Publikationer från Mälardalens högskola
Not a member yet
16964 research outputs found
Sort by
Att vårda patienter i livets slutskede : En allmän litteraturöversikt om sjuksköterskors erfarenheter
No full textBackground: The purpose of palliative care is relieving the patient's symptoms and pain. The primary goal is to improve the quality of life and well-being of patients. Previous research showed that patients and their family experienced suffering when communication and acknowledgment and concern for their problems were omitted. Participation, integrity and honest communication were described as essential to high-quality palliative care. Aim: To provide an overview of registered nurse’s experiences in caring for patients at the end of life. Method: A general literature review of a total of eleven articles, including six qualitative, three quantitative and two studies with both qualitative and quantitative approach. Results: Three themes were revealed: caring based on a holistic perspective, to converse with the patient, and need for education in palliative care. Nurses cared for patients based on a holistic approach, which included many aspects. Nurses faced difficulties to comfort and conversing with patients at end of life.Lack of knowledge led to frustration and inability to meet all patient’s needs. Conclusion: Nurses fulfilled the purpose of palliative care using a holistic care approach. The challenge to converse and lack of knowledge could be related to patient’s experience of not being acknowledged.
Att bemöta patienter med demenssjukdom på sjukhus : En allmän litteraturöversikt ur ett sjuksköterskeperspektiv
No full textBackground: To communicate with and encounter patients with dementia in hospitals can be challenging for nurses. The symptoms that often occur with dementia can create communication difficulties and behavioral changes which makes it difficult for nurses to interact with patients with dementia. Previous research shows that patients with dementia and their relatives experience a lack of interaction with nurses which leads to a feeling of exclusion in health care. Aim: To describe nurses’ experiences of encountering patients with dementia in hospitals. Method: A general literature review that includes nine qualitative articles and two quantitative articles. Results: Four themes were identified: Lack of knowledge, That important of environments, The important of relatives, and strategies for encounters. Nurses experienced that there were challenges due to the lack of sufficient knowledge about dementia and that the hospital environment negatively affected patients with dementia. Furthermore, nurses saw that the presence of relatives and strategies for dealing with people with dementia were important. Conclusion: The encounter is crucial for creating positive relationships and improving communication with patients with dementia in hospitals. Nurses and patients experience the encounters differently which underlines the need for more research and knowledge about encounters in dementia care. Keywords: Dementia, encounter, hospital and nurses' experiences
Fysioterapeutens arbetssätt gällande ohälsosamma levnadsvanor : En kvalitativ intervjustudie gällande hälsofrämjande arbete inom primärvården
No full textBakgrund: Enligt nationella rekommendationer bör hälso- och sjukvården arbeta proaktivt och hälsofrämjande, detta omfattar specifikt de levnadsvanor som identifierats av Socialstyrelsen gällande alkohol- och tobaksbruk, ohälsosamma matvanor samt otillräcklig fysisk aktivitet. Fysioterapeuters långa och regelbundna patientkontakt kan möjliggöra hälsofrämjande beteendeförändring relaterat till levnadsvanor. Enligt Socialstyrelsen ansvarar lokala vårdgivare för utvecklandet av rutin gällande arbete med ohälsosamma levnadsvanor. Hur fysioterapeuter tolkar dessa rekommendationer samt huruvida de implementeras inom primärvården är obeforskat. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenhet av att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor inom primärvård. Metod: Studien har utförts enligt kvalitativ metod. En innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer har utförts enligt induktiv ansats. Åtta deltagare inkluderades i studien, samtliga legitimerade fysioterapeuter/sjukgymnaster med minst ett års arbetserfarenhet samt anställda inom primärvården. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier: Att undersöka ohälsosamma levnadsvanor via samtal, att bedöma behov gällande undersökning av ohälsosamma levnadsvanor, att arbeta med beteendeförändring relaterat till ohälsosamma levnadsvanor, att arbeta utifrån primärvårdens förutsättningar samt att förhålla sig till organisatorisk struktur. Ytterligare har sju underkategorier identifierats. Slutsats: Studiens resultat påvisar stor variation gällande deltagares rapporterade attityd och kunskap gällande ett arbetssätt som inkluderar ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet belyser även en organisatorisk variation gällande rutin för undersökning, dokumentation och vidare arbete med ohälsosamma levnadsvanor
PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE –SJUKSKÖTERSKORNAS ERFARENHETER : En litteraturöversikt
No full textBakgrund: Palliativ vård vid livets slutskede fokuserar på att lindra lidande och främja livskvalitet för både patienterna och deras anhöriga. Detta innebär individanpassa vården, symtomhanteringen och föra god kommunikation mellan vårdare, patienterna och anhöriga. Sjuksköterskorna är ansvariga för att främja hälsa och ge patienterna en värdig vård och värdigt slut på livet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av att ge palliativ vård i livets slutskede. Metod: Examensarbetet är en allmän litteraturöversikt, i vilket tretton vårdvetenskapliga artiklar analyserades. Av dessa tretton artiklar var tio kvalitativa, två kvantitativa och en mixmetod. Analysen utgår ifrån likheter och skillnader i artiklarnas syfte och metod. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman: utmaningar, behovet av kompetensutveckling, kommunikationens betydelse, vårdande i att främja välbefinnande. Slutsats: Erfarenhet och engagemang hos sjuksköterskorna är avgörande för att ge en god vård i livets slutskede. God bemötande och tydlig kommunikation till patienterna och deras anhöriga är en viktig del för att uppnå god vård. Sjuksköteterskorna ansåg palliativ vård i livets slutskede som en utmaning, men värdefull för sjuksköterskorna, patienterna och anhöriga. De belyste vikten av kunskap, kommunikation och närvaro för att skapa trygghet och förebygga lidande
Building bridges in SFI: Opportunities and challenges in the collaboration between teachers and study guides
No full textSyftet med denna uppsats är att undersöka hur tre SFI-lärare samarbetar med tre studiehandledare på en kommunal SFI-skola samt hur studiehandledning på modersmålet anses påverka elevernas språkutveckling och lärande enligt SFI-lärarna. Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys, där lärarnas och studiehandledarnas erfarenheter har analyserats för att identifiera mönster i samverkan och dess effekter studiehandledning på modersmålet på elevers språkinlärning. Resultaten visar att samtliga SFI-lärare tillskriver studiehandledning på modersmålet stor betydelse, inte enbart som ett språkligt stöd, utan också som en viktig social och kulturell resurs som ökar elevernas trygghet och delaktighet i undervisningen. Samtidigt visar studien på ett varierande samarbete mellan lärare och studiehandledare i både struktur och omfattning, vilket i vissa fall leder till att handledningen upplevs som ostrukturerad och mindre effektiv. Avsaknaden av enhetliga strategier för samverkan framstår som en bidragande faktor. Studien visar dock att när samplanering och gemensamt materialval genomförs på ett organiserat sätt, skapas en mer sammanhängande och likvärdig undervisning. Det framträder därför ett behov av att skolledningen förtydligar och stärker riktlinjerna för samverkan, i syfte att främja ett mer effektivt samarbete och säkerställa att handledningen på bästa sätt stödjer elevernas språkutveckling och lärande
Mellan stövlar och självständighet : En kvalitativ studie om förskollärares erfarenhet av kapprummet som pedagogisk lärmiljö för barns självständighetsutveckling
No full textSyftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av kapprummet som en pedagogisk lärmiljö samt de pedagogiska överväganden som görs för att främja barns självständighet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet har sedan transkriberats och analyserats utifrån ett fenomenologiskt perspektiv med centrala begrepp. Resultatet visar att förskollärare har en medvetenhet kring hur lärmiljön och deras förhållningssätt ska utformas för att stötta barns självständighet i kapprummet. Förskollärares erfarenheter av kapprummet visar dock på att det är en komplex situation med pedagogiska möjligheter, men som också påverkas av olika utmaningar. Slutsatsen för studien är att personalen behöver inta ett närvarande, lyhört och flexibelt pedagogiskt förhållningssätt samt på ett medvetet sätt utforma miljön för att skapa gynnsamma förutsättningar för barns självständighet i förskolans vardag
VÄGEN TILL STABILITET OCH MENING : Erfarenheter av återhämtning hos personer med psykossjukdom som vårdas inom psykiatrisk öppenvård
No full textBakgrund: Tidigare forskning visar att återhämtning vid psykossjukdom är en mångfacetterad och personlig process som främjas av en meningsfull vardag, fungerande sociala relationer och acceptans av sjukdomen. Stöd från vårdpersonal, vänner och andra med liknande erfarenheter är av stor betydelse, liksom möjligheten att skapa och dela sin berättelse. Arbete och självständighet är centrala faktorer för identitet och livskvalitet, medan stigma, ensamhet och bristande motivation kan utgöra hinder. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av återhämtning vid psykossjukdom inom psykiatrisk öppenvård. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio personer från tre psykiatriska öppenvårdsmottagningar i Mellansverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personernas erfarenheter lyfts fram i sex kategorier: Att förstå och acceptera sin situation, att behöva kämpa med stress och yttre krav, att bära på känslan av att vara annorlunda och ovärdig, att finna tillvägagångssätt att hantera sjukdomen, att få och ge stöd genom bärande relationer och att skapa ett meningsfullt liv. Kategorierna förtydligas med hjälp av 11 subkategorier. Slutsatser: Återhämtningen innefattar flera viktiga faktorer för personer med psykossjukdom, där vården kan göra en betydande insats. En personcentrerad vård krävs för att möta upp behoven där tidvattenmodellen kan vara ett verktyg
ATT VÅRDA PERSONCENTRERAT : Litteraturöversikt utifrån ett sjuksköterskeperspektiv
No full textBakgrund: Personcentrerad vård är en central del av sjuksköterskors yrkesutövning och syftar till att anpassa vården efter patientens individuella behov. Att vårda personcentrerat i sjukhusmiljö kan dock vara utmanande på grund av organisatoriska faktorer såsom arbetsbelastning, resursbrist och strukturella hinder. Syfte: Syftet var att översiktligt beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat när patienter befinner sig i sjukhusmiljö. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på tio vetenskapligt granskade artiklar, varav fyra var kvantitativa och sex kvalitativa. En strukturerad analysmetod tillämpades för att identifiera återkommande teman och mönster i sjuksköterskors upplevelser. Resultat: Sjuksköterskor betraktar personcentrerad vård som en viktig del av sitt arbete. Möjligheten att vårda personcentrerat påverkas dock av flera faktorer. En stödjande arbetsmiljö, tillräckliga resurser och god kommunikation med patienter och kollegor underlättar personcentrerad vård, medan tidspress, hög arbetsbelastning och administrativa krav utgör hinder. Slutsats: För att sjuksköterskor ska kunna vårda personcentrerat på ett hållbart sätt krävs organisatoriska åtgärder såsom förbättrade arbetsvillkor, stödjande ledarskap och ökad möjlighet till kompetensutveckling. Vidare forskning behövs för att undersöka hur strukturella förändringar inom sjukvården kan stärka sjuksköterskors möjligheter att vårda personcentrerat. Nyckelord: Arbetsförhållanden, litteraturöversikt, personcentrerad vård, sjukhusmiljö, sjuksköterskors erfarenheter.Background: Person-centered care is a fundamental aspect of nursing practice, aiming to tailor care to the individual needs of patients. However, implementing person-centered care in hospital settings can be challenging due to organizational factors such as workload, resource limitations, and structural barriers. Aim: The aim of this literature review was to provide an overview of nurses’ experiences in delivering person-centered care to hospitalized patients. Method: This study was conducted as a literature review, including a total of ten peer-reviewed articles, of which four used a quantitative approach and six used a qualitative approach. A structured analytical method was applied to identify recurring themes and patterns in nurses’ experiences. Results: Nurses perceive person-centered care as an essential part of their profession, yet various factors influence their ability to practice it. A supportive work environment, sufficient resources, and effective communication with patients and colleagues facilitate person-centered care. Conversely, time constraints, heavy workload, and administrative demands pose significant barriers. Conclusion: To enable nurses to provide person-centered care sustainably, organizational measures such as improved working conditions, supportive leadership, and increased opportunities for professional development are necessary. Further research is needed to explore how structural changes in healthcare can enhance nurses’ ability to deliver person-centered care in hospital settings. Keywords: Hospital environment, literature review, nurses’ experiences, person-centered care, working conditions
FYSIOTERAPEUTERS ERFARENHETER AV BIOPSYKOSOCIALA FAKTORER SOM PÅVERKAR PATIENTERS DELTAGANDE I GRUPPTRÄNING VID HJÄRT- KÄRLSJUKDOMAR
No full textBakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar är ett stort samhällsproblem och är en ledande dödsorsak i Sverige. Fysisk aktivitet är en viktig del av både primär- och sekundärprevention när det kommer till hjärt-kärlsjukdomar. Livsstilsförändringar i form av en mer fysiskt aktiv vardag är en avgörande komponent för att minska risken för nya hjärthändelser, sjukhusinläggningar och mortalitet. Trots detta är deltagandet på hjärtrehabiliteringen efter en hjärthändelse låg. Fysioterapeuten har en betydelsefull roll i patientens sekundärprevention, då de leder hjärtrehabiliteringsgruppen. Deras erfarenheter om vilka biopsykosociala faktorer som påverkar deltagandet i hjärtrehabiliteringsgrupper kan vara av vikt för att förstå vad som behöver förändras för att öka sannolikheten för patienters deltagande. Syfte: Syftet i följande studie är att undersöka fysioterapeuters erfarenheter och tankar om vilka biopsykosociala faktorer som påverkar patienters deltagande i ett gruppträningsprogram efter en hjärthändelse. Metod: Kvalitativ design med individuella intervjuer utifrån en semi-strukturerad intervjuguide. Sex deltagare rekryterades genom ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval. En induktiv ansats användes vid analys av insamlade data. Resultat: Utifrån intervjuerna kunde två huvudkategorier skapas: Opåverkbara och underlättande faktorer, samt Interaktion och informationsutbyte i patientmötet. I den första kategorin presenterades opåverkbara faktorer som bidrog till att patienter inte deltar i gruppträningen, faktorer som underlättade för patienten att vara med i gruppen samt styrkor och svagheter i programmet. Den andra huvudkategorin bestod av fysioterapeutens interaktion med patienten, patientens rädslor och oro samt information om effekter och rekommendationer. Slutsats: Anledningen till att patienter väljer att inte delta på den erbjudna gruppträningsperioden efter en hjärthändelse är multifaktoriell. Fysioterapeuterna som intervjuats ansåg att dessa faktorer var avgörande: distans till sjukhus, rädsla, ekonomi, brist på kunskap om träning och sitt tillstånd, multisjuklighet och brist på introduktion från flera professioner. Några faktorer som ansågs underlätta för patienterna var: möjligheten att dela erfarenheter med andra patienter i gruppen, ha roligt i gruppen, känna sig trygg med utförandet av träningen. Att fysioterapeuten besitter kompetens att hantera patienters oro och frågor samt att informera om träningens effekter, har framställts som betydelsefullt. Det verkar även vara avgörande att få patienten att prova på träningen minst en gång. Detta område skulle behöva studeras vidare för att skapa förståelse kring vilka förändringar som behöver ske för att få fler patienter att delta i träningsperioden