Publikationer från Högskolan i Jönköping
Not a member yet
26709 research outputs found
Sort by
Recovery for the whole person : A qualitative study of the experiences of treatment staff
No full textThe purpose of this paper is to investigate treatment staff’s views on how the overall treatment effort contributes to clients’ recovery within substance abuse care in Sweden. Specifically, the study examines the discrepancy between what clients, according to previous research, consider necessary to regard themselves as recovered and what treatment staff emphasize in their work. The study is based on a qualitative approach and includes six semi-structured interviews with treatment staff from two different treatment centers. The data are analyzed using thematic analysis and interpreted through the theoretical framework of recovery capital. The results indicate that recovery from substance use is best understood as a holistic process. Treatment staff emphasize a holistic view of recovery that encompasses three interconnected dimensions: physical, mental, and spiritual recovery. The findings show that staff view structure as a fundamental prerequisite. Within this structure, compassion is practiced in ways that promote a supportive family-like atmosphere and the therapeutic alliance. These are further reinforced through spiritual exercises. The results of this paper further show that this structure creates conditions for addressing central areas that might otherwise constitute obstacles in the recovery process, such as the client’s family and social networks. Overall, the findings highlight the importance of clinical practice affirming recovery-related areas that previous research has shown clients to value, such as structure and specific life domains. Furthermore, the results indicate that spiritual aspects and treatment duration are key mechanisms supporting the client’s recovery process.Syftet med uppsatsen är att undersöka behandlingspersonals syn på hur den totala behandlingsinsatsen bidrar till en klients återhämtning, inom den privata missbruksvården i Sverige. Mer specifikt undersöker uppsatsen den diskrepans som, enligt tidigare forskning, finns mellan vad klienter efterfrågar i behandling för att anse sig återhämtad och vad behandlingspersonal framhåller som centralt för återhämtning. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med behandlingspersonal vid två olika behandlingshem. Datamaterialet analyseras genom tematisk analys med utgångspunkt i teorin om återhämtningskapital. Uppsatsens resultat visar att återhämtning från substansbrukssyndrom med fördel kan förstås som en holistisk process. Behandlingspersonal framhåller en helhetssyn på återhämtning som omfattar tre dimensioner: kroppslig, själslig och andlig återhämtning. Behandlingspersonal betonar strukturen som en grundläggande förutsättning till återhämtning. Inom strukturen praktiseras ett medlevandeskap som främjar den familjära atmosfären och den terapeutiska alliansen. Den familjära atmosfären och den terapeutiska alliansen främjas ytterligare av andliga övningar. Uppsatsens resultat visar vidare att denna struktur skapar förutsättningar för arbete med centrala områden som annars riskerar att utgöra hinder i återhämtningsprocessen, exempelvis klientens familj och sociala nätverk. Sammantaget belyser resultatet vikten av att det praktiska fältet bejakar de återhämtningsområden som tidigare forskning visar att klienter efterfrågar, så som struktur och specifika livsområden. Vidare visar resultatet att andliga aspekter och behandlingslängden är mekanismer att bejaka för en klients återhämtningsprocess
Behind The Superhero Façade : A Visual And Narrative Analysis Of Power And Genre In The Boys (2019)
No full textThis thesis aims to investigate how visual and narrative expressions are used to deconstruct the superhero genre and construct power structures in the first season of The Boys (2019). Through a qualitative analysis of nine key scenes, the study explores the contrast of superheroes heroic, public image and their underlaying corruption. The study uses three research questions to answer; 1) how power structures between superheroes and humans are constructed, 2) how gender is represented within hypermasculine structures and 3) how the superhero genre is deconstructed through visual and narrative contrasts. To address these questions, will the theoretical framework for this study consist of Jenny Kidd´s representation theory, John Frow´s genre theory and Jason Mittell´s poetic approach to narrative complexity. The methodological approach combines Gillian Rose´s visual methodologies, together with Jason Mittell´s narrative analysis of the nine key scenes. The result of the study shows that The Boys (2019) season one systematically utilizes visual tools, such as low camera angles shots, strategic lightning and scenography, to elevate superheroes as dominant beings while visually marginalizing ordinary humans. The series further constructs a hypermasculine power structure that subordinates female characters such as Starlight and Queen Maeve, who are positioned in a hierarchy that favors male dominance and diminishes female agency. The study concludes The Boys (2019) deconstruct the genre as a “trojan horse”, by first using traditional genre conventions to later deliver satirical critique of modern power structures. This study of The Boys (2019) offers a critical framework for understanding how visual and narrative expression shape meaning in complex television by deconstructing the superhero genre. Den här uppsatsen bidrar till att undersöka hur visuella och narrativa uttryck används för att dekonstruera superhjältegenren och konstruera maktstrukturer i den första säsongen av The Boys (2019). Genom en kvalitativ analys av nio nyckel scener, utforskar studien kontrasten mellan superhjältarnas heroiska image och deras underliggande korruption. Studien använder sig utav tre frågeställningar för att besvara; 1) hur maktrelationer mellan superhjältar och människor genom visuella och narrativa uttryck konstrueras i The Boys säsong 1, 2) hur genusrepresentationer skildras och utmanas inom seriens hypermaskulina maktstruktur genom visuella och narrativa sätt och 3) hur dekonstrueras The Boys säsong ett superhjältegenren genom visuella och narrativa kontraster. För att besvara dessa frågor, består studiens teoretiska ramverk av tidigare forskning, Jenny Kidd´s representationsteori, John Frow´s genreteori och Jason Mittell´s teori om poetiska ansats och narrativ komplexitet. Studiens metodologiska ansats kombinerar Gillian Rose´s visual methodologi tillsammans med Jason Mittell´s narrativa analys av de nio nyckelscenerna. Studiens resultat visar att The Boys (2019) säsong ett systematiskt använder visuella verktyg, som låg kameravinklar, strategisk ljussättning och scenografi för att upplysa superhjältar som dominanta varelser medan människor marginaliseras visuellt. Vidare konstruerar serien en hypermaskulin maktstruktur som underordnar kvinnliga karaktärer som Starlight och Queen Maeve, som placeras i en hierarki som gynnar manlig dominans samtidigt som det minskar kvinnlig agerande. Studien drar slutsatsen att The Boys dekonstruktion av genren fungerar som en “trojansk häst”, genom att först använda traditionella genrekonventioner för att efteråt visualisera en satirisk kritik mot moderna maktstrukturer. Genom att dekonstruera superhjältegenren erbjuder The Boys ett kritiskt ramverk för att förstå hur visuella och narrativa uttryck skapar mening inom komplex television.
Who is allowed in the match? : A qualitative analysis of dialogue-oriented expressions in the police's public communication about Swedish football supporters
No full textThis study investigates how dialogue-oriented communication is expressed in the Swedish Police’s public content regarding football supporters. While previous research has focused on hooliganism, security measures, and direct interactions between police and supporters, less attention has been given to public communication outside the match context (Mazerolle et al., 2013; Stott et al. 2019; Karlén & Radmann, 2023). Using a qualitative content analysis of six press releases and seven interview statements from the Police (2021-2025), the study applies Grunig and Hunt’s PR models (1984) and Kent and Taylor’s dialogue principles (2002) to identify communicative patterns. The analysis indicates that dialogue-oriented communication is limited and controlled. Police communication primarily consists of objective information, persuasive arguments, and clear responsibility allocation, while principles such as empathy, reciprocity, and inclusion of supporters’ perspective appear only sporadically. This hierarchical approach positions supporters largely as passive recipients, potentially reducing trust, hindering relationship building, and escalating conflicts. The findings highlight the gap between theoretical ideals of dialogue and current public practice, providing insights for strategies to enhance constructive engagement and conflict reduction between the Swedish Police and football supporters
From diapers to underwear - a sustainable path toward dry bottoms : A qualitative interview-based study
No full textBakgrund: Blöjavvänjning och potträning är viktiga delar av barns tidiga utveckling och påverkas av biologiska, sociala och kulturella faktorer. Det är fördelaktigt att hälso- och sjukvårdspersonal tidigt i barnets liv ger vägledande utbildning om blöjavvänjning och potträning till barnets föräldrar. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att samarbeta med föräldrar kring blöjavvänjning och potträning. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod och induktiv ansats, där elva BHV-sjuksköterskor intervjuades. Resultatet analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2008). Resultat: Resultatet visar att föräldrar ofta saknar kunskap om tidig potträning, vilket gör BHV-sköterskans roll central för att ge individanpassat stöd. Samtidigt finns ett behov av mer utbildning och gemensamt material. Kulturella normer, samarbete med förskolan, tidsbrist och blöjans bekvämlighet påverkar processen kring blöjavvänjning, medan hälsoskäl oftare än miljöaspekter motiverar tidig potträning. Slutsats: Tidig och individanpassad vägledning är avgörande för blöjavvänjning där BHV-sköterskan har en central roll i samverkan med föräldrar och förskola. Samtidigt finns behov av ökad samsyn, bättre samarbete och mer utbildning samt gemensamt stödmaterial för att främja tidig potträning.Background: Diaper weaning and toilet training are important aspects of early childhood development and are influenced by biological, social, and cultural factors. It is beneficial for healthcare professionals to provide guidance and education on diaper weaning and toilet training to parents early in the child’s life. Aim: The aim of this study was to explore child health nurses’ experiences of collaborating with parents regarding diaper weaning and toilet training. Method: The study was conducted using a qualitative design with an inductive approach, in which eleven child health nurses were interviewed. The data were analyzed using inductive content analysis according to Elo and Kyngäs (2008). Results: The results show that parents often lack knowledge about early toilet training, which makes the role of the child health nurse central in providing individualized support. At the same time, there is a need for more education and shared educational materials. Cultural norms, collaboration with preschools, lack of time, and the convenience of diapers were found to influence the diaper-weaning process, while health-related reasons more often than environmental considerations motivate early toilet training. Conclusion: Early and individualized guidance is crucial for successful diaper weaning, with the child health nurse playing a central role in collaboration with parents and preschools. At the same time, there is a need for greater consensus, improved collaboration, increased education, and shared support materials to promote early toilet training
A brand in transformation : A qualitative case study of the communication, the visual expression, and the reception of Victoria's Secret’s rebranding.
No full textDenna studie har undersökt hur Victoria’s Secret har kommunicerat sin re-branding i relation till förändrade samhällsnormer kring kroppsideal, mångfald och inkludering. Vidare har studien analyserat hur denna kommunikation har uppfattats av konsumenterna. Studien utgick från den långvariga kritik som riktats mot mode- och skönhetsindustrin, där snäva och exkluderande ideal historiskt har dominerat. I takt med förändringar i samhället förväntas företag i allt högre grad ta ett större socialt ansvar. Mot denna bakgrund kan Victoria’s Secret’s visuella förändringar förstås som ett försök att balansera tidigare ideal med nya principer om inkludering och mångfald. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i en innehållsanalys av fyra olika modevisningar från Victoria’s Secret, två före och två efter re- brandingen. Detta kompletterades med en tematisk analys av publikkommentarer till modevisningen från 2025, publicerade på YouTube. Det teoretiska ramverket utgörs av Re- branding Theory och Consumer Perception Theory, i kombination med perspektiv på Brand Activism och Woke-washing. Dessa teorier möjliggjorde en fördjupad förståelse för både varumärkesstrategiska och sociokulturella dimensioner av förändringsprocessen. Resultatet visade att Victoria’s Secret har genomgått en påtaglig omställning i sitt visuella och kommunikativa uttryck. Ett bredare urval av modeller och en mer avskalad estetik signalerade en ambition att etablera ett mer inkluderande och samtidsrelevant varumärke. Samtidigt framträdde en tudelad publikrespons, där många uppfattade re-brandingen som positiv och nödvändig, medan andra ifrågasatte dess autenticitet och tolkade den som en strategisk anpassning snarare än en genuin värdeförändring. Studien visade därmed att en re-branding inom värderingsdrivna branscher kräver en välavvägd balans mellan kontinuitet och förändring för att uppfattas som autentisk, trovärdig och långsiktigt hållbar
Pain Experiences in Patients With Advanced Cancer
No full textBakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte längre är botbar, där vårdens fokus huvudsakligen är inriktat på symtomlindring och livskvalitet. Smärta är ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utgör en betydande del av patienters lidande. Smärta är en multidimensionell och subjektiv upplevelse som påverkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer. Sjuksköterskan har ett centralt ansvar i omvårdnaden vid cancerrelaterad smärta, både vad gäller smärtlindring och stöd. För att sjuksköterskan ska kunna möta patienters behov krävs en helhetsförståelse av hur smärtan upplevs och hanteras ur patientens eget perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna patienter med avancerad cancer upplever smärta. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa studier genomfördes. Tolv empiriska kvalitativa studier publicerade mellan 2015–2025 inkluderades efter systematiska sökningar i CINAHL och MEDLINE. Materialet analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Tre teman identifierades: Att ständigt hantera smärta, där andlig hantering av smärta och rädsla för opioider framkom. En känslomässig påfrestning, som omfattade smärtrelaterad oro, upplevelser av nedstämdhet samt ensamhet till följd av smärta. Begränsningar i det dagliga livet, där rörelsehinder vid smärta, konstant trötthet och förlust av tidigare roller framträdde. Slutsats: Smärta vid avancerad cancer påverkar patienters liv på flera nivåer och riskerar att försvaga känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Genom ett personcentrerat arbetssätt och genom att stärka dessa dimensioner av KASAM kan sjuksköterskan bidra till att minska lidande och stödja patientens upplevelse av sammanhang i en utsatt livssituation.Background: Advanced cancer refers to cancer that has spread and is no longer curable, where healthcare primarily focuses on symptom relief and quality of life. Pain is a common and complex symptom in advanced cancer and constitutes a significant part of patients’ suffering. Pain is a multidimensional and subjective experience influenced by personal experiences, life situation, and relationships. Nurses have a central role in the care of cancer-related pain, including both pain relief and supportive care. To meet patients’ needs, a comprehensive understanding of how pain is experienced and managed from the patient’s own perspective is required. Aim: The aim was to describe how adult patients with advanced cancer experienced pain. Method: A qualitative literature review was conducted. Twelve empirical qualitative studies published between 2015 and 2025 were included following systematic searches in CINAHL and MEDLINE. Data were analysed using manifest qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Result: Three themes were identified: Constantly managing pain, in which spiritual coping and fear of opioids emerged; An emotional burden, which included pain-related anxiety, experiences of low mood, and loneliness as a consequence of pain; and Limitations in daily life, where pain-related mobility restrictions, persistent fatigue, and loss of previous roles were prominent. Conclusion: Pain in advanced cancer affects patients’ lives on multiple levels and may weaken their sense of comprehensibility, manageability, and meaningfulness. Through a person-centred approach and by strengthening these dimensions of the Sense of Coherence (SOC), nurses can help reduce suffering and support patients’ experience of coherence in a vulnerable life situation
Experiences of self-care in type 2 diabetes : A literature review with a qualitative approach
No full textSammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga hälsokomplikationer. Därmed utgör egenvård en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin för att förebygga sekundära komplikationer och optimera patienters prognos. Egenvård innebär att individen har ett kontinuerligt ansvar för att vidta hälsofrämjande och behandlingsrelaterade åtgärder i syfte att hantera sin sjukdom samt upprätthålla god livskvalitet. Trots detta viktiga ansvar uppger dock en betydande andel att de har svårt att följa de rekommendationer som ges av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av egenvård hos vuxna individer med typ 2 diabetes. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt som är baserad på 15 olika vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL och Medline. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i tre övergripande huvudteman och åtta tillhörande subteman. Det första temat, Att leva med typ 2-diabetes, innefattade subteman: Att behöva acceptera sjukdomen och hantering av livsstilsförändringar. Det andra temat, Hinder som försvårar egenvården, omfattade subteman: Ekonomiska svårigheter, Begränsad kunskap, och Utmaningar i kosten. Tredje temat, Emotionell påverkan, som innefattade subteman: Negativa emotioner som påverkar följsamhet och skuldkänslor kopplade till livsstilsval Slutsats: Patienter med typ 2-diabetes vill vara delaktiga i sin egenvård men hindras ofta av ekonomiska, kunskapsmässiga, fysiska och känslomässiga utmaningar. Sjuksköterskans individuellt anpassade stöd och patientundervisning är avgörande för att stärka personers förmåga att hantera sin sjukdom samt förbättra deras hälsa och livskvalitet. Background: Type 2 diabetes is a chronic metabolic disease whose rapid progression can lead to serious health complications. Consequently, self-care constitutes a fundamental and central component of the treatment strategy to prevent secondary complications and optimize a person's prognosis. Self-care requires individuals to take continuous steps to prevent secondary individuals from taking continuous, daily responsibility for implementing health-promoting and treatment-related measures aimed at maintaining a good quality of life. Despite this important responsibility, however, a significant proportion of people report difficulties in adhering to recommendations provided by health care professionals. Aim: The purpose of the thesis was to describe experiences of self-care among adults with type 2 diabetes. Method: The study is a qualitative literature review based on 15 different scientific articles. Data collection was carried out in the CINAHL and Medline databases. The analysis was carried out using Friberg's five-step model. Results: The analysis of the scientific articles resulted in three overarching main themes and eight associated subthemes. The first theme, Living with Type 2 Diabetes, included the subthemes: Having to accept the disease and managing lifestyle changes. The second theme, Barriers that hinder self-care, included the subthemes: Financial difficulties, Limited knowledge and Challenges in diet. The third theme, Emotional impact, included the subthemes: Negative emotions affecting adherence and Guilt associated with lifestyle choices. Conclusion: People with type 2 diabetes want to be involved in self-care but are often hindered by financial, cognitive, physical, and emotional challenges. The nurse's individually tailored support and education are therefore essential for strengthening people's ability to manage their disease and improve their health and quality of life. Keywords: Chronic illness, self care, Orem's nursing theory, The nurse’s role, Type 2 diabetes.
”I love him, but I can’t change him” : A thematic analysis of the relative perspective connected to life course theory and gang-related crime
No full textGängkriminalitet utgör ett aktuellt och växande samhällsproblem. Studier kring fenomenet är många och beskriver främst förekomst, samhälleliga insatser och de ungdomar som löper risk att dras in i kriminalitet eller redan befinner sig i det. Dock är anhörigperspektivet relaterat till kriminalitet understuderat. Med denna studie ämnar vi öka förståelsen för de anhörigas perspektiv relaterat till gängkriminalitet. Med stöd av livsloppsteorin och symbolisk interaktionism är syftet mer specifikt att identifiera och analysera mamman Pernillas livsbana och den process hon genomgår i relation till sin kriminelle son, Alfred. På bas av en tematisk analys av boken ”Älskade jävla unge”, skriven av Pernilla Pernsjö har sju teman identifierats, vilka är: avdramatisering och ifrågasättande, gränsdragning, kompromiss, insikt, kapitulation, frigörelse och omvärderat fokus. Det första temat handlar om hur Pernilla avdramatiserar Alfreds handlingar och ifrågasätter samhällets syn på honom. Det andra temat innehåller två gränsdragningar som Pernilla gör gentemot Alfred. Detta följs av ett tema där Pernilla kompromissar mellan sig själv, samhället och Alfred. Därefter kommer Pernilla till insikt med att Alfred är kriminell, vilket leder till att hon kapitulerar och slutligen frigör sig. Det sista temat handlar om hur Pernilla efter frigörelsen omvärderar sitt fokus och ser till sig själv och familjen. Tillsammans synliggör dessa teman att mamman genomgår olika faser, vändpunkter och övergångar vilka förändrar hennes förhållningsätt och tankar gentemot hennes son Alfred. Samtidigt som hon kommer till insikt med att han är kriminell, tvingas hon sära på vad han gör och vem han är för att fortsatt kunna älska honom. Resultatet pekar mot att bristande stöd till anhöriga kan få dem att tappa bort sig själva på vägen i takt med att de försöker kompromissa, finnas där och älska sitt barn, trots allt.Gang-related crime is a current and growing problem in society. There are a lot of studies about this that describe prevalence, interventions and the adolescents that is involved or is getting involved. On the other hand, there is a lack of studies looking at the relative perspective. On that note, the aim of this study is to improve the understanding of the relative perspective connected to gang-related crime. With the help of life course theory and the theory of symbolic interactionism, the aim of this study more specifically is to identify and analyse the mother, Pernilla’s, life course and the process she goes through related to her criminal son, Alfred. With a thematic analysis of the book ”Beloved Damn Child” by Pernilla Pernsjö seven different themes has been identified, which are: de-dramatizing and questioning, defining boundaries, compromise, insight, capitulation, liberation and re-evaluated focus. The first theme is about how Pernilla de-dramatizes what Alfred is doing, at the same time as she questions how society sees him. The second theme shows how Pernilla defines boundaries against Alfred. That is followed by a theme where Pernilla compromises with her self, Alfred and the society. After that, Pernilla has an insight that leads to her capitulation, where she finds liberation. The last theme is about a re-evaluated focus, where Pernilla focuses on herself and the rest of the family. These themes together show that the mother in this story, Pernilla, goes through different phases, turning points and transitions which changes her approach and thoughts when it comes to her son Alfred. At the same time as she realizes that he is a criminal, she needs to separate what he does and who he is in order to be able to continue loving him. The results of this study points towards a lack of support for the close relatives of the criminals, which results in them forgetting about their own life, wellbeing and feelings at the same time as they are trying to support their child
Collaboration against honour-based violence and oppression : School nurses’ experiences
No full textSAMMANFATTNING Bakgrund: Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) är ett samhällsproblem som förekommer i olika former och sammanhang. Skolsköterskor, socialtjänsten och övrig skolpersonal arbetar under olika lagrum och samtliga lyder under offentlighet och sekretesslagstiftningen. Samverkan i team är en av skolsköterskans kärnkompetenser. I samverkan bidrar skolsköterskan med sin omvårdnadskompetens både i elevhälsoteamet, kontakt med socialtjänsten och andra externa samverkanspartners. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av samverkan med skolpersonal och socialtjänst kring hedersrelaterat våld och förtryck. Metod: En kvalitativ enkätstudie med induktiv ansats användes. Enkäter skickades ut till olika kommuner i Sverige och data analyserades sedan enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2004). Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier; Att bygga broar – skolsköterskans samordnade roll, Hinder i samverkan – kunskapsbrist och sekretess är försvårande faktorer samt Vägen framåt – Kunskapsutveckling och tydliga riktlinjer främjar samverkan. Skolsköterskorna har en central roll i samverkan. Skolsköterskorna betonar vikten av ett nära samarbete med skolpersonal samt socialtjänst för att identifiera och kunna stödja elever som lever i en hederskontext. Sekretess och kunskapsbrist om HRV lyfts som hindrande faktorer för samverkan. Slutsats: Hedersrelaterat våld och förtryck är ett samhällsproblem där skolsköterskan har en central roll i att upptäcka utsatthet. Bristande samverkan, sekretess och kunskapsluckor kan hindra att elever får rätt stöd.SUMMARY Background: Honor-related violence and oppression (HRV) is a societal problem that appears in various forms. School nurses, school staff and social services operate under different legislation, including secrecy regulations, which can complicate cooperation. Collaboration is one of the school nurse’s core competencies, and the school nurse contributes with essential nursing expertise within the student health team and in contact with social services and other external partners. Aim: The aim was to describe school nurses’ experiences of collaborating with school staff and social services regarding HRV. Method: A qualitative questionnaire study with an inductive approach was conducted. Questionnaires were distributed to municipalities in Sweden, and the data were analyzed using Graneheim and Lundman’s qualitative content analysis (2004). Results: Three main categories emerged; Building bridges – the school nurse’s coordinating role, Barriers to collaboration – knowledge gaps and secrecy regulations and The way forward – strengthening collaboration through knowledge and clear guidelines. School nurses reported that close cooperation with school staff and social services is crucial for identifying and supporting students living in honor-related contexts. However, collaboration is hindered by limited knowledge about HRV and by secrecy regulations that restrict information sharing. Conclusion: HRV is a societal issue in which school nurses play a key role in identifying at-risk students. Inadequate collaboration, knowledge gaps and secrecy regulations can prevent students from receiving the support they need
Playable Masculinity : A qualitative study of Yasuke's portrayal and ludic design in Assassin's Creed Shadows
No full textDenna studie undersöker hur maskulinitet konstrueras och kommuniceras genom ludisk design i Assassin's Creed Shadows med fokus på den spelbara karaktären Yasuke. Syftet är att analysera hur regelbaserade system fungerar som kommunikation av sociala normer om maskulinitet. Studien besvarar tre frågeställningar: hur spelet kommunicerar maskulinitet genom Yasukes ludiska design, hur denna kommunikation förhåller sig till hegemonisk maskulinitet, och vilka föreställningar om maskulinitet som förmedlas till spelaren. Metoden bygger på close playing där spelet spelades under 30 timmar med fokus på Yasukes spelmekanik. Analysen använder Pérez Latorres (2015) fem regeltyper för ludisk design kombinerat med Halls (1980) kodnings- och avkodningsmodell samt Connells (2005) teori om hegemonisk maskulinitet. Resultaten visar att Assassin's Creed Shadows systematiskt kommunicerar hegemonisk maskulinitet genom alla regeltyper. Performance rules begränsar Yasuke till kraftbaserade handlingar, operational rules ger intensiv feedback vid våld, state rules kvantifierar maskulinitet som numerisk överlägsenhet, rules for inducing behaviour belönar aggression, och game mechanics gör våld till Yasukes kärnmekanik. Studien visar att spelets regelbaserade system styr spelaren mot en dominant avkodning där maskulinitet definieras som våld, kraft och fysisk dominans. Slutsatsen är att ludisk design fungerar som kommunikation av kulturella normer och att spelindustrin behöver ta större ansvar för hur kön görs spelbart.This study examines how masculinity is constructed and communicated through ludic design in Assassin's Creed Shadows, focusing on the playable character Yasuke. The purpose is to analyze how rule-based systems function as communication of social norms about masculinity. The study answers three research questions: how the game communicates masculinity through Yasuke's ludic design, how this communication relates to hegemonic masculinity, and what notions of masculinity are conveyed to the player. The method is based on close playing where the game was played for 30 hours with focus on Yasuke's game mechanics. The analysis uses Pérez Latorre's (2015) five rule types for ludic design combined with Hall's (1980) encoding/decoding model and Connell's (2005) theory of hegemonic masculinity. The results show that Assassin's Creed Shadows systematically communicates hegemonic masculinity through all rule types. Performance rules limit Yasuke to force-based actions, operational rules provide intense feedback for violence, state rules quantify masculinity as numerical superiority, rules for inducing behaviour reward aggression, and game mechanics make violence Yasuke's core game mechanic. The study demonstrates that the game's rule-based systems guide players toward a dominant reading where masculinity is defined as violence, force, and physical dominance. The conclusion is that ludic design functions as communication of cultural norms and that the game industry needs to take greater responsibility for how gender is made playable