Publikationer från Mälardalens högskola
Not a member yet
16964 research outputs found
Sort by
Patienters emotionella upplevelser efter en knäplastikoperation : En kvalitativ intervjustudie om emotioners påverkan på rehabilitering
No full textPATIENTDELAKTIGHET I AKUTVÅRD : Allmän litteraturöversikt ur ett patientperspektiv
No full textBakgrund: Patientdelaktighet är en central del av god vård, men inom akutvården kan tidspress, hög arbetsbelastning och komplexa situationer försvåra möjligheten att involvera patienter. Kommunikation, bemötande och sjuksköterskors arbetssätt, upplever sjuksköterskor som avgörande faktorer för delaktighet. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av delaktighet på en akutavdelning. Metod: En allmän litteraturöversikt. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades, både av kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Tydlig och individanpassad kommunikation stärker patientens delaktighet och tillit, medan brister kan skapa misstro, osäkerhet och återinläggningar. Patienters vilja att delta varierade beroende på individuella och sociala faktorer. Medan vårdpersonalens förmåga att bygga relationer och tillit framstod som avgörande. Slutsatser: Patientdelaktighet i akutvården påverkas av både strukturella och individuella faktorer. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att främja autonomi och delaktighet genom att tillämpa personcentrerad kommunikation och anpassa vården efter patientens behov
Förskollärares arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd : En ramfaktoranalys baserad på kvalitativa intervjuer om resursanvändning i verksamheten
No full textStudiens syfte är att beskriva hur förskollärare i praktiken arbetar och ges möjlighet att utforma en inkluderande verksamhet för barn med behov av särskilt stöd. Forskning och granskningar visar att förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd inte alltid är likvärdigt. En kvalitativ metod användes genom åtta semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare. Materialet analyserades sedan med stöd av meningskoncentrering och tolkades utifrån ramfaktorteorin. Studien visar att förskollärare strävar efter att skapa en inkluderande lärmiljö där alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar. Inkludering möjliggörs genom små grupper, goda personalresurser, planeringstid och tillgång till externt stöd, som specialpedagog. Begräsningar uppstår vid stora barngrupper, personalbrist, tidsbrist samt varierande kompetensutveckling. Rektorns engagemang, kollegialt samarbete och vårdnadshavares delaktighet påverkar i hög grad möjligheterna till inkludering. Vår slutsats är att förskollärares möjlighet att arbeta inkluderande formas av flera samverkande ramfaktorer. Goda organisatoriska och resursmässiga förutsättningar stärker det pedagogiska arbetet, medan brist på tid, personalresurser och stöd försvårar inkluderingsarbetet. Studien betonar vikten av kontinuerlig kompetensutveckling, tydligt ledarskap och nära samarbete med hemmet för att säkerställa att alla barn ges likvärdiga möjligheter att delta i förskolans verksamhet
Language Development through Shared Reading : A Qualitative Study on Preschool Teachers’ Role and Practices in Literacy-Promoting Work in Preschool
No full textSyftet med denna studie är att undersöka förskollärares roll och arbetssätt i att främja barns språkutveckling genom högläsning, samt deras uppfattningar om högläsningens betydelse och hur den fysiska och pedagogiska miljön möjliggör tillgänglighet till högläsning och stödjer barns språk. Studie bygger på en kvalitativa metodansats och är genomfört genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen inom perspektivet som stöd. Studiens resultat skildrar hur förskollärare förhåller sig till språkutvecklande arbetssätt där barnet står i centrum. Slutsatsen understryker förskollärarens medvetenhet i arbetet med barns språkutveckling, särskilt genom användningen av högläsning i förskolans vardag. Resultatet beskriver hur förskolläraren förhåller sig till högläsning, den pedagogiska och fysiska miljön samt hur de inkluderar barnen i högläsningen. Flera av hindren för att ha högläsning var gruppstorlek, tid och tillgången till avskilda rum
"Bara de läser så är det bra" : En kvalitativ studie om lärares undervisningspraktik och dess förutsättningar för läsmotivation
No full textDenna studie syftar till att undersöka hur lärares undervisningspraktik och sociala interaktion kan förstås som förutsättningar för att främja elevers läsmotivation. Studien avser att både lyfta fram lärares beskrivningar av arbetet med läsmotivation och att synliggöra hur detta arbete tar form i den praktiska undervisningen. Materialet utgörs av fyra systematiska observationer med uppföljande semistrukturerade intervjuer med två lärare samt en intervju med en speciallärare. Materialet analyserades genom en tematisk analys och en interpersonell analys. Utifrån studiens resultat identifierades flera begränsningar i skolpraktiken som påverkar undervisningens förutsättningar att ha en positiv inverkan på elevers läsmotivation. Slutsatsen i denna studie pekar på att en undervisning som innehåller upplevelsebaserad läsning skulle främja elevers läsmotivation, samt att lärarens stöd och vägledning i elevers valmöjlighet är av betydelse
Accessible learning environments in Swedish education : An ethnographic study based on observations and interviews with F–3 teachers
No full textDen här etnogragfiska studien undersöker hur lärare uppfattar och arbetar med tillgängliga lärmiljöer i svenskundervisningen i F-3. Resultatet baseras på intervjuer med två lärare, sex klassrumsobservationer och sex efterföljande reflektionsintervjuer med de bägge lärarna, med fokus på den fysiska, den sociala och den pedagogiska lärmiljön. I den fysiska lärmiljön identifierades teman som placering, fysiska och visuella redskap och hinder i den fysiska lärmiljön. I den sociala lärmiljön framkom klassrumsklimat, relationsbyggande, inkludering, sociala strategier och interaktion och delaktighet. I den pedagogiska lärmiljön identifierades teman som lärares didaktiska strategier och scaffolding, samverkan och resurser, pedagogiska utmaningar, pedagogiskt material och anpassningar. Resulatet visar att lärarna arbetar metodiskt med olika strategier för att stötta eleverna i sin läs- och skrivutveckling inom den pedagogiska lärmiljön. Resultatet visar vidare att lärarna arbetar med värdegrunden och elevnära situationer för att stötta eleverna i den sociala lärmiljön. Inom den fysiska lärmiljön visar resultatet att lärarna arbetar med att dela upp eleverna i mindre grupper och använda placecring och bildstöd för att tillgängliggöra lärmiljön
Att skriva för hand eller digitalt : F- 3 lärares syn på skrivundervisning i ämnet svenska
No full textStudien undersöker hur lärare i årskurs F–3 arbetar med handskrift och digitalt skrivande i svenskundervisningen. Syftet är att förstå hur lärarna beskriver sina arbetssätt samt vilka fördelar och utmaningar de ser med båda skrivsätten. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Resultatet visar att lärare använder båda skrivsätten beroende på undervisningens syfte och elevernas behov, men att handskrift prioriteras i de lägre årskurserna. En progression mot digitalt skrivande sker oftast först när eleverna utvecklat en automatiserad handstil. Lärare beskriver hur handskrift främjar bokstavskännedom, finmotorik och struktur, medan digitala verktyg kan stärka skrivlust och möjliggöra textbearbetning. Slutsatsen är att en kombination av båda skrivsätten är mest gynnsam, då de tillsammans stödjer olika aspekter av elevernas skriv- och språkutveckling.
Specialpedagogers och speciallärares beskrivning av arbetet med kartläggning, analys och åtgärder för elevers läsutveckling : en kvalitativ fokusgruppstudie om specialpedagogers och speciallärares erfarenheter
No full textSyftet med vår studie var att ge exempel på och analysera hur speciallärare och specialpedagoger beskriver att de arbetar med processen kring kartläggning, analys och åtgärder för elevers läsutveckling i grundskolan.Vår studie belyste hur kartläggningsarbetet organiserades, hur resultat analyserades och användes vidare, samt hur processen relaterade till elevers läsutveckling över tid ur perspektiv från specialpedagogisk kompetens. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och byggde på semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sexton speciallärare och specialpedagoger verksamma i tre kommuner. Materialet analyserades tematiskt med stöd av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori och Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet i vår studie visade att kartläggning, analys, åtgärder och uppföljning främst utgjorde en sammanhängande och återkommande process snarare än separata moment. Arbetet påverkades av både elevnära faktorer, såsom motivation och reaktioner i testsituationer och av organisatoriska förutsättningar som tid, struktur och tillgång till kartläggningsverktyg. Digitala bedömningsverktyg upplevdes som effektiva, men behövde ofta kompletteras med analoga metoder för att säkerställa tillförlitlighet. Vidare visade resultaten i vår studie att kollegial analys och gemensamma strukturer var avgörande för att kartläggningsresultaten skulle få pedagogisk betydelse. Kartläggningsprocessens analysarbete skedde på både gruppoch individnivå och byggde på en kombination av testresultat och professionell bedömning. Den specialpedagogiska kompetensen hade en central roll i att leda analysen och stödja lärare i att omsätta resultatet i förändringar av undervisningen. Vår studie visade även att nationella bedömningskrav och lokala screeningrutiner bidrog till likvärdighet inom kommuner, men att ekonomiska och organisatoriska förutsättningar kunde leda till variationer mellan kommuner. Sammantaget framträdde specialpedagogisk kompetens som en medierande länk mellan styrande strukturer, undervisning och elevers individuella förutsättningar, vilket möjliggjordeatt kartläggning användes som ett formativt verktyg för att stödja elevers läsutveckling. Slutligen, för att skapa en helhetsbild över hela kartläggningsprocessen för läsutveckling, sågvi att det fanns ett fortsatt behov av studier med fokus på undervisande lärare och deras arbete med kartläggning, analys och åtgärder
Factors for successful mathematical conversations in the early years of elementary education
No full textSyftet med denna studie är att beskriva gynnsamma och begränsade faktorer för framgångsrika matematiska samtal i grundskolans tidiga år. Genom en systematisk litteraturöversikt visar undersökningen att det krävs genomtänkta samtalsstrategier som Talk Moves och Math Talk Learning Community, för att främja elevers matematiska utveckling. För att samtalen ska bli gynnsamma behöver utmaningar som ojämlikt deltagande och bristande struktur hanteras. Studiens resultat diskuteras i relation till olika ramverk för framgångsrika matematiska samtal. Studiens huvudsakliga slutsats är att, för att göra matematiska samtal framgångsrika så läggs ett stort ansvar på den enskilde läraren eftersom det inte ges någon entydig bild av hur sådana samtal bör genomföras
Gränslöst arbete och arbetstillfredsställelse : Betydelsen av autonomi, kontroll och socialt stöd
No full textDigitaliseringen har bidragit till framväxten av gränslösa arbetsformer där gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan gränslöst arbete och arbetstillfredsställelse, samt att belysa vilken roll socialt stöd, kontroll och autonomi har i detta samband. Studien baserades på en enkätundersökning besvarad av 104 personer (98 kvinnor och 6 män) verksamma inom olika HR-roller i Sverige. Gränslöst arbete mättes med en egenkonstruerad skala medan övriga variabler mättes med validerade instrument (COPSOQ III och DCSQ). Data analyserades med korrelationsanalyser samt linjära hierarkiska regressionsanalyser. Resultaten visade ett signifikant negativt samband mellan gränslöst arbete och arbetstillfredsställelse. Socialt stöd, kontroll och autonomi predicerade arbetstillfredsställelse, men ingen av faktorerna visade någon modererande effekt. Detta tyder på att gränslöst arbete fungerar som en strukturell arbetsform med krav som inte alltid kan kompenseras av individuella resurser, vilket betonar vikten av tydliga organisatoriska ramar som stödjer gränssättning mellan arbete och privatliv