Publikationer från Mälardalens högskola
Not a member yet
16964 research outputs found
Sort by
Den mångdimensionella ensamheten : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar och arbetssätt kring ensamhet bland elever i skolmiljöer
Studiens syfte var att fördjupa förståelsen för hur pedagoger på lågstadiet ser på och arbetar med ensamhet bland elever, samt vad för strukturella aspekter som påverkar deras arbete. Metoden utgick från semistrukturerade intervjuer, där en fenomenografisk ansats låg till grund för den empiriska analysen, och det utvecklingsekologiska perspektivet för den teoretiskt tolkande analysen. Resultatet mynnade ut i tre beskrivningskategorier i det totala utfallsrummet: elevens, pedagogens och strukturella förutsättningar i relation till ensamhet som fenomen. Första beskrivningskategorin belyser pedagogernas uppfattningar om hur individuella, sociala och interaktionsmässiga egenskaper skapar olika förutsättningar bland eleverna. Andra beskrivningskategorin belyser didaktiska, strategiska och relationella arbetssätt som pedagogerna nyttjar sig av. Den tredje beskrivningskategorin belyser hur strukturella aspekter påverkar pedagogernas arbete såsom skolans utformning, rastens struktur, samverkan inom skolan och med vårdnadshavare, samt bestämmelser på högre nivå. Resultatet skildrar den mångdimensionella och komplexa utmaning det innebär för pedagoger att arbeta med ensamhet bland elever, samt hur de strukturella förutsättningarna medför möjligheter och begränsningar. Slutsatser som har dragits från studien, är att ensamheten behöver förstås och bemötas på olika sätt i olika situationer, samt att dess skepnad, förekomst och synlighet beskrivs genom uppfattningar med betydelsebärande variation. Andra slutsatser handlar om hur pedagogernas olika arbetssätt, samt deras individuella erfarenheter och engagemang, bidrar till skilda förutsättningar för att kunna förebygga och motverka ensamhet. Skolans bestämmelser och struktur medför vissa hinder för pedagogerna att kunna prioritera ensamhet bland elever i skolmiljön. Sammanfattningsvis genomsyras skolan av flera välgrundade didaktiska och pedagogiska strategier, men där mer diskussion och utvecklingsarbete skulle behövas på samtliga nivåer
Det finns inga mirakelmetoder : En kvalitativ studie om lärares läsfrämjande arbete i mötet med elever i språkliga svårigheter
Nationella mätningar i Sverige visar att antalet elever med åldersadekvat läsförmåga minskar. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska och svenska som andraspråk, för årskurs 7–9, arbetar för att främja läsutvecklingen hos elever i språkliga svårigheter samt belysa den samverkan som sker mellan undervisande lärare och speciallärare. Studien är kvalitativ och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva lärare som undervisar i svenska /svenska som andra språk utifrån läroplanen Lgr22 årskurs 7–9. Resultatet som framkom genom tematisk analys visar att det inte går att urskilja specifika undervisningsmetoder som särskilt framgångsrika. Vi fann att lärarna till viss del arbetade på olika sätt, men det fanns också gemensamma drag såsom gemensam läsning och bearbetning av texter i gruppen, att utgå från elevens nivå, samt att bygga en god relation med eleven. Resultatet visar att lärarna hade olika förutsättningar att samverka med speciallärare, men samtliga framhöll att det finns ett stort behov av det. Den teoretiska ramen för denna studie är det specialpedagogiska dilemmaperspektivet. Slutsatser vi drar är att lärarna handlar utifrån olika dilemman de ställs inför i undervisningen och att specialläraren då skulle ha en viktig roll i att hjälpa läraren att navigera i dessa dilemman.
Att vårda personer med demens på vårdavdelning : Ur ett sjuksköterskeperspektiv
Bakgrund: Demensvård på somatiska vårdavdelningar präglas av en spänning mellan akutsjukvårdens krav på effektivitet och behovet av relationellt och individanpassat omhändertagande. Kognitiv svikt, responsiva beteenden och komplexa vårdbehov innebär särskilda utmaningar för sjuksköterskor i denna kontext. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom på vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ inriktning genomfördes. Tolv vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ design analyserades genom tematisk syntes, där även kvantitativa resultat beaktades i form av förekomst, frekvens och mönster. Resultat: Fyra teman identifierades: kompetens, tid, etiska utmaningar och strategier. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde bristande demensspecifik kompetens, tidsbrist och en vårdmiljö som försvårade trygghet och kontinuitet. Kvantitativa studier visade att begränsningsåtgärder och farmakologiska interventioner förekom relativt frekvent, medan icke-farmakologiska strategier användes mer varierande. Kliniska och etiska utmaningar, såsom smärtbedömning och agitation, bidrog till moralisk stress. Slutsats: Utmaningarna var huvudsakligen systemiska. För att möjliggöra säker och personcentrerad demensvård krävs kliniknära utbildning, strukturerad handledning, demensanpassade miljöer och organisatoriskt stöd.Background: Dementia care in acute somatic hospital wards is characterised by tension between efficiency demands and the need for relational, person-centred care. Cognitive impairment and responsive behaviours create complex challenges for nurses. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of caring for people with dementia in hospital wards. Method: A systematic literature review with a qualitative approach was conducted. Twelve scientific articles with qualitative and quantitative designs were analysed using thematic synthesis, including quantitative findings related to frequency and patterns of care practices. Results: Four themes were identified: competence, time, ethical challenges and strategies. Nurses experienced insufficient dementia-specific competence, time constraints and care environments that hindered continuity and safety. Quantitative findings indicated frequent use of restrictive and pharmacological interventions, while non-pharmacological strategies were applied inconsistently. Ethical challenges related to pain assessment and agitation contributed to moral distress. Conclusion: The challenges were mainly systemic. Safe and person-centred dementia care requires clinical education, structured supervision, dementia-friendly environments and organisational support
Att våga be om hjälp : Maskulinitet, organisationskultur och hjälpsökandets villkor i Försvarsmakten
Internationella studier har visat att maskulinitetsnormer är starkt etablerade inom militär kontext och bidrar till att militär personal inte söker hjälp för sitt psykiska mående. I svensk militär kontext saknas studier om detta. Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning maskulinitetsnormer och organisatoriska faktorer påverkar attityder till att söka professionell psykologisk hjälp bland militär personal. En enkät besvarades av 123 respondenter (38 fanjunkare och 85 kadetter) från Försvarsmakten. Enkäten bestod av totalt 49 items fördelade på bakgrundsfrågor, organisatoriska faktorer, attityd till att söka professionell hjälp och maskulinitetsnormer. Pearsons produktmomentkorrelationer och en stegvis regressionsanalys genomfördes. Resultatet indikerade att maskulinitetsnormer utgör en betydande barriär, främst emotionell kontroll som ensam förklarade 22.3% av variansen i attityder till hjälpsökande. En öppen samtalskultur identifierades som främjande. Slutgiltig regressionsmodell inkluderade sju variabler och förklarade 54.6% av variansen. Slutsatsen var att Försvarsmakten behöver utmana maskulinitetsnormer och främja socialt stöd för att minska hinder till hjälpsökande.
Vad möjliggör en livsförändring? : En studie om unga vuxna i socialt utanförskap
Socialt utanförskap är ett komplext samhällsproblem. Det kan leda till psykisk ohälsa, begränsningar på arbetsmarknaden eller utmaningar i samhällsintegration. För unga kan utanförskap leda till en kriminell eller destruktiv livsstil. Att lämna utanförskap innebär en långvarig förändringsprocess där individuella och sociala faktorer samverkar, och självförmåga fungerar som en viktig resurs. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som möjliggör en livsförändring för unga vuxna (18-25 år) med erfarenhet av socialt utanförskap. Samt på vilket sätt en kommunal förändringsverksamhet har bidragit i processen. Tio individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes som analyserades tematiskt. Resultatet belyser att livsförändring möjliggörs genom en avgörande brytpunkt, utveckling av identitet, förändrade värderingar samt omstrukturering av sociala relationer. Verksamhetens insatser bidrar genom individuellt stöd, relationellt bemötande, praktiskt samt ekonomiskt stöd, lärprocesser och slutligen etablering av rutiner. Studien bidrar med fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att lämna socialt utanförskap och stödverksamheters roll i långsiktiga livsförändringar.
Children’s and youth mental health in all policies? : a document analysis
Background Given the extent of mental ill health among children and youth, as well as the complexity and interconnection of determinants of mental health, effective governance, including local-level policies, is of utmost importance. This study explores how municipal governing documents address the promotion of mental health in children and youth and the prevention of mental ill health and suicide. MethodsA document analysis was conducted. The websites of Sweden’s 290 municipalities were searched for governing documents addressing mental health, mental ill health, and suicide concerning children and youth. In total, 377 documents were retrieved and analysed using content analysis. Results The findings show that children and youth mental health was addressed in a variety of municipal governing documents, ranging from specific plans for individual schools to plans for public health and urban development. In the documents, the following patterns were found: i) specific identification of groups among children and youth; ii) accountability for the promotion of mental health and prevention of mental ill health; and iii) prevention methods. Overall, municipalities identify specific groups vulnerable to mental ill health but target “all” children and youth. The primary actor for prevention is the school, which should work with evidence-based programmes focusing on psychoeducation. Conclusions The documents contain contradictions. Vulnerable groups were identified in the documents, but they were not specifically targeted in the measures taken. Municipalities also strive to educate children and youth in mental health despite identifying issues at a societal level
Övergången från anpassad gymnasieskola till arbetsliv : En kvalitativ studie om skolledares och speciallärares erfarenheter av förberedelser, strukturer och svårigheter
The purpose of this study was to investigate how school leaders and special education teachers describe their work in preparing students in adapted upper secondary schools for the transition to working life or daily activities. The study was conducted against the background of previous research showing that the transition from school to adult life is often complex and risky for students with intellectual disabilities. The study had a qualitative approach and was based on semi-structured interviews with twelve school leaders and special education teachers working in adapted upper secondary schools, both national and individual programs. The data material was analyzed through thematic analysis. At a later stage, Bronfenbrenner's ecological and bioecological model was used as a theoretical framework to interpret the results. The analysis resulted in three themes: preparations, structures, and difficulties. The results showed that workplace-based learning, long-term preparations, and relationship-building work were central to a successful transition. At the same time, significant structural obstacles emerged, such as lack of collaboration, late decisions, and absence of systematic follow-up after graduation. The study also showed that student-related difficulties, combined with employers' uncertainty and negative attitudes, affected the students' opportunities for establishment. The conclusion is that the transition from adapted upper secondary school to working life or daily activities needs to be understood as a process where the individual, school, and society interact. To create sustainable transitions, early interventions, functioning structures, and clear collaboration between school and external actors are require
''NÄR BARNS BERÄTTELSER LÄMNAR SPÅR'' : En kvalitativ studie om sekundär traumatisering hos socialarbetare
Arbetet som socialarbetare innebär i stor utsträckning att möta och ge stöd till personer i svåra livssituationer som de behöver hjälp med att hantera. Ett sådant arbete ställer därför höga krav och kan innebära många utmaningar. Socialarbetare, och framför allt de som arbetar med misshandlade barn, är en yrkesgrupp som är särskilt utsatt för sekundär traumatisering. Yrkesverksamma som arbetar med utsatta barn och unga har en hög risk att drabbas av påträngande tankar och starka upplevelser relaterade till det de hört. Denna studie syftar till att undersöka och få ökad förståelse för hur socialarbetare upplever arbetet med våldsutsatta barn samt de emotionella utmaningar som arbetet kan innebära. I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sex stycken socialarbetare intervjuades. Figleys secondary traumatic stressmodell, teori om känsla av sammanhang (KASAM) och copingteori har använts som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att socialarbetare som arbetar med våldsutsatta barn upplever olika emotionella reaktioner till följd av exponeringen för barns berättelser och ärenden. Socialarbetare som arbetar med våldsutsatta barn upplever att exponeringen av barns berättelser har påverkat deras välbefinnande psykiskt, fysiskt och emotionellt. I resultatet framkommer det också att socialarbetaren använder sig av olika copingstrategier för att kunna hantera de emotionella utmaningarna i arbetet.Being a social worker usually means meeting and supporting individuals in difficult life situations that require assistance to manage. Such work, therefore, places high demands on the professional and can involve numerous challenges. Social workers, particularly those who work with abused children, are a professional group that is especially vulnerable to secondary traumatization. Professionals who work with exposed children and young people face a high risk of experiencing intrusive thoughts and intense emotional reactions related to what they have heard. This study aims to examine and gain a deeper understanding of how social workers experience working with children exposed to violence, as well as the emotional challenges which this work may involve. The study uses a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. Six social workers were interviewed. Figley’s model of secondary traumatic stress, the theory of Sense of Coherence (KASAM), and coping theory were used as the theoretical framework. The results show that social workers who work with children exposed to violence experience a range of emotional reactions as a result of being exposed to the children’s stories and cases. Social workers who work with children exposed to violence report that being exposed to the children’s stories has negatively affected their overall wellbeing. The results also show that social workers use various coping strategies to manage the emotional challenges of their work
Inte alla ser samma sak : Hur kön, miljö och klädsel påverkar uppfattningen om sexuella trakasserier
Bedömningar av gränsöverskridande beteenden uppstår i samspelet mellan individer och social kontext. Tidigare forskning visar att sexuella trakasserier kan uppfattas olika beroende på individuella och situationella faktorer, såsom kön, miljö och klädsel. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa faktorer tillsammans påverkar bedömningen av tvetydiga situationer som kan tolkas som sexuella trakasserier. Studien genomfördes med en kvantitativ vinjettbaserad experimentell design med mellangruppsjämförelser. Totalt deltog 197 universitetsstudenter, 123 kvinnor och 74 män som tog del av en av fyra olika vinjetter. Resultaten visade att kvinnor i högre grad än män uppfattade situationerna som mer gränsöverskridande och uppgav en högre benägenhet att agera. Vidare uppfattades situationen i bussmiljö som mer gränsöverskridande än motsvarande situationer i barmiljö. Klädsel påverkade kvinnors, men inte mäns bedömning av situationernas allvar. Framtida forskning bör inkludera större könsbalanserade urval för att stärka generaliserbarhet och extern validitet i resultaten
Evaluating Applicability of Explainable AI (XAI) and Anomaly Detection Methods in Industrial Test Logs
This thesis evaluates the applicability of anomaly detection and Explainable Artificial Intelligence (XAI) methods for analysing industrial software test logs. Modern testing environmentsgenerate large volumes of log data, making manual analysis inefficient and error-prone. Machine Learning (ML) techniques such as anomaly detection can identify irregular patterns, but theirblack-box nature limits trust and interpretability. To address this, the study investigates whether combining anomaly detection with XAI can enhance transparency and usability in industrial testlogs. Additionally, Large Language Models (LLMs) were integrated as an alternative technique to generate natural language explanations.The research was conducted as a case study at Westermo Network Technologies AB (Westermo), using both proprietary and open-source log datasets. Isolation Forest (iForest) was applied for unsupervised anomaly detection, while SHapley Additive exPlanations (SHAP) and Diverse Counterfactual Explanations (DiCE) were explored for interpretability. Evaluation followed the Goal-Question-Metric (GQM) framework, measuring detection accuracy, response time, explanation fidelity, cost, and perceived usefulness. The study involved a focus group consisting of practitioners from Westermo that provided valuable qualitative feedback through discussions and a survey. Proof-of-concept implementation was done to collect quantitative data. Quantitative results show that anomaly detection processes large datasets efficiently but suffers from false positives in industrial logs and SHAP provided consistent feature attributions. Qualitative results show that LLMs were preferred by participants for interpretability, despite challenges in reproducibility and cost. The findings suggest that hybrid approaches combining anomaly detection, XAI, and LLMs hold promise for improving transparency and trust in industrial testing workflows. Future work could focus on experimenting with different types of industrial logs, training strategies for anomaly detection, other types of anomaly detection and XAI methods, and agentic frameworks