Publikationer från Mälardalens högskola
Not a member yet
16964 research outputs found
Sort by
ATT VÅRDA PATIENTER MED DEMENSSJUKDOM : - En allmän litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors erfarenheter
No full textBackground: Patients with dementia describe not being involved in decision making and experiencing a lack of person-centered care. They report feelings such as sadness, anger, and a sense of being a burden. Relatives express concern about nurses’ limited competence and lack of engagement when caring for patients with dementia. Aim: The aim of this study was to explore nurses experience of working with patients with dementia. Method: General literature review with 10 caring science articles. Results: The findings were divided into four themes: providing personcentered care, recognizing patients’ uniqe needs, the importance of communication and competence regarding dementia. Organizational barriers lead to a lack of person-centered care, resulting in patients not being treated as unique individuals. Such barriers also contribute to negative attitudes among nurses. A lack of competence causes insecurity and fear in nurses. Conclusion: Nurses’ attitudes and organizational barriers affect the ability to provide effective person-centered care. Younger nurses tend to implement person-centered care more than senior nurses, indicating an ongoing change in education and workplace culture. To support this development, research is needed on the work environment, available resources, support, and training that promote person-centered care for patients with dementia. Bakgrund: Patienter med demenssjukdom beskriver att de inte involveras i beslutsfattande och att det finns en avsaknad av personcentrerad vård. Känslor såsom att nedstämdhet, ilska och att vara en börda är känslor patienter upplever. Anhöriga uttrycker oro kring sjuksköterskors låga kompetens och bristande engagemang vid vård av patienter med demenssjukdom. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt som inkluderar 10 vårdvetenskapliga vetenskapliga artiklar. Resultat: Det funna resultatet delades in i fyra teman, att vårda personcentrerat, att se patienters unika behov, vikten av god kommunikationsförmåga samt kompetens kring demenssjukdom. Organisatoriska hinder orsakade bristande personcentrerad vård samt negativa attityder hos sjuksköterskorna, vilket medförde att patienter inte behandlades som unika individer. Bristande kompetens medförde osäkerhet och rädsla hos sjuksköterskorna som påverkade vårdens kvalitet. Slutsats: Sjuksköterskors attityder och organisatoriska hinder påverkar möjligheten att ge god personcentrerad vård. Yngre sjuksköterskor tenderar att implementera personcentrerad vård mer än seniora sjuksköterskor. Detta indikerar till en pågående förändring inom utbildning och arbetskultur. För att främja denna utveckling behövs forskning om arbetsmiljö, resurser, stöttning och utbildning som främjar personcentrerad vård vid demenssjukdom.
Fysioterapeuters erfarenheter av att använda andningstekniker i behandlingen av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom
No full textBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 500 000 drabbade. Sjukdomen är obotlig och samsjuklighet i form av hjärt-kärlsjukdomar, depression och ångest är vanligt förekommande och bidrar till försämrad livskvalitet. En viktig del av behandlingen är fysioterapi där fysioterapeuten instruerar och stödjer patienten i användningen av andningstekniker för att minska andnöd och underlätta vardagliga aktiviteter. Baserat på den Transteoretiska modellen (TTM) kan fysioterapeuten tillämpa ett beteendemedicinskt synsätt som främjar följsamhet och långsiktiga beteendeförändringar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeuters erfarenheter kring att arbeta med andningsteknik för patienter med KOL. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Sju fysioterapeuter från primärvård och slutenvård inkluderades i studien. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras med kategorierna tillämpning av andningstekniker i klinisk verksamhet, faktorer som påverkar patienternas motivation och följsamhet och utmaningar med andningstekniker samt framtida utvecklingsmöjligheter. Under dessa kategorier beskrivs fysioterapeuternas erfarenheter i sex underkategorier. Slutsats: I denna studie upplevde fysioterapeuterna att andningstekniker är ett viktigt verktyg i behandlingen av patienter med KOL i form av ökad kontroll, minskad andnöd samt underlättande av vardagliga aktiviteter. Dock beror effektiviteten av teknikerna på patientens motivation, korrekt utförande och kontinuerlig uppföljning. Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of Sweden’s most prevalent public health conditions, affecting approximately 500,000 individuals. The disease is chronic and progressive, and comorbidities such as cardiovascular disease, depression, and anxiety are common, contributing to reduced quality of life. An important part of treatment is physiotherapy, where the physiotherapist instructs and supports the patient in the use of breathing strategies to reduce dyspnea and facilitate daily activities. By applying a behavioral medicine perspective, such as the Transtheoretical Model (TTM), the physiotherapist can also promote adherence and long-term behavioral changes. Aim: The aim of this study was to explore physiotherapists’ experiences of working with breathing exercises for patients with COPD. Method: A qualitative design with semi-structured interviews was used. Seven physiotherapists from primary care and inpatient care were included in the study. Qualitative content analysis with an inductive approach was used as the method of analysis. Results: The results are presented in the categories: application of breathing exercises in clinical practice, factors affecting patients’ motivation and adherence and challenges in using breathing exercises and future development opportunities. Within these categories, the physiotherapists’ experiences are described in six subcategories. Conclusion: In this study, the results showed that breathing exercises are a key component in the treatment of patients with COPD, providing increased control, reduced dyspnea, and facilitation of daily activities. However, the effectiveness of these strategies depends on the patient’s motivation, correct execution, and continuous follow-up.
När (o)kunskap gör skillnad : En kvalitativ studie om hur förskollärarutbildningen formar förskollärares kunskap och förhållningssätt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd med fokus på begreppen inkludering och miljö
No full textStudiens syfte var att få en fördjupad förståelse för hur förskollärarutbildningen formade förskollärarnas kunskap och förhållningssätt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd, medfokus på begreppen miljö och inkludering. Problemformuleringen i studien berörde förskollärarutbildningens brister gällande att förbereda förskollärarna för att arbeta inkluderande. Studien tog avstamp i Nilholms tre specialpedagogiska perspektiv. En kvalitativ metod implementerades där sex semi-strukturerade intervjuer utgjorde dataunderlaget. Resultatet visar att förskollärarna har en vilja att arbeta inkluderande men att förskollärarutbildningen inte givit rätta förutsättningar för att kunna utföra ett kvalitativt inkluderingsarbete. Vår slutsats är att specialpedagogik behöver genomsyra flertalet områden i förskollärarutbildningen för att förskollärare ska vara bättre förberedda för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd och vidare för att ha möjlighet att tillämpa kunskapen i undervisningen. Det framkommer skilda uppfattningar kring miljö och inkludering vilket påverkar arbetet med barn i behov av särskilt stöd.
Har ni bara lekt idag? : En fenomenografiskt inspirerad studie om förskollärares uppfattningar om att använda barns lek som metod för inlärning av matematik
No full textStudiens syfte var att undersöka förskollärares uppfattningar av att använda barnens lek som metod för inlärning av matematik samt deras uppfattningar om sin egen roll i främjandet av barns matematikinlärning i leksituationer. Lek och matematik lyfts fram som viktiga för barns utveckling och lärande, dock är det mer otydligt hur undervisning bör bedrivas i relation till lek. Med inspiration av fenomenografin genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med förskollärare, där den lekresponsiva teorin användes med fenomenografin i analysen. Resultatet visar att förskollärare över lag uppfattar leken som en central och meningsfull metod som skapar gemensamt fokus. Samtidigt visar resultatet en variation av förskollärarnas uppfattningar kring sin roll i leken. Slutsatsen är att förskollärares engagemang och medvetenhet är avgörande för att lek framgångsrikt ska fungera som metod för matematikinlärning, samt betydelsen av kompetensutveckling kring hur lek och undervisning kan integreras för att främja barns lärande kring matematik
Fysisk aktivitet i förskolan – förskollärarens roll för barns möjlighet till rörelse : En kvalitativ studie om hur förskolans reviderade läroplan omsätts i praktiken
No full textStudien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar för att genomföra fysisk aktivitet i förskolan i enlighet med läroplanens skrivningar. En kvalitativ studie genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet analyserades utifrån läroplansteori och centrala begrepp inom teorin. Av resultatet framkommer att förskollärarna ser sitt förhållningssätt och agerande som betydelsefullt för barnens möjligheter till fysiska aktiviteter. Förskollärarna bedömer även att de följer de riktlinjer som finns i förskolans läroplan gällande fysisk aktivitet. I resultatet redovisas de strategier samt utmaningar som förskollärarna uppmärksammar i realiserandet av fysisk aktivitet på förskolan. Av slutsatsen framkommer att fysisk aktivitet till stor del avgörs av förskollärarens engagemang och medvetna strategier för att inte reduceras till ostrukturerad utomhusvistelse om detta inte finns. Förskollärarnas förmåga att individanpassa aktiviteter möjliggör att barnen blir delaktiga i både planerade och spontana fysiska aktiviteter på förskolan
Barns delaktighet i förskolan : Förskollärarnas startegier för att tillämpa Barnkonventionen
No full textStudiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till Barnkonventionen och arbetar med barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolans vardag. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Analysen utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv och centrala begrepp inom teorin. Resultatet visar att förskollärare använder olika strategier för att möjliggöra barns delaktighet, men att arbetet också präglas av utmaningar som exempelvis personal- och tidsbrist. Slutsatsen är att förskollärare behöver vara lyhörda och medvetna om barns rättigheter för att alla barn ska få möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka verksamheten
Teaching in preschool based on age or needs : A qualitative study on preschool teachers’ design of teaching in preschool
No full textStudiens syfte är att undersöka hur förskollärare utformar undervisning och hur undervisningen eventuellt skiljer sig åt beroende på barnets ålder och behov. Genom att intervjua sex förskollärare undersökte vi hur de utformade undervisning i förskolan och vilken hänsyn de tog till barns ålder och behov. Vi har utgått från läroplansteori i vår studie. Vårt resultat visar att förskollärare tar hänsyn till barns ålder och behov i utformandet av undervisningen. Det framgår i resultatet att förskollärare utgår från barns intresse. Undervisningen utformas utifrån projekt eller teman och undervisningen sker i mindre grupper. Vår slutsats är att förskollärare utformar sin undervisning utifrån sin tolkning av läroplanen. Där inkluderas ålder som en generell inramning för vad ett barns behov består av, men det är inte avgörande för undervisningens utformning.
Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård på sjukhus : - En allmän litteraturöversikt
No full textBakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter när botande behandling inte längre anses lämplig. Sjuksköterskor har betydelsefull roll för kvaliteten av den palliativa vården på sjukhus, vårdandet inkluderar stöd till patienter och anhöriga. Patienter erfar bristande symtomlindring på grund av tidsbrist och personalbrist hos sjuksköterskor. Patienter och anhöriga har positiva och negativa erfarenheter av kommunikation från vårdpersonal. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård på sjukhus. Metod: Fribergs allmänna litteraturöversikt genomfördes, kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Resultat: 13 artiklar inkluderades. Tre kategorier identifierades, betydelsen av kunskap, betydelsen av kommunikation och betydelsen av organisatoriska förutsättningar. Resultatet visade att sjuksköterskor upplever kunskapsbrist till följd av otillräcklig professionell utbildning och klinisk erfarenhet. Sjuksköterskor lyfte kommunikationen som betydande för möjligheten att ge stöd och för patienters och anhörigas upplevelse av vården. Organisatoriska förutsättningar påverkade sjuksköterskors förmåga att uppnå god vårdkvalitet på sjukhus. Slutsats: Rådande kunskapsbrist och organisatoriska utmaningar hos sjuksköterskor påverkar palliativa vården på sjukhus negativt, för att motverka det krävs förbättrade utbildningsmöjligheter och åtgärder kring tidsbristen och personalbristen. Förbättrad kommunikation från vårdteamet till patienter och anhöriga krävs för att sjuksköterskor ska kunna erbjuda adekvat stöd.Background: Palliative care means to lessen suffering and further the quality of life for patients where curative treatment is no longer suitable. Nurses have a significant role in the quality of the palliative care in the hospital, the caring includes support to both patients and relatives. Patients have experiences with lacking symptom relief due to the lack of time and staffing shortages. Patients and relatives have both positive and negative experiences with communication from healthcare professionals. Aim: To create an overview of nurses experiences of palliative care in hospitals. Method: Fribergs general literature review was used, qualitative and quantitative articles were included. Result: 13 articles were included. Three categories was identified from the chosen articles, the significance of knowledge, the significance of communication and the significance of organisational conditions. The result showed that nurses experience a lack of knowledge because of inadequate professional education and clinical experience. Nurses note communication as meaningful for the opportunity to offer support and for the patients and relatives experience of the care. Organisational conditions impact nurses ability to achieve a good quality of care in hospitals. Conclusion: There exists a lack of knowledge regarding palliative care and organisational challenges in nurses that impacts palliative care negative, to counteract this, it is requires improved educational opportunities and measures surrounding the lack of time and staffing shortages. Improved communication from the care team to the patienter and relatives are required for nurses to be able to offer adequate support
Studierelaterad stress, coping och stöd bland polisstudenter
No full textPolisutbildningen präglas av olika former av sociala, psykologiska och fysiska krav som kan ge upphov till stress, som studenterna behöver hantera med varierande copingstrategier. Syftet med denna studie var att undersöka hur polisstudenter upplever studierelaterad stress, vilka copingstrategier de använder samt vilket stöd de upplever som hjälpsamt eller bristande under polisutbildningen. Åtta individuella intervjuer genomfördes och analyserades med tematisk analys. Resultaten identifierade flera centrala stressorer såsom: akademiska krav och studietakt, organisatoriska krav, fysiska moment, sociala krav och självställda krav. De copingstrategier som identifierades var: strukturering och planering, acceptans, mental förberedelse och fysisk aktivitet. Vidare identifierades både kamratstöd och institutionellt stöd som betydelsefulla resurser i stresshanteringen. Sammantaget visar resultaten att studierelaterad stress uppstår i ett samspel mellan olika typer av krav och tillgängliga resurser. Studenterna använde såväl problemfokuserade som emotionsfokuserade copingstrategier. Studien belyser vikten av att uppmärksamma både individuella och organisatoriska faktorer i arbetet med att främja polisstudenters hälsa och välbefinnande
TRYGGHET BAKOM SKOLBÄNKEN, ATT FÅ EN CHANS ATT MÅ BRA I ETT NYTT LAND : En kartläggande litteraturöversikt över flyktingbarns välmående och stödjande interventioner i skolmiljö
No full textSyftet med studien är att belysa flyktingbarns välmående i skolmiljön i relation till hur skolan arbetar för att främja deras välmående. Studien utgår från flyktingbarns utsatthet och från bristen på samlad kunskap om samspelet mellan skolmiljö och barns välmående. Mot denna bakgrund har en kartläggande litteraturöversikt (scoping review) av internationella studier genomförts och analyserats tematiskt med stöd av KASAM och ekologiska systemteorin.Resultaten visar att skolan utgör en central arena för flyktingbarns återhämtning, stabilitet och social inkludering efter migration. Trygga och tillitsfulla relationer till lärare och övrig skolpersonal, tydliga och förutsägbara strukturer, språkligt stöd samt möjligheter till social gemenskap framträder som centrala skyddsfaktorer för barns välbefinnande. Samtidigt påverkas skolans möjligheter att främja flyktingbarns välmående av organisatoriska och strukturella villkor. Bristande resurser, segregerade undervisningsformer, begränsad samverkan med externa stödaktörer samt otillräcklig kompetens inom trauma- och interkulturellt arbete identifieras som återkommande hinder.Vidare visar resultaten att skolbaserade insatser kan bidra till minskad psykisk ohälsa, stärkt framtidstro och förbättrade sociala relationer, men att effekterna ofta är beroende av insatsernas kontinuitet och integrering i skolans ordinarie verksamhet. Kortsiktiga och isolerade program riskerar att få begränsad verkan, medan långsiktiga, samordnade och strukturellt förankrade arbetssätt skapar bättre förutsättningar för ett hållbart stöd till flyktingbarn i skolan.