Publikationer från Mälardalens högskola
Not a member yet
16964 research outputs found
Sort by
Pedagogernas inkluderingsarbete i förskolan : Från teori till praktik
Studiens syfte är att öka förståelsen för hur pedagoger tolkar begreppet inkludering samt hur de tillämpar inkludering i praktiken. I vår studie har en kvalitativ ansats använts genom semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv genom vilket resultatet har analyserats i förhållande till teorins centrala begrepp. Resultatet visar att inkludering kan ses ur olika perspektiv såsom både kunskapsutveckling och omsorg, där språkliga verktyg och sociala sammanhang är centrala. Pedagogerna lyfter olika strategier för att främja inkludering, vilka är TAKK samt gruppindelning. Dock finns det begränsningar som hindrar möjligheterna till inkludering. Dessa begränsningar är stora barngrupper, brist på resurser, avsaknaden av utbildning samt svårigheter att tolka och tillämpa läroplanens intentioner. Slutsatsen av studien är att inkludering ur ett sociokulturellt perspektiv handlar om att främja delaktighet genom relationer och språkliga verktyg. Slutsatsen visar även att det är svårt att skapa en likvärdig utbildning utifrån barns individuella behov.
Barns delaktighet i pedagogisk dokumentation : En fenomenografisk intervjustudie om förskollärares uppfattningar om pedagogisk dokumentation
Studien syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar om hur förskolebarn kan bli delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Vi har inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och har utfört semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar pedagogisk dokumentation som både ett sätt att utveckla verksamheten och att synliggöra barnens lärprocesser, samt att barnen blir delaktiga genom fotografering och användandet av barnens alster i dokumentationen. Resultatet visar även att förskollärare upplever att det är en utmaning att inkludera yngre och flerspråkiga barn i dokumentationen. Studiens slutsats är att barnens engagemang för dokumentationen ökar när de är delaktiga, men att förskollärare upplever utmaningar i att göra barnen delaktiga i pedagogisk dokumentation
Inkludera barn med särskilda behov i leken : En kvalitativ undersökning av förskollärares erfarenheter och uppfattningar kring inkluderingen av barn med särskilda behov i lek
Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet inkludering och hur detta omsätts i praktiken, särskilt i relation till lek för barn med särskilda behov. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex förskollärare från olika kommuner. Resultaten analyserades med hjälp av sociokulturell teori och diskuterades i förhållande till tidigare forskning. Resultaten visade en tydlig samstämmighet bland förskollärarna i uppfattningen att inkludering innebär att barn med särskilda behov ska ges möjlighet att delta i leken, oavsett individuella förutsättningar. Förskollärarnas engagemang och förmåga att göra anpassningar framstod som avgörande faktorer för att skapa en inkluderande miljö. Bland de strategier som lyftes fram som särskilt betydelsefulla återfanns användningen av anpassat material, visuellt stöd samt ett nära samarbete med kollegor och specialpedagoger. Slutsatsen visar att förskollärare spelar en central roll i att möjliggöra inkluderande lekmiljöer där barn med särskilda behov kan delta och bidra, genom medvetna pedagogiska arbetssätt, individanpassningar och samverkan.
Modeling and Analysis of Risks in Systems of Systems
Systems of systems (SoS) are interconnected systems that include human, social, organizational, and technological elements. These complex systems have increased in today’s digital society; the elements in a SoS are called constituent systems (CS) and are characterized by managerial and operationally independent interactions to achieve a common goal. Such a goal could be lower cost, robustness, or greater capability. Examples of SoS in modern society include systems in the health, aviation, transport, crisis management, and energy sectors and smart cities. SoS are dynamic and evolve. This dynamic and evolving nature of SoS, coupled with interactions between CS and their managerial and operational independence, poses challenges for risk analysis. Traditional risk analysis methods tend to focus on individual components and known probabilities. This renders them inadequate for the complexities of risk that could arise during CS interactions and can emerge as SoS evolves. The main goal of the thesis is to contribute towards a general process for systematic risk analysis of interconnected societal systems, where modeling methods and tools support each process step. Using a non-traditional approach to safety, the System-Theoretic Accident Model and Processes (STAMP), this thesis validates its suitability for risk analysis in SoS. Results indicated that the approach supported risk analysis in SoS, however, various risk sources with SoS characteristics, such as dynamic structure and latent risks, are not sufficiently handled in STAMP. This thesis demonstrates and proposes a process broadening approach for SoS risk identification, analysis, and modeling adapted for SoS. The Thesis validated this approach by analyzing and modeling risk for a wildfire and COVID-19 management SoS. Further, the thesis contributes to the body of knowledge of a process for identifying risks in SoS. This process demonstrates how broader sources could be identified in SoS and the thesis contributes to knowledge of methods for SoS risk analysis. This systematic identification and analysis of risk in SoS contributes to a conceptual framework for risk analysis in SoS. Furthermore, through a systematic literature review, the thesis contributes to the state of the art in SoS risk analysis, management, and governance providing indications to researchers with areas for research in SoS risk analysis. The thesis enhances the understanding of risk in SoS by bridging the gap between the literature and practice, for risk analysis in non-traditional systems such as SoS. Future work aims to create a general process for systematic risk analysis of interconnected societal systems.
Ledarskapets påverkan på kreativitet och innovation inom en arbetsmiljö : Nyckel till innovativ och kreativ arbetsmiljö
Fysioterapeuters erfarenheter att samtala om övervikt och fetma inom primärvården : En kvalitativ intervjustudie med fysioterapeuter i primärvården
Background: Overweight and obesity are considered multifactorial diseases that have become increasingly prevalent in today's society. These conditions pose long-term health risks and require a holistic approach to treatment. At the same time, individuals with overweight and obesity often face social stigma, which can lead to feelings of shame. Establishing a strong patient-therapist relationship can help physiotherapists address these emotions, utilizing various behavioural medicine theories as a framework for discussions. Aim: The aim of this study was to explore physiotherapists experiences of discussing overweight and obesity with patients in primary care. Method: A qualitative study using semi-structured interviews was conducted. Six physiotherapists were recruited through a convenience and purposive convenience sampling method. A qualitative content analysis with an inductive approach was applied in the study. Results: The study resulted in three main categories and ten subcategories. The three main categories were "Communicating with the Patient,” "Therapeutic Alliance," and "Social Norms.” Conclusion: The study results, based on social cognitive theory, indicate that the stigma surrounding overweight and obesity creates challenges in communication between the patient and the physiotherapist. Keywords: Stigmatization, Shame, Therapeutic Alliance, Behavioral Medicine, Physiotherap
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat inom rättspsykiatrisk slutenvård
Bakgrund: Personcentrerad vård är ett centralt begrepp inom svensk hälso- och sjukvård, särskilt inom rättspsykiatrisk slutenvård, där patienters delaktighet samt autonomi ofta utmanas av lagar och tvångsvård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod : studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med Samistrukturerade intervjuer med ex sjuksköterskor verksamma inom rättspsykiatriska slutenvård i Sverige. Analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat innehåller både möjligheter och även utmaningar. Tre kategorier med sju subkategorier identifierades som beskriver förutsättningar för att främja delaktighet samt individanpassad vård samtidigt även hinder såsom lagstiftning samt bristande samsyn i vårdteamet. Slutsatser: sjuksköterskorna strävar efter att tillämpa personcentrerad vård genom att utgå från individens individuella behov, mål och resurser. Samtidigt finns det begränsningar såsom juridiska ramar samt när vårdteamet inte arbetar i samma riktning. försvåra implementering av personcentrerad vård inom rättspsykiatrisk vårdkontext. Nyckelord: delaktighet, kvalitativ innehållsanalys, personcentrerat vård och rättspsykiatrisk slutenvård
Ungdomar, datorspel och välbefinnande : En kvantitativ tvärsnittsstudie om sambandet mellan ungdomars datorspelsvanor och välbefinnande
Bakgrund: Datorspelande är ett vanligt fritidsintresse bland ungdomar som kan skapa konsekvenser för individen och folkhälsan. Ungdomars välbefinnande kan påverkas av inre och yttre faktorer som biologiska förändringar, psykologiska förändringar, levnadsvanor och datorspelsvanor. Genom självbestämmandeteorier kan ungdomars välbefinnande utifrån levnadsvanor förklaras och förstås bättre. Syfte: Syftet med studien är att undersöka ungdomars datorspelsvanor, deras självskattade välbefinnande samt om det finns ett samband mellan datorspelande och välbefinnande. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en enkätundersökning. Datainsamlingen genomfördes på en gymnasieskola i Södermanland, vilket resulterade i 93 besvarade enkäter. Insamlade data bearbetades och analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av respondenterna skattade sitt välbefinnande högt, förutom när det gällde att känna sig pigg och utvilad. En minoritet av respondenterna spelade regelbundet och det var vanligast att spela 1-2 timmar en vanlig dag. Majoriteten av respondeterna spelade tillsammans med andra och den vanligaste spelgenren var action och onlinespel. Det primära motiven bakom spelandet var att det upplevdes som roligt, spännande, socialt samt att vänner spelade. Inga statistiskt signifikanta samband påvisades mellan ungdomars datorspelsvanor och välbefinnade. Slutsats: En minoritet av ungdomarna spelade datorspel regelbundet, varav action och online multiplayer spel var den vanligaste spelgenren. Ungdomarna skattade generellt sitt välbefinnande högt men uppgav att de i lägre grad kände sig pigga och utvilade, vilket kan bero på otillräcklig återhämtning. Inga statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan datorspelade och välbefinnande, även om det verkar finnas svaga positiva samband.
De yngsta barnens kommunikation och inflytande : Förskollärares uppfattningar om de yngsta barnens kommunikation och inflytande i förskolan
Mitt syfte med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar att de yngsta barnens kommunikation kan uppmärksammas, tolkas och användas för att ge barnen inflytande i förskolan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer som analyserades genom begreppen guided participation, participatory appropriation och intent participation som alla hämtades ur Barbara Rogoffs sociokulturella teori. Resultatet visade att de yngsta barnens kommunikation och inflytande möjliggörs i ett nära samspel mellan barn, pedagoger och miljön i förskolan. Barnens multimodala kommunikation tas tillvara i vardagen när de rätta förutsättningarna finns på plats. Detta kan ske när förskollärare har ett lugnt och tryggt förhållningssätt där de är öppna och tillåtande för barnens olika sätt att utforska och uttrycka sig på och då kan också barnens inflytande möjliggöras. Barnens inflytande sker även i en miljö där möbler och material är tillgängligt och tydligt för barnen. De hinder som lyfts fram är organisatoriska och sker ofta i brist på kunskap och samsyn hos pedagogerna i förskolan, men flera av studiens deltagare betonar också att pedagogens egna förhållningssätt och attityder kan utgöra det största hindret för att de yngsta barnen ska ges möjligheter till inflytande. Slutsatsen belyser den centrala roll som pedagogens medvetenhet, kunskap och agerande spelar i att möjliggöra eller begränsa barns inflytande i förskolan.
EARLY DETECTION OF ALZHEIMER’S DISEASE USING MOTION DATA
Alzheimer’s disease (AD) is a neurodegenerative disease that causes a decrease in cognitive and motor skills. Early diagnosis of the disease helps reduce the financial burden and facilitate care. Researchers are increasingly exploring machine learning techniques for the early detection of AD. Existing diagnostic methods which are often costly and invasive, create a need for accessible, non-invasive screening approaches. This study investigates the feasibility of using motion data collected from a handheld smart ball device, PALLO, to distinguish between healthy individuals and those diagnosed with AD. Ten participants (6 healthy, 4 with AD) performed three types of movement tasks: walking, hand-raising, and memory-based movement in a controlled environment. Two machine learning approaches were implemented: a hybrid Convolutional Neural Network Long Short-Term Memory (hybrid CNN- LSTM) and a feature-based machine learning model (random forest classifier, gradient boosting, logistic regression, and support vector machine). The CNN–LSTM achieved the best classification performance, with 96% accuracy and an F1 score of 0.97. Among feature-based models, gradient boosting achieved the highest accuracy of 81%. Both approaches were more effective at classifying AD participants than healthy controls. Despite the small dataset, these findings demonstrate the potential of motion-sensor data combined with machine learning techniques for early AD screening. The proposed approach is simple, non-invasive, and could be extended to real-world settings or adapted for other conditions affecting motor function