpreted through the lens of previous research and theoretical frameworkers, particularly Lipsky's (2010) theory of street-level bureaucracy and Hasenfeld's (2010) theory of human service organization. The results show that social workers consider collaboration between social services, schools, and the police to be central to preventive efforts, but differences in goalas, resources, and work methods create barriers to effective cooperation. Resource shortages and heavy workload impact social workers' ability to engage in proactive measures, often resulting in urgent interventions being prioritized over long - term solutions. In preventive work social workers alternate between offering practical and emotional support, for example a range of free time activites that are tailored to young people's interests or conversations that are meant to support young people in managing their feelings. Furthermore, the study highlights difficulties in building trust-based relationships with young people, particularly due to negative attitudes toward social services. The findings emphasize the need for improved resource allocation, clearer collaboration structures, and strategies to strengthen the relationsship between social services and at-risk youth.
Språklig identitet i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares språkutvecklande arbetssätt för att främja barns språkliga identitet
No full textStudiens syfte var att undersöka hur förskollärare beskriver och arbetar med språkutveckling för att främja barns språkliga identitet samt fördjupa vår kunskap om förskollärares strategier och metoder. I denna studie har vi valt att utgå från kvalitativa studier och semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Det sociokulturella perspektivet valdes som teoretisk utgångspunkt som stöd att analysera vår studie med centrala begrepp. Resultatet visar att språkutveckling är en central del för att barn ska få möjlighet att utveckla sin språkliga identitet. Vidare framgår förskollärarnas strategier, metoder och utmaningar de ställs inför i arbetet. Slutsatsen visar att genom dokumentation och reflektion kan förskollärare öka sin medvetenhet och skapa förutsättningar för att stötta barn att utveckla sin språkliga identitet i förskolan.
Design av ett rörsystem : En tillämpning av de initiala faserna i den generiska produktutvecklingsprocessen
No full textI det här examensarbetet var syftet att använda de initiala faserna i den generiska produktutvecklingsprocessen för att utföra en omkonstruktion av en befintlig produkt. Slangledningarna på produkten omkonstruerades till rörledningar, bl.a. eftersom slangarna var oordnade och det var svårt att följa flödet i dem. En 3D-modell av den befintliga produkten skapades i CAD-programvaran SolidWorks utifrån 2D-ritningar som fanns tillgängliga, för att sedan kunna konstruera rören. Resultatet av detta arbete blev en 3D-modell av den befintliga produkten och dess rörsystem samt tillhörande tillverkningsritningar. Slutsatsen som kunde dras utifrån detta projektarbete var att de initiala faserna i den generiska produktutvecklingsprocessen kan användas för en omkonstruktion från slangledningar till rörledningar, genom att modifiera och utesluta några av stegen i processen.In this thesis the aim was to use the initial phases of the generic product development process to perform a reconstruction of an existing product. The hoselines of the product were reconstructed to pipelines, since the hoses were disordered and it was difficult to discern the flow of fluid. A 3D-model of the existing product was created in the CAD software SolidWorks, based on 2D-drawings that were available. Then the design of the pipe system was developed. The result of this work was a 3D-model of the existing product and its piping system as well as associated manufacturing drawings. The conclusion that could be drawn from this project work was that the initial phases of the generic product development process can be used for a reconstruction from hoselines to pipelines, by modifying and excluding some of the steps in the process
Från vilsen till vägledd : Hur tematiska utställningar kan göras mer orienterbara för vuxna besökare med ADHD
No full textMuseer och utställningsmiljöer spelar en viktig roll i att förmedla kulturarv och kunskap, men många utställningar är designade utifrån neurotypiska besökares behov. Vuxna personer med ADHD kan uppleva utmaningar i att navigera och förstå en utställnings struktur på grund av svårigheter med spatial kognition, uppmärksamhet och arbetsminne. Denna studie syftar till att undersöka hur rumsliga och visuella element kan användas för att förbättra orienterbarheten i tematiska utställningar och därmed skapa en mer inkluderande upplevelse. Genom en rums- och upplevelseanalys samt användartester har utställningen Vikingarnas värld på Historiska museet studerats. Resultaten visar att trots att utställningen använder färgkodning, ljussättning och visuella ankare, är dessa element ofta subtila eller inkonsekventa, vilket kan leda till desorientering. Studien identifierar behovet av tydligare vägledning, mer distinkta zonindelningar och visuella hierarkier som kan underlätta besökarnas uppfattning av utställningens struktur. Genom att anpassa informationsdesign och rumslig organisation kan museer bättre stödja personer med ADHD och samtidigt förbättra orienterbarheten för en bredare besöksgrupp.Museums and exhibition environments play a crucial role in conveying cultural heritage and knowledge, yet many exhibitions are designed with neurotypical visitors in mind. Adults with ADHD may experience challenges in navigating and understanding an exhibition’s structure due to difficulties with spatial cognition, attention, and working memory. This study aims to explore how spatial and visual elements can be used to improve wayfinding in thematic exhibitions, thereby creating a more inclusive experience. Through spatial and experiential analysis combined with user testing, the exhibition The World of the Vikings at the Swedish History Museum was examined. The results indicate that although the exhibition employs color-coding, lighting, and visual anchors, these elements are often subtle or inconsistent, leading to disorientation. The study highlights the need for clearer guidance, more distinct zoning, and visual hierarchies to enhance visitors’ perception of the exhibition’s structure. By adapting information design and spatial organization, museums can better support individuals with ADHD while simultaneously improving wayfinding for a broader visitor group
MEDIAS SKILDRING AV KVINNLIGA POLITIKER : En tematisk analys om hur klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari porträtteras i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen
No full textI denna studie undersöktes medieporträtteringen av Romina Pourmokhtari som är en klimat- och miljöminister i Sveriges regering. Syftet var att studera hur de fyra och stora svenska dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen framställde Romina Pourmokhtari i förhållande till stereotypa uppfattningar om kön, ålder och etnicitet. I samband med detta kommer det att ge en djupare insikt om hur dessa intersektionella faktorer samspelar och påverkar mediebilden av Romina Pourmokhtari. Genom att använda en tematisk analys som metod, kunde tre övergripande teman skapas och sedan analyseras i olika nyhetsartiklar och krönikor mellan tidsperioden 2022 till 2025. För att uppnå en bättre förståelse för materialet tillämpades ett analysverktyg som bidrog till att synliggöra relevanta könsstereotypiseringar och vilken effekt dessa hade på beskrivningarna av Pourmokhtaris politiska ledarskap. Resultatet som studien visade var att Pourmokhtari beskrevs i enlighet med de traditionella stereotypa föreställningarna, vilket även gick att anknyta till teorierna såsom genus och intersektionalitet samt tidigare forskning. Som en slutsats kunde det konstateras att kvinnliga politiker med en ung ålder och en utländsk bakgrund, i detta fall Pourmokhtari, kan mötas av stereotypiseringar. På grund av att det empiriska materialet bevisade att detta är något som fortfarande finns kvar i den svenska politiken.
Kommunikationsstrategier för elever med intellektuell funktionsnedsättning : En studie inom specialpedagogik
No full textDenna studie undersöker hur specialpedagoger och speciallärare i anpassad grundskola arbetar för att stödja elevers kommunikation, med särskilt fokus på alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och olika kommunikationsstrategier. Studien belyser även samverkan med vårdnadshavare och andra yrkesgrupper. Genom kvalitativa intervjuer med sju specialpedagoger och sju speciallärare framkommer att arbetet med AKK präglas av individanpassning, multimodala stöd och en strävan efter att främja elevers delaktighet och självbestämmande. Handledning, samverkan och ett gemensamt ansvarstagande i arbetslaget är avgörande för att skapa en tillgänglig kommunikationsmiljö. Studien visar att specialpedagoger har en nyckelroll i att vägleda kollegor, men att faktorer som tidsbrist och bristande samsyn kan utgöra hinder. Resultaten understryker vikten av ett rättighetsperspektiv och långsiktigt arbete för att stärka elevers kommunikativa möjligheter och delaktighet i skolan
Lärarens pedagogiska frihet : En kvalitativ studie av lärares upplevelse av sin pedagogiska frihet
No full textSyftet med studien var att presentera en möjlig förståelse för lärares pedagogiska frihet. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, grundad i en existentiell hermeneutisk ansats. Datainsamlingen bestod av åtta semistrukturerade intervjuer och en skriftlig redogörelse, vilka utgick från frågeställningen "Hur upplever lärare sin pedagogiska frihet?". Det insamlade materialet har utgjort empiri som tolkades utifrån Gadamers "öppna frågandets princip". Resultatet visade att lärare upplever sin pedagogiska frihet utifrån fyra teman: Lärares mående, Elever, Resurstillgång och Yttre påverkansfaktorer. Tolkningsresultatet visade att dessa fyra teman utgjorde villkor för den pedagogiska friheten, dessa villkor bestäms både inom skolans kontext och genom beslut utanför skolan. Med hjälp av Gadamer, Biesta, Bornemark och Noddings diskuterades studiens tolkningsresultat med särskilt fokus på dialogens betydelse för möjligheten till lärares pedagogiska frihet
Barnlitteratur som spegel och verktyg : En analys av genus och könsroller i Luna och superkraften: Upptäckten
No full textDenna studie undersöker hur genus och könsroller framställs i barnboken Luna och superkraften: Upptäckten samt hur verket kan användas pedagogiskt i undervisningen i årskurs F-3. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv och critical literacy samt bygger på en kvalitativ textanalys av både text och bild. Resultatet visar att boken både utmanar och reproducerar könsstereotyper. Slutsatsen är att verket har stor potential som ett verktyg för att främja kritisk reflektion kring kön och identitet i skolan