Publikationer från Mälardalens högskola
Not a member yet
16964 research outputs found
Sort by
The preschool's work with mother tongue : A qualitative interview study of preschoolteachers’ perceptions of conditions and obstacles in teaching
No full textStudien syftar till att skapa en förståelse för hur förskolebarns modersmål inkluderasi verksamheten och hur förskollärare uppfattar förutsättningar och hinder somförekommer. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sexförskollärare (n=6). Resultatet analyseras utifrån ramfaktorteorin och visar hurramfaktorer bland annat barngruppensstorlek, personaltätheten och närsamhälletpåverkar verksamheten. Ramfaktorerna på makro- och mikronivå analyseras för attskapa en förståelse för hur de förhåller sig till varandra och deras påverkan påundervisningen av modersmål. Det är styrdokumenten och förskollärarnasförhållningssätt gentemot ramarna som påverkar arbetet med förskolebarnensmodersmål till störst del. Vidare visar resultatet att förskollärarna har ett liknandeförhållningssätt gentemot arbetet med inkluderingen av förskolebarns modersmål iverksamheten. Studiens slutsats är att förskolans läroplan följt av förskollärarnaskompetens är ramfaktorerna som möjliggör undervisning av god kvalité.
The magic of music in language development : A journey through the world of the preschool teacher
No full textSyftet med studien är att skapa förståelse för förskollärares resonemang över arbetet med och inställningen till att implementera musik i sin undervisning för att främja barns språkutveckling. Genom att utgå från förskollärares perspektiv avser vi att belysa de metoder och pedagogiska strategier som används i undervisningen samt de utmaningar och behov som förskollärare upplever i samband med musikens roll i barns lärande. Studien bygger på en kvalitativ studiedesign och inkluderar semistrukturerade intervjuer med förskollärare, där svaren analyseras tematiskt. Den sociokulturella teorin används som ramverk för att förstå hur musik kan vara ett verktyg för att stödja barns språkutveckling. Resultatet visar att förskollärares användning av och inställning till musik som ett språkfrämjande verktyg påverkas av deras musikaliska erfarenheter och omfattningen av musikalisk utbildning och fortbildning
The role of music in children's interaction and communication : A study of educator’s perspectives on music as a tool to strengthen children's communicative skills and social interaction
No full textStudiens syfte var att undersöka och bidra med kunskap om förskollärares syn på musik som ett verktyg för att stärka barns kommunikativa förmåga och sociala interaktion. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in datamaterial. Totalt intervjuades sex förskollärare med varierande yrkeserfarenhet. Resultatet visar att förskollärarnas engagemang, erfarenheter samt den tid som finns tillgänglig för musikaktiviteter har stor betydelse för hur musiken används i det pedagogiska arbetet. Studien visar att musik kan vara ett användbart verktyg för att stödja barns samspel och kommunikativa utveckling. Slutsatsen är att musik har en betydande roll i förskolan som ett verktyg för att främja kommunikation och samspel mellan barn
Sambandet mellan välmående, lagidrott och känsla av sammanhang
No full textForskning har visat att både känsla av sammanhang (KASAM) och fysisk aktivitet kan bidra till stärkt psykisk hälsa. Sambandet mellan lagidrott, KASAM och välmående är relativt outforskat. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan deltagande i lagidrott, KASAM och psykiskt välmående. En enkät besvarades av 120 deltagare och innehöll instrumentet KASAM-13, egenkonstruerade frågor om välmående samt bakgrundsfrågor. Två t-test genomfördes, det ena visade ingen signifikant skillnad i KASAM mellan deltagare och icke-deltagare i lagidrott. Det andra visade en signifikant skillnad i KASAM mellan åldersgrupperna, där deltagare över 30 år rapporterade högre nivåer av KASAM jämfört med yngre deltagare. En korrelationsanalys visade ett starkt positivt samband mellan KASAM och välmående. I en hierarkisk regressionsanalys var KASAM den starkaste prediktorn för välmående medan lagidrott visade en mindre men signifikant effekt. Vidare forskning som inkluderar fler psykosociala faktorer och längre uppföljning för att fördjupa förståelsen av sambandet kan vara värdefullt
Hur unga vuxna hanterar ångest i vardagen : En kvalitativ studie om emotionsreglering
No full textÅngest är en vanlig del av många unga vuxnas vardag och hanteras på olika sätt. Denna kvalitativa studie undersöker vilka emotionsregleringstekniker unga vuxna (18–30 år) använder för att hantera vardaglig, subklinisk ångest. Tio semistrukturerade intervjuer analyserades med tematisk analys. Fyra huvudteman identifierades: socialt stöd och ventilering, självreglering genom fysisk aktivitet och rutiner, inre dialog och omtolkning samt praktiska strategier för att distrahera eller lindra ångest. Resultaten visar att deltagarna kombinerar både förebyggande och omedelbara strategier, anpassad efter kontext, tidigare erfarenheter och individuella preferenser. Strategiernas funktion analyserades med stöd i Gross (2001, 2014) modell för emotionsreglering, som belyste hur känslor hanteras både innan och efter de uppstått. Studien visade även att strategiernas effektivitet påverkas av individens möjlighet till kontroll över sin livssituation. Resultaten bidrar med fördjupad kunskap om unga vuxnas ångesthantering och kan vara användbara för individers egen hantering av ångest samt för yrkesverksamma inom psykisk hälsa och välbefinnande
ERFARENHETER AV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE : En litteraturstudie från sjuksköterskors perspektiv
No full textBackground: The goal with palliative care at the end of life is to ease suffering and to promote quality of life. The care that is provided is structured around the patient’s wishes and to preserve integrity, the family is also to be included. In previous research it is revealed that patients and families wish for good communication and support from nurses. Aim: To describe nurses experience of providing end of life care. Method: A review with twelve chosen qualitative articles which constitutes the result. Result: The result highlighted the professional and emotional challenges of end-of-life care and how nurses interact with patients and families. Nurses gave physical-, spiritual- and emotional care to promote the best possible end of life. The experiences varied depending on previous knowledge, place of work, years of working experience, ability to handle phycological burden and togetherness in the team resulted in that the best possible care was provided. Conclusion: It is emphasised that nurses experience a lack of knowledge and work experience, at the same time they strive to provide safe and quality end of life care. Notwithstanding the fear of death and how the emotions should be handled, strength in the nurses’ work is reviled as teamwork and support of one another, patients and family
”Det är få som förstår att det är livräddning" : En kvalitativ studie om hur skolpersonal uppfattar det narkotikaförebyggande arbetet på gymnasieskolor
No full textNarkotika är en bidragande faktor till Sveriges sjukdomsbörda och debuten brukar ske i ungdomsåren. I tonåren sker en utveckling både beteendemässigt men även kognitivt där många ungdomar börjar anpassa sig utifrån sin miljö. Ett kännetecknande för detta är fascinationen till att prova nya saker som exempelvis narkotika. Narkotikaförebyggande arbete handlar både om att utbilda elever, men även om att skapa trygga relationer mellan elever och skolpersonal. Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal uppfattar det narkotikaförebyggande arbetet på gymnasieskolor. En kvalitativ metod tillämpades och urvalet var målstyrt. Nio personer verksamma som rektorer eller inom elevhälsan intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. För analysering av intervjumaterialet tillämpades en manifest innehållsanalys. Resultatet består av tre huvudkategorier: Förebyggande arbetssätt, Kommunikativt förhållningssätt samt Hinder och förbättringsområden. Deltagarna ansåg att utbildning av både elever, skolpersonal samt föräldrar, tidigt identifiering av beteendeförändringar bland eleverna, att ha en öppen konversation med eleverna samt relationsbyggande var viktigt i ett narkotikaförebyggande arbete. Hinder som påverkade arbetet var tidsbrist men även kunskapsluckor i form av att deltagarna upplevde att övrig skolpersonal inte har tillräckligt med kunskap gällande narkotika samt hur hanteringen av en elev som brukat eller misstänkt bruka bör ske. Utbildning och samverkan är viktiga delar i ett narkotikaförebyggande arbete men för att arbetet ska fungera behöver även skolpersonal ges förutsättningar för att kunna agera meningsfullt och effektivt. Drugs are a contributing factor to Sweden's disease burden and the onset usually occurs in adolescence. In adolescence, there is a development both behaviorally and cognitively where many young people begin to adapt to their environment. A characteristic of this is the fascination with trying new things such as drugs. Drug prevention work is both about educating students, but also about creating safe relationships between students and school staff. The purpose of the study was to investigate how the school staff perceive the drug prevention work in high schools. A qualitative method was applied and the selection was purposive. Nine people working as principals or in student health were interviewed through semi-structured interviews. To analyze the interview material a manifest content analysis was applied. The results consists of three main categories: Preventive working methods, Communicative approach, and Obstacles and areas for improvement. The participants considered that education of both students, school staff and parents, early identification of behavioral changes among students, having an open conversation with students and building relationships were important in drug prevention work. Obstacles that affected the work were lack of time, but also knowledge gaps in the form of the participants experiencing that other school staff do not have sufficient knowledge regarding drugs and how to handle a student who has used or is suspected of using drugs. Education and collaboration are important parts of drug prevention work, but for the work to be successful, school staff also need to be given the conditions to be able to act meaningfully and effectively.
The Role of Innovation Intermediaries in Matchmaking for Manufacturing SME Collaboration
No full textThis thesis investigates how innovation intermediaries enhance matchmaking processes between small and medium-sized manufacturing enterprises (SMEs) and digital technology startups in Sweden's manufacturing sector. As manufacturing SMEs face increasing pressure to adopt digital technologies while navigating resource constraints and knowledge gaps, at the same time, digital technology startups face challenges in accessing the traditional manufacturing sector. Innovation intermediaries play a crucial role in facilitating collaboration between them. However, the specific mechanisms through which innovation intermediaries effectively perform this function remain underexplored, particularly in the manufacturing context. Through a qualitative case study utilising semi-structured interviews with key stakeholders, this research identified six dimensions of effective intermediation: Value-Centred Ecosystem Orchestration, Need-initiated Innovation Facilitation, Co-Created Knowledge Exchange, Social Capital Development, Multi-stakeholder Interest Alignment, and Knowledge Ecosystem Development. The findings reveal that testbeds serve as central collaboration mechanisms rather than mere technical facilities, simultaneously enabling validation, trust-building, knowledge translation, and risk reduction. This study contributes to innovation intermediation theory by reconceptualising intermediation as multidimensional orchestration, documenting specific trust-building mechanisms with social capital, and highlighting the integration of tacit knowledge in problem definition. For practitioners, this study provides a structured framework for designing effective intermediation processes that address the unique challenges of manufacturing digitalisation. This understanding advances both theoretical knowledge and practical approaches to accelerate digital transformation in manufacturing through enhanced collaboration between SMEs and startups
Där vägen delar sig : En kvalitativ studie om lärare och speciallärares uppfattning av inkludering för elever med intellektuell funktionsnedsätting
No full textI en skola som vilar på demokratiska värden, finns ett parallellt skolsystem där vissa elever får möjlighet att placeras i anpassad skola utifrån intellektuell funktionsnedsättning (IF). Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse av fenomenet inkludering för elever med IF i skolan genom att undersöka lärare och speciallärares perspektiv och erfarenheter. Med ett fenomenografiskt angreppssätt och semistrukturerade intervjuer som metod undersöks lärares och speciallärares, från både grundskolan och den anpassade grundskolan, uppfattning av inkludering i olika systemteoretiska nivåer. Analysen utgår dels från ett systemteoretiskt perspektiv, där skolan ses som ett komplext system där alla delar samspelar med varandra, dels utifrån dilemmaperspektivet som förklarar oförenliga värden och praktiska utmaningar som inkludering ofta innebär. Resultatet visar att informanterna främst uttrycker inkludering utifrån en specificerad individorienterad definition med utgångspunkt i de organisatoriska förutsättningar de har. Elever med IF beskrivs trivas i den anpassade skolformen vilket pekar på ett dilemma mellan inkluderingsvisionen och skolans praktik. En plats där vägen, trots gemensam utgångspunkt, ofta delar sig
Språklig tillgänglighet : En intervjustudie om lärares strategier för att möta elever i språklig sårbarhet
No full textSyftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare arbetar för att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer för elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och fokuserar på att belysa vilka strategier, metoder och former av stöd som lärare uppfattar som betydelsefulla i arbetet med att främja språklig tillgänglighet i undervisningen.Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har vi samlat in data från 12 lärare i grundskolan för att få en djupare förståelse av deras arbetssätt och strategier. Resultaten visar att en språkligt tillgänglig lärmiljö präglas av tydlighet, struktur och medveten språkanpassning. Lärare använder visuella stödsystem, digitala verktyg och scaffolding för att stärka elevernas språkutveckling och delaktighet. Viktiga faktorer är också relationsskapande, varierade undervisningsmetoder och en tillgänglig undervisningspraktik. Samtidigt identifieras utmaningar såsom tidsbrist, begränsade resurser och behovet av fortbildning inom språklig tillgänglighet. Slutsatsen är att en språkligt tillgänglig lärmiljö inte bara gynnar elever i språklig sårbarhet utan bidrar till en mer tillgänglig undervisning för alla.3Studien belyser vikten av att medvetet arbeta med språkstödjande strategier och att stärka lärarnas kunskap inom området