Publikationer från Högskolan i Jönköping
Not a member yet
26709 research outputs found
Sort by
“Putin's aggression knows no boundaries” : A critical discourse analysis of the legitimization of the Swedish NATO membership and the rearmament of the armed forces
No full textFöljande studie undersöker hur upprustningen av det svenska försvaret och det svenska medlemskapet i Nato framställs och konstrueras i partiledardebatten i Agenda 2024. Genom kritisk diskursanalys visar studien hur diskurser konstrueras för att legitimera besluten om upprustningen och medlemskapet efter att Sveriges blivit medlemmar i Nato. Studiens teoretiska ramverk om diskursteori och begrepp som hegemoni och naturalisering bidrar till förståelse kring hur sunt förnuft och legitimitet för besluten konstrueras. Dessa begrepp är centrala i studien för att förstå hur politisk kommunikation och dess diskurser formar allmänhetens uppfattningar kring det säkerhetspolitiska läget. Resultatet visar att frihet konstrueras som ett universellt värde som är naturligt och självklart, men som trots denna framställning bär på en underliggande ideologi. Genom konkreta exempel ur partiledardebatten visar studien hur språkliga strategier som modalitet och naturalisering förstärker och beskriver Ryssland som ett oundvikligt hot, samt något som genom diskursen skapar en bild av en antagonistisk relation mellan Sverige och Ryssland. Denna antagonistiska relation används i debatten för att legitimera det svenska medlemskapet i Nato och upprustningen av försvaret. Vidare visar studien hur hegemoniska diskurser bidrar till att skapa en konsensus förklädd i konflikt. Detta visas genom att diskurser om neutralitet och Sveriges tidigare ståndpunkt i säkerhetspolitiska konflikter marginaliseras. Studien visar vidare hur denna naturaliseringsprocess döljer ideologier vilket förstärker dess karaktär och påverkan genom att framställa säkerhetspolitiska åtgärder som en upprustning eller ett medlemskap som nödvändigt. Studien bidrar till förståelse för hur språket används i politisk kommunikation för att legitimera beslut samt vikten av att analysera detta för att kritiskt granska och förstå hur språkliga strategier och diskurser kan forma verklighetsuppfattningar.The following study examines how the rearmament of the Swedish armed forces and the Swedish membership in NATO are presented and constructed in the party leader debate in Agenda 2024. Through critical discourse analysis, the study shows how discourses are constructed to legitimize the decisions on rearmament and membership after Sweden's membership in NATO. The study's theoretical framework of discourse theory and concepts such as hegemony and naturalization contribute to the understanding of how common sense and legitimacy for the decisions are constructed. These concepts are central to the study to understand how political communication and its discourses shape public perceptions of the security policy situation. The results show that freedom is constructed as a universal value that is natural and self-evident, but which despite this presentation carries an underlying ideology. Through concrete examples from the party leader debate, the study shows how linguistic strategies such as modality and naturalization reinforce and describe Russia as an inevitable threat, and something that through the discourse creates an image of an antagonistic relationship between Sweden and Russia. This antagonistic relationship is used in the debate to legitimize Sweden’s membership in NATO and the rearmament of the armed forces. Furthermore, the study shows how hegemonic discourses contribute to creating a consensus disguised in conflict. This is shown by the marginalization of discourses on neutrality and Sweden's previous position in security policy conflicts. The study further shows how this naturalization process hides ideologies, reinforcing its character and impact by portraying security policy measures such as rearmament or membership as necessary. The study contributes to an understanding of how language is used in political communication to legitimize decisions and the importance of analyzing this to critically examine and understand how linguistic strategies and discourses can shape perceptions of reality
Presidential Debate - A competition for discursive power? : A critical discourse analysis of the 2024 Presidential debate between Donald Trump and Kamala Harris with an emphasis on social inclusion
No full textDenna studie undersöker de diskursiva maktförhållandena i presidentdebatten 2024 mellan Donald Trump och Kamala Harris, med fokus på social inkludering. Studien analyserar hur språkliga strategier och retoriska troper används för att konstruera och utmana ideologiska positioner inom de centrala teman immigration och abort. Genom kritisk diskursanalys (CDA) identifieras de maktstrukturer och ideologiska konflikter som präglar kandidaternas retorik. Resultaten påvisar att Trump använde exkluderande retorik, såsom andrafiering, för att framställa immigranter som ett hot vilket förstärker en högerpopulistisk agenda. Harris, å andra sidan, tillämpade ett inkluderande språkbruk inom abortdiskursen genom att relatera abort till frågor om mänskliga rättigheter och kvinnors autonomi. Däremot saknades liknande språkbruk inom immigrationsdiskursen. Dessa retoriska strategier reflekterar två fundamentalt olika ideologiska ramar och belyser hur diskurser om social inkludering formas och omförhandlas i politisk kommunikation. Studien synliggör språkets centrala roll i att reproducera eller utmana dominerande maktstrukturer och påverka utvecklingen av politiska agendor och samhällsnormer. Genom att koppla resultaten till samtida ideologiska konflikter bidrar forskningen till en fördjupad förståelse av retorikens funktion i att navigera och påverka sociala värderingar i en polariserad politisk kontext.This study investigates the discursive power dynamics in the 2024 U.S. presidential debate between Donald Trump and Kamala Harris, focusing on social inclusion. It analyzes how rhetorical strategies and tropes are employed to construct and challenge ideological positions within the key themes of immigration and abortion. Using critical discourse analyses (CDA), the research identifies the power structures and ideological conflicts shaping the candidates’ rhetoric. The findings reveal that Trump utilized exclusionary rhetoric to frame immigrants as threats and bolster a right-wing populist agenda. Harris, by contrast, employed inclusive language, while framing abortion as a matter of human rights and women’s autonomy, however she avoided using the same rhetorics in the discussion about immigration. These rhetorical strategies reflect contrasting ideological frameworks that influence how social inclusion is articulated in political discourse. The study highlights the role of language in reproducing or challenging dominant power structures and shaping political agendas. By situating these findings within contemporary ideological conflicts, the research underscores the centrality of rhetoric in political communication and its impact on societal values.
Gender stereotypes in norm-breaking advertising : How are gender stereotypes reproduced in norm-breaking advertising aimed at women?
No full textThis essey will investigate gender stereotypes in norm-breaking advertising from the swedish clothing company Monki. The study will focus on women and how they are portrayed in Monki's advertising images. The question “How are female gender stereotypes reproduced in norm-breaking advertising?” will be used to answer the question. The study provides a background that focuses on Monki and norm-breaking advertising, to create a more in-depth understanding of the company and the topic.The previous research is divided, with one part that focuses on stereotypes in advertising and the other part that focuses on norm-breaking advertising. The previous research has been used to see what previous studies have written about the topic, which creates a basis for new research on a similar topic. The study uses semiotic image analysis as a method to analyze 15 different advertising images from the company, where different theories will be used to describe the results of Monkis advertising images. The theoretical framework includes Erving Goffman's theory of gender stereotypes in advertising, as well as the theory of the male gaze by Laura Mulvey. This is used to analyze the underlying meanings in the advertising images. The study concludes that Monki partly reproduces and highlights certain traditional gender stereotypes. On the other hand, the study shows that other gender stereotypes are challenged, where the content is then classified as norm-breaking. Denna uppsats kommer att undersöka könsstereotyper i normbrytande reklam från svenska klädföretaget Monki. Studien kommer att fokusera på kvinnor och hur de porträtteras i Monkis reklambilder. Frågan "Hur reproduceras kvinnliga könsstereotyper i normbrytande reklam?" kommer att användas för att svara på frågan. Studiens bakgrund fokuserar på Monki och normbrytande reklam, för att skapa en mer djupgående förståelse för företaget och ämnet. Den tidigare forskningen är uppdelad, med en del som fokuserar på stereotyper i reklam och den andra delen som fokuserar på normbrytande reklam. Den tidigare forskningen har använts för att se vad tidigare studier har skrivit om ämnet, vilket skapar underlag för ny forskning om liknande ämne. Studien använder semiotisk bildanalys som metod för att analysera 15 olika reklambilder från företaget, där olika teorier kommer att användas för att beskriva resultatet av Monkis reklambilder. Det teoretiska ramverket inkluderar Erving Goffmans teori om könsstereotyper i reklam, samt teorin om den manliga blicken av Laura Mulvey. Detta används för att analysera de underliggande betydelserna i reklambilderna. Studien drar slutsatsen att Monki delvis reproducerar och lyfter fram vissa traditionella könsstereotyper. Däremot visar studien att andra könsstereotyper utmanas, där innehållet då klassas som normbrytande.
Pupils’ writing development with analog and digital writing tools : A literature study on text production and teachers´ choice of writing tools in grades F-3
No full textSyftet med litteraturstudien är att undersöka hur elevers skrivutveckling i årskurs F-3 påverkas av analoga och digitala skrivverktyg i skrivundervisningen. Syftet uppfylls genom att följande frågeställningar besvaras: Hur påverkas elevers skrivutveckling vad gäller textproduktion av respektive skrivverktyg? Hur kan lärare kombinera analoga och digitala skrivverktyg för att på främja elevers skrivutveckling samt skrivmotivation? De 12 vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för litteraturstudien samlades in via sökningar i databas, söktjänst och konferensvolym. De analyserade vetenskapliga artiklarna var såväl nationella som internationella. Litteraturstudiens resultat visar på gruppnivå inga tydliga skillnader på elevers skrivutveckling vid användning av analoga eller digitala skrivverktyg. Däremot visar studier att enskilda elevers skrivutveckling kan gynnas av ett skrivverktyg mer än ett annat. Lärares didaktiska val är avgörande när det kommer till att skapa förutsättningar som främjar elevers skrivutveckling. Undervisningen ska bidra till att elever blir engagerade och motiverade, samt ge stöttning. Litteraturstudien visar behovet av att kontinuerligt arbeta med både analoga och digitala skrivverktyg i åldrarna 6–9 för att stödja elevers skrivutveckling.
Individual reading in the classroom : A literature study on how individual reading is used and impacts students´ reading development in the early school years
No full textSyftet med litteraturstudien är att granska forskning om enskild läsning för att synliggöra hur metoden används och kan användas i klassrummets läsundervisning för att främja läsutveckling i de tidiga skolåren. En tematisk analys har genomförts för att hitta huvudteman i källorna. Genom bearbetning av både nationella och internationella källor om ämnet har resultatet tagits fram. Resultatet visar att enskild läsning i klassrummet både används som tidsutfyllnad och för att främja och stötta elevers läsutveckling. Forskning belyser att enskild läsning, om den används på ett medvetet sätt, främst utvecklar elevers läsförståelse, men även deras avkodningsförmåga och läsflyt. Utifrån slutsatser och reflektioner som framförs i diskussionen konstateras det bland annat att om läraren ger stöd, återkoppling och vägledning före, under och efter elevers enskilda läsning, samt ger dem tillräckligt med tid, kan det effektivt stärka deras läsutveckling och göra dem till goda självständiga läsare
Youth Crime and Civic Education : The role of schools as a formative factor in young people's Lives: Schools against youth crime
No full textThis literature study examines how civics education in grades 7–9 can contribute to preventing youth crime by strengthening citizenship education and increasing understanding of the causes and consequences of crime. The study is based on an analysis of 11 scientific sources, including articles and doctoral dissertations, focusing on three themes: causes of youth crime, the crime prevention potential of civics education, and the school's educational role. The results show that schools, through the subject of civics, can counteract crime by integrating knowledge about socioeconomic factors and the legal system, while fostering norm awareness and responsibility among students. Teaching methods such as deliberative discussions and heterogeneous classrooms are highlighted as effective for promoting inclusion and reducing risk factors like social exclusion. The study connects these insights to the Swedish National Agency for Education's curriculum and emphasizes the subject's relevance for the teaching profession, especially in socioeconomically disadvantaged areas. The conclusion underscores that civics education, through a balance between theoretical analysis and practical education, can serve as a protective factor against crime and strengthen students' community engagement. Future research is suggested to explore practical teaching moments and their long-term effects on students' attitudes and behaviors
The classroom as a mirror for the world : What subject-related didactic challenges and opportunities arise for a social studies teacher in teaching about migration? A literature study.
No full textOccupational participation post Autism diagnosis in adulthood : A qualitative study of women's experiences
No full textBakgrund: Delaktighet i aktivitet är centralt i arbetsterapi och en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Antalet kvinnor som får autismdiagnos i vuxen ålder ökar, men det saknas kunskap om kvinnors upplevelse av delaktighet i aktivitet efter diagnosen. Syfte: Syftet var att belysa faktorer av betydelse för kvinnors upplevelse av delaktighet i aktivitet efter autismdiagnos i vuxen ålder. Metod: En kvalitativ retrospektiv dokumentanalys genomfördes där fem självbiografier skrivna av kvinnor med autism analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Tre kategorier identifierades: Inre förutsättningar, Anpassad vardag samt Omgivningens villkor, som visar såväl inre som yttre faktorer av hur delaktighet i aktiviteter upplevs och formas. Slutsats: Delaktighet är en komplex och dynamisk process. I samband med diagnosen sker en förändring som möjliggör en mer hållbar och meningsfull delaktighet än tidigare, samtidigt hindras delaktighet i aktiviteter av faktorer utanför individens kontroll. Arbetsterapeuter kan ha en viktig roll i att skapa inkluderande och anpassade förutsättningar för vuxna kvinnor med autism. Implikationer: Examensarbetet understryker vikten av ett personcentrerat, normmedvetet och lyhört förhållningssätt i arbetsterapi. Tidiga insatser bör främja utveckling av aktivitetsidentitet, självbestämmande och långsiktigt hållbar delaktighet utifrån individens behov och definition av delaktighet. Background: Participation in everyday activities is essential in occupational therapy and fundamental for health and well-being. The number of women receiving an autism diagnosis in adulthood is increasing, but there is limited knowledge about how this affects their experience of occupational participation. Aim: The aim was to explore factors influencing women's experience of occupational participation after receiving an autism diagnosis in adulthood. Method: A qualitative retrospective document analysis was conducted. Five autobiographies written by women with autism were analyzed using qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: Three categories were identified: Inner Preconditions, Adapted Everyday Life, and External Conditions, highlighting both internal and and external factors of occupational participation. Conclusion: Participation is a complex and dynamic process. A transformation occurs that enables more sustainable and meaningful participation than before, but is still hindered by factors beyond the individual’s control. Occupational therapists can play an important role in creating inclusive and adapted conditions for adult women with autism. Implications: The thesis highlights the importance of a person-centred, norm-aware and responsive approach in occupational therapy. Early interventions should promote the development of occupational identity, self-determination and long-term sustainable participation based on the individual's needs and definition of participation.
Occupational balance among unemployed individuals : A quantitative survey study
No full textBakgrund: Aktivitetsbalans är en central del inom arbetsterapi som fångar personens upplevelse av hur väl vardagens aktiviteter fördelas. Tidigare forskning berör aktivitetsbalans ur flera olika perspektiv, men studier om arbetslösa är få, och eventuella könsskillnader är oklara. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva och jämföra självskattad aktivitetsbalans hos arbetslösa män och kvinnor. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkät baserad på självskattningsformuläret OBQ11, samt fem kompletterande bakgrundsfrågor. Totalt deltog 41 personer, och analys av insamlad data gjordes på 39 deltagare i SPSS. Resultat: Resultatet visar en median på 11 poäng i självskattad aktivitetsbalans hos arbetslösa personer, men ingen statistisk signifikant skillnad mellan män och kvinnor. Slutsats: Examensarbetet visade stor variation i upplevd aktivitetsbalans bland arbetslösa, och inga könsskillnader påvisades. Aktivitetsbalans framstår som subjektivt och bör ses holistiskt. Implikationer: Examensarbetet visar att aktivitetsbalans bör beaktas i arbetsterapeutiska insatser för arbetslösa personer, oavsett kön. Det är viktigt att utgå från personens unika behov vid arbetsterapeutiska insatser för arbetslösa.Background: Occupational balance is a central concept in occupational therapy that captures an individual’s experience of how well everyday activities are distributed. Previous research addresses occupational balance from various perspectives, but studies examining balance among unemployed individuals are few, and potential gender differences remain unclear. Aim: The aim of this thesis was to describe and compare self-perceived occupational balance among unemployed men and women. Method: The thesis used a quantitative cross-sectional design, employing a questionnaire based on the self-assessment tool OBQ11, along with five supplementary background questions. A total of 41 participants took part in the study, and data from 39 respondents were analyzed using SPSS. Results: The results show a median of 11 points in self-rated occupational balance among unemployed individuals, with no statistically significant difference between men and women. Conclusion: The thesis showed a large variation in perceived occupational balance among unemployed people, and no gender differences were found. Occupational balance appears to be subjective and should be viewed holistically. Implications: The thesis highlights that occupational balance should be considered in occupational therapy interventions for unemployed individuals, regardless of gender. It is important to base occupational therapy interventions on the individual's unique needs
Women´s experiences of living with breast cancer
No full textBakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen som drabbar kvinnor samt den ledande orsaken till cancerrelaterad dödsorsak för kvinnor världen över. Behandlingen av bröstcancer medför komplikationer och livslånga biverkningar hos patienten, där sjuksköterskan har stor betydelse för användningen av olika omvårdnadsmetoder för att främja välbefinnande hos patienten. Sjuksköterskans roll formas av sjuksköterskans kärnkompetenser. Viktigt vid behandling av bröstcancer är att främja personcentrerad vård och samskapande omvårdnad, så att patienten kan känna förtroende och uppleva inkludering i den vård som ges. Litteraturöversikten använder den teoretiska referensramen KASAM (känsla av sammanhang) och dess 3 centrala begrepp begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Resultat: Innefattar tolv artiklar som utgjorde två teman samt sex subteman: Behov av stöd (Familjen ger styrka, Stöd från vården, Omgivningens stöd) samt Förändrad identitet (Psykisk hälsa, Kroppsliga förändringar, Förändrade roller). Slutsats: Stöd från omgivningen och en förändrad identitet är centrala aspekter i kvinnors erfarenhet av att leva med bröstcancerdiagnos, där behovet av information och emotionellt stöd är tydligt. För att möta detta behöver sjuksköterskan ha tillräckligt med kompetens för att kunna förmedla korrekt information, bemöta missförstånd och därigenom skapa tillit och trygghet i vårdrelationen. Title: Women´s experiences of living with breast cancer. Background: Breast cancer is the most common form of cancer affecting women and the leading cause of cancer-related death for women worldwide. The treatment of breast cancer causes complications and lifelong side effects in the patient, where the nurse plays a major role in the use of various nursing methods to promote the well-being of the patient. The role of the nurse encompasses the nurse´s core competencies. An important aspect in the treatment of breast cancer is to promote person centered and co-created care, in order for the patient to feel a sense of trust and inclusion in the care they receive. The literature review uses the theoretical framework SOC (sense of coherence) and its central concepts comprehensibility, meaningfulness and manageability. Aim: The aim was to describe women´s experiences of living with breast cancer. Method: A literature review using a qualitative method and an inductive approach. Results: Includes 12 articles which constituted two themes and six subthemes: Need for support (The family gives strength, Support from healthcare, Support from the environment) and Changed identity (Psychological health, Bodily changes, Changing roles). Conclusions: Support from the surrounding environment and a changed identity are central to women´s experiences of their breast cancer diagnosis, with a clear need for information and emotional support. To meet these needs, the nurse must possess sufficient competence to convey accurate information, address misconceptions, and thereby build trust and a sense of security within the care relationship.