Publikationer från Högskolan i Jönköping
Not a member yet
26709 research outputs found
Sort by
Friend, Brand or Power Holder? : Influensers Linguistic Positioning in Their Responses to Criticism
The purpose of this essay is to study how influencers negotiate authenticity and credibility through language and self-presentation when facing public criticism. As influencers appear in a digital public sphere where the lines between private and professional communication are increasingly blurred, public criticism means challenges for their self-presentation and experienced legitimacy. This study is a qualitative case study of two Swedish influencers, Matilda Djerf and Margaux Dietz, both of whom have faced extensive public criticism. The empirical material consists of 72 texts collected from social media platforms and traditional media. The texts are gathered both before and after the respective crises. The analysis is theory-driven and draws on theoretical concepts related to self-presentation, framing, and image repair. The results show that influencers strategically shift between private and professional positions to manage criticism as well as trying to influence audience interpretations. Private positioning is primarily used to signal vulnerability and intimacy, while professional positioning shows responsibility and control. Authenticity is not only a naturally occurring trait, but something that is constructed through audience interaction. Furthermore, the study demonstrates that audience relations are dynamic and characterized by ongoing exchanges of power, in which influencers public trust can both be strengthened and undermined through communicative choices. Differences between the cases indicate that brand characteristics and the nature of the criticism influence both the development of the crisis and the possibilities for restoring credibility. Overall, the study highlights how language and self-presentation function as central resources in influencers' crisis communication and how trust, authenticity and responsibility are constructed on social media.
Nurses’ experiences of caring for women exposed to intimate partnerviolence : A qualitative literature review
Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt samhällsproblem som ofta är svårt att identifiera. Att drabbas av våld i nära relationer påverkar kvinnan både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskor har en viktig roll att kunna identifiera och stödja kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, som kan stärkas genom användningen av personcentrerad vård. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter inom slutenvården av att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relationer.Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs femstegsmetod. Resultat: Resultatet bildade två huvudtema; Sjuksköterskans roll och Att skapa trygghet i mötet. Sjuksköterskans roll skapade tre subteman: vikten av att samverka mellan samhällsbärande organisationer, screeningverktygens betydelse och vikten av sjuksköterskornas attityd. Att skapa trygghet i mötet skapade tre subteman: hinder i arbetsmiljön, behovet av utbildning och kulturell medvetenhet hos sjuksköterskorna. Slutsatser: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer påverkas av bristande kunskap, tidsbegränsningar och normer som i sin tur hindrar personcentrerad vård. För att stärka vårdkvaliteten är det viktigt att öka kompetensen och samarbetet mellan olika yrkesgrupper, samt att skapa en vårdmiljö som respekterar kvinnorna. Nyckelord: Erfarenhet, utbildning, sjuksköterskor, personcentrerad vård, våld i nära relatione
The complex path into criminal networks : A scoping review of risk and causal factors for children in a European context to end up in criminal networks
Studien syftar till att undersöka det vetenskapliga kunskapsläget gällande risk- och orsaksfaktorer för barn i en europeisk kontext att hamna i kriminella nätverk. Studien har genomförts som en scoping review. Vetenskapliga artiklar har inhämtats som data genom sökningar i tre olika databaser. Totalt har ett urval på 10 artiklar använts i studien. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. Totalt identifierades fyra huvudteman; riskfaktorer på individnivå, risk- och orsaksfaktorer på familjenivå, risk- och orsaksfaktorer i det sociala sammanhanget, samt samhällets utsatta områden. I de fyra teman identifierades sammanlagt nio underteman som representerar de olika risk- och orsaksfaktorerna. Studiens resultat visar att risk- och orsaksfaktorer kan identifieras på olika nivåer runt omkring barnet. En slutsats blir därför att det är centralt att utgå ifrån ett helhetsperspektiv vad gäller risk- och orsaksfaktorer runt ett barn, och inte endast se till faktorer på individnivå. Vidare har interaktioner mellan de olika risk- och orsaksfaktorerna kunnat identifieras. Ytterligare en slutsats blir därför att ett barn med en risk- eller orsaksfaktor även kan ha andra faktorer till följd av den första. The purpose of the study is to examine the state of scientific knowledge regarding the risk and causal factors for children in a European context becoming involved in criminal networks. The study was carried out as a scoping review. Scientific articles were collected as data through searches in three different databases. A total of 10 articles were used in the study. The collected data was analyzed using a thematic analysis method. Four main themes were identified: individual-level risk factors, family-level risk and causal factors, social context risk and causal factors, and societal vulnerable areas. Within these four themes, a total of nine subthemes were identified, representing the different risk and causal factors. The result shows that risk and causal factors can be identified at different levels around the child. One conclusion, therefore, is that it is crucial to adopt a holistic perspective on the risk and causal factors surrounding a child, and not only focus on individuallevel factors. Additionally, interactions between the different risk and causal factors were identified. Another conclusion is that a child with one risk or causal factor may also have other factors as a result of the first
Ethnic diversity in Swedish fashion advertising : A qualitative study on young adults' perceptions of ethnic diversity in today's advertising
Idag spelar reklam en allt mer betydande roll i hur individer ser och uppfattar sig själva. Med den ökande etniska mångfalden vi sett i Sverige är det viktigare än någonsin att alla har en möjlighet att känna sig representerade. Därför undersöker denna uppsats hur unga vuxna uppfattar etnisk mångfald i svensk modereklam, hur stor vikt de lägger på etnisk mångfald och hur de bedömer om representationen av etnisk mångfald i reklam är genuin eller ej. Studien använder sig av teorin om social identitet och institutionell isomorfism, samt begrepp som woke washing och tokenism för att analysera de svar som studiens deltagare gett om hur de uppfattar etnisk mångfald i svensk modereklam. Med en kvalitativ forskningsmetod i form av fokusgrupper med stöd av en bildstimulerad intervjuteknik, har studiens material samlats in. Studiens deltagare är mellan åldrarna 18 till 30 år och är en blandning av svenska och internationella studenter. Studiens resultat visar att deltagarna ser kritiskt på de svenska modeföretagen och kopplar användningen av etnisk mångfald till en icke-autentisk strategi. Trots den stora variationen av etnisk mångfald i reklambilderna som presenteras för deltagarna uppfattar de att det främst handlar om ett påtvingat och icke-genuint försök att inkludera diverse etniciteter. Trots detta var det många deltagare som inte ser en personlig vikt av att se etnisk mångfald när de handlar, men majoriteten håller med om att det är något som bör finnas. Deltagarna poängterar även att representationen av etnisk mångfald i reklam uppfattas som mer genuin och trovärdig om bilderna reflekterar företagets personliga image och målgrupp av kunder, och om det introduceras på ett mer naturligt sätt.Today, advertising plays an increasingly significant role in how individuals view and perceive themselves. With the growing ethnic diversity seen in Sweden, it is more important than ever that everyone has the opportunity to feel represented. This thesis therefore examines how young adults perceive ethnic diversity in Swedish fashion advertising, how much importance they place on ethnic diversity, and how they assess whether the representation of ethnic diversity in advertising is genuine or not. The study utilizes the theory of social identity and institutional isomorphism, as well as concepts such as woke washing and tokenism, to analyze the responses provided by the study's participants regarding their perceptions of ethnic diversity in Swedish fashion advertising. The study used a qualitative research method to collect the data in the form of focus groups, supported by a photo-elicitation interview technique. The study’s participants are between the ages 18 to 30 and are a mix of Swedish and international students. The results of the study show that participants are critical of Swedish fashion companies and associate the use of ethnic diversity with a non-authentic strategy. Despite the wide variation of ethnic diversity in the advertising images presented, participants feel that it is primarily a forced and non-genuine attempt to include various ethnicities. Despite this, many participants do not see a personal importance in seeing ethnic diversity when shopping, but the majority agree that it is something that should be present. The participants also emphasize that the representation of ethnic diversity in advertising is perceived as more genuine and credible when the images reflect the company's personal image and target audience, and when it is presented in a more natural way
Coffee, meat and coupons : A qualitative study of the everyday food crimes in Södra Vedbo during the preparedness years 1941–1945
Stigma or Understanding? : A Thematic Analysis of Swedish Newspapers Portrayals of People with Substance Abuse and Addiction
The purpose of this study is to examine how individuals with substance use disorder are portrayed in Swedish newspapers and news articles. The analysis is based on 19 articles from the newspapers Aftonbladet and Expressen. These were processed using a thematic analysis and subsequently interpreted through Goffman’s theory of stigmatization and stereotyping. The results indicate that the media highlights both individual and structural perspectives, where biological, psychological, and social factors are presented as underlying causes. At the same time, negative stereotypes are reinforced, which can intensify stigma and discourage help-seeking. Moreover, the findings reveal that guilt and shame are recurring themes in these narratives, as stigmatization affects the self-image of the individuals concerned. In contrast, positive recovery stories emerge as hopeful elements that can challenge negative perceptions and inspire change. The study discusses how the selection and portrayals of narratives in media can influence the public understanding and either reinforce or reduce stigma surrounding these issues. Further research is recommended to shed light on how media portrayals may affect social workers perspectives and approaches, as well as how this in turn may influence individuals willingness to seek help.Syftet med denna studie är att undersöka hur personer med missbruk och beroende framställs i svenska tidnings- och nyhetsartiklar. Analysen bygger på 19 artiklar från Aftonbladet och Expressen. Dessa bearbetades genom en tematisk analys och tolkades därefter utifrån Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering. Resultatet visar att massmedia lyfter fram både individuella och strukturella perspektiv, där biologiska, psykologiska och sociala faktorer presenteras som bakomliggande orsaker. Samtidigt reproduceras negativa stereotyper som stärker stigma, vilket kan försvåra återhämtning och hindra personer från att söka hjälp. Vidare framgår att skuld och skam är genomgående teman i berättelserna, där stigmatiseringen påverkar den drabbades självbild. Positiva återhämtningsberättelser beskrivs däremot som hoppfulla inslag som kan bidra till att utmana negativa föreställningar och inspirera till förändring. Studien diskuterar hur valet av berättelser och dess skildringar i massmedia kan påverka allmänhetens förståelse samt bidra till att antingen förstärka eller minska stigma kring dessa frågor. Vidare forskning rekommenderas för att belysa hur massmedias framställning kan påverka socialarbetares syn och förhållningssätt samt på vilket sätt detta kan påverka människors benägenhet att söka hjälp
Outdoor Activities : A place for togetherness. A qualitative study on teachers work and students experiences in promoting togetherness in outdoor environments in afterschool programs
Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare främjar gemenskap mellan elever i utomhusmiljöer samt elevers upplevelser och erfarenheter av gemenskap i utomhusmiljöer. Syftet besvaras med utgångspunkt från följande frågeställningar: Hur främjar fritidslärare gemenskap utomhus? Vilka upplevelser och erfarenheter har elever av deras gemenskap i utomhusmiljöer? Studien utfördes med en kvalitativ metod där datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fritidslärare samt samtalspromenader med elever. Den insamlade datan tolkades genom en kategoriserad analys. Resultatet klargör att fritidslärare främjar sin gemenskap genom olika sätt, ett av dem är inkludering. Fritidslärarna bjuder in till aktiviteter i varierande utomhusmiljöer där ny gemenskap kan skapas mellan elever och där eleverna inkluderas. Resultatet av studiens undersökning visar också på hur elevernas upplevelser och erfarenheter kring gemenskap i utomhusmiljöer ser ut. Samtliga elever tycker om att leka tillsammans med sina kompisar, men det finns saker som kan påverka, som exempelvis elevens humör. I slutet föreslås det om eventuell vidare forskning inom ämnet, då det finns olika perspektiv att studera. Ett perspektiv är inomhuslekens betydelse för elevernas gemenskap
Specialist nurses' experiences of working with behavioral and mental symptoms of dementia inpatients within home care : A qualitative empirical study
Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom utvecklar ofta någon form av beteendemässiga- och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Problematiken är komplext och riskerar att orsaka minskat välbefinnande och ökat lidande för personen. Specialistsjuksköterskan i hemsjukvården har ofta en långsiktig kontakt med denna patientgrupp och spelar en viktig roll i att lindra symtomen och stödja patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med BPSD hos patienter inom hemsjukvården. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördesmed 11 grund- och specialistsjuksköterskor som var verksamma inom sju olika hemsjukvårdsteamtillhörande fyra olika kommuner i ett län i södra Sverige. Dataanalysen genomfördes med manifestkvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Dataanalysen resulterade i följande tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Första huvudkategorin var Strategier för BPSD-vård och tre underkategorier; Olika boendemiljöer, Närståendes roll och patienters levnadsberättelser samt Kunskap och insikter. Den andra huvudkategorin var Samverkan och strukturella utmaningar i BPSD-vård och två underkategorier; Samverkan i arbetet samt Organisatoriska utmaningar. Den tredje huvudkategorin var Specialistsjuksköterskans erfarenheter och roller i BPSD-arbetet och tre underkategorier; Emotionella och etiska aspekter, Handledande och stödjande roller samt Arbetssätt och metoder. Slutsats: BPSD-vården skiljde sig åt beroende på vilken boendeform personen vårdades inom. Att ge personcentrerad vård, med stöd BPSD-registret och närstående, var viktiga metoder för att kunna möta varje persons enskilda behov. Det fanns behov av ökad kunskap och utbildning i demenssjukdom, BPSD-problematik och strukturerade arbetsmetoder. Specialistsjuksköterskans handledande roll i teamarbetet var värdefull.Background: People living with dementia often develop some form of behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD), which is a complex problem that causes reduced quality of life and increased suffering. The specialist nurse in home care often has long-term contact with this patient group and plays an important role in alleviating symptoms and supporting the patient. Purpose: The purpose of the study was to describe the specialist nurse's experience of working with BPSD-patients within home healthcare. Method: The study is a qualitative interview study with an inductive approach. Individual interviews were conducted with 11 basic and specialist nurses who were working within seven different home health careteams belonging to four municipalities in southern Sweden. The data analysis was carried out with manifest qualitative content analysis by Graneheim and Lundman (2004). Results: The data analysis resulted in the following three main categories with associated subcategories. The first main category was Strategies for BPSD care and three subcategories; Different livingenvironments, The role of relatives and patients' life stories and Knowledge and insights. The second main category was Collaboration and structural challenges in BPSD care and two subcategories; Collaboration in work and Organizational challenges. The third main category was Specialist nurses'experiences and roles in BPSD work and three subcategories; Emotional and ethical aspects, Supervisory and supporting roles and Working methods and methods. Conclusion: BPSD care differed depending on the type of accommodation the person was cared for in. Providing person-centred care, with support from the BPSD register and relatives, were important methods for meeting each person's individual needs. There was a need for increased knowledge andtraining in dementia, BPSD issues and structured working methods. The specialist nurse's supervisory role in teamwork was valuable
School nurses'experiences of working preventively with mental health : A qualitative interview study
Bakgrund: Psykisk ohälsa orsakar stor sjukdomsbörda globalt och ökar hos barn och ungdomar. En känsla av sammanhang hjälper till att hantera livets påfrestningar. Tidig identifiering och förebyggande av psykisk ohälsa är avgörande för att undvika fortsatta problem i vuxen ålder och minska lidande. Skolsköterskor träffar nästan alla barn och ungdomar och deras arbete är därför viktigt att undersöka. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande med psykisk ohälsa hos barn och ungdomar i grundskolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Semistrukturerade intervjuer med fjorton ändamålsenligt utvalda specialistsjuksköterskor verksamma i grundskolan genomfördes i regionerna Jönköping och Västra Götaland. Data är analyserad enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier identifierades vilka var Tidig identifiering av psykisk ohälsa, Skolsköterskans kunskap och arbetssätt skapade möjlighet till stöd för eleven, Skapa relationer i mötet med eleven samt Stödjande samverkan för eleven. Slutsats: Psykisk ohälsa är komplext och går inte förebygga på kort tid. Skolsköterskan är en del i det förebyggande arbetet runt barn och unga. Om skolsköterskan aktivt söker efter psykisk ohälsa genom olika metoder, kan problemen identifieras tidigt och stödjande insatser, i samverkan med andra aktörer, kan påbörjas innan de blivit för omfattande