Publikationer från Högskolan i Jönköping
Not a member yet
26709 research outputs found
Sort by
The Climate Impact of the Construction Phase: Signs of Risk and Challenges in Relation to Swedish National Board of Housing, Building and Planning’s Climate Declaration 2027
Introduktion – Detta examensarbete är en del av ämnesinriktningen Byggnadsteknik:Byggnadsutformning med arkitektur, vid Jönköpings Tekniska Högskola [JTH], isamarbete med Asplunds Bygg AB i Skövde. Syftet med studien är att stödjaentreprenörer, särskilt totalentreprenörer, i att inte bara uppnå de gränsvärden somBoverket inför år 2027, utan även identifiera tidiga tecken i byggprocessen som gör attgränsvärdena i klimatdeklarationen överskrids. Studien bidrar till befintlig forskninggenom att ge företag, särskilt de som arbetar med totalentreprenad, en tydligareförståelse kring vilka faktorer som påverkar klimatberäkningar och om det finns teckeneller indikationer som gör att gränsvärdena överskrids.Metod – Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer varden primära datakällan, som kompletterades med en dokumentstudie där olikamiljövarudeklarationer (EPD:er) jämfördes. Kombinationen av primär- ochsekundärdata bedömdes ge ett tillräckligt underlag för att besvara studiensfrågeställningar på ett tillfredsställande sätt.Resultat – Resultaten visar att användningen av miljövarudeklarationer (EPD) äravgörande för att verifiera och i viss mån reducera de registrerade klimatutsläppen frånbyggprojekt, och som i senare skeden utgör en klimatdeklaration som klarar Boverketsgränsvärden. Studien visar även att det största tecknet på höga klimatutsläpp är val avstommaterial, där främst stommaterial gjorda av stål eller betong genererar betydandeutsläpp. Vidare visar studien att medarbetare som arbetar med klimatberäkningar oftaupplever en brist på tillgängliga EPD:er, vilket utgör en stor utmaning kring arbetet medklimatdeklarationer.Analys – Analysen konstaterar att det kommer krävas mer administrativt arbete förföretagen, inom totalentreprenad att använda EPD:er systematiskt. Det lyfts även att detofta finns substitut till material som har höga utsläpp och att dessa skulle leda till sänktavärden. Framöver kommer fler leverantörer behöva genomföra miljövarudeklarationerför byggmaterialen, då dessa kommer vara avgörande i framtida sänkningar avgränsvärden för klimatdeklarationen.Diskussion – Diskussionen kopplas studiens resultat till tidigare forskning och tilluttalanden från myndigheter såsom Boverket och aktörer som Kiwa. Bland annatdiskuteras i detta avsnitt hur fördelningen av utsläpp ser ut mellan olika material, därstål och betong står för störst miljöpåverkan av de jämförda materialen. Detta finns detdessutom stöd av i tidigare forskning. Studien visar att en att systematisk användningav EPD:er inte enbart är möjlig utan också nödvändig för att nå framtida klimatmål.Introduction – This thesis was completed within the engineering program;Construction Engineering: Architectural Engineering at Jönköping School ofEngineering [JTH], in collaboration with Asplunds Bygg AB in Skövde. The purposeof the study is to support contractors - particularly those working within design andbuild contracts - not only in achieving the climate impact limits that the SwedishNational Board of Housing, Building and Planning [Boverket] will introduce in 2027,but also to identify early signs of risk of which parts of the building process may exceedthose limits. The study contributes to existing research by providing companies,especially those involved in design and building projects, with a clearer understandingof which factors affect the climate calculations and whether there is an indication duringthe construction process that these limit values are at risk of being exceeded.Method – The study is based on a qualitative method, where semi-structured interviewsserved as the primary data source, which was complemented by a document studywhere different Environmental Product Declarations [EPDs] are compared. Thecombination of primary and secondary data was deemed sufficient to satisfactorilyanswer the research questions.Results – The results show that the use of EPD:s is crucial for verifying and to someextent reducing the registered climate emissions from constructions projects, and whichin later stages constitute a climate declaration that meets Boverket’s limit values. Thestudy also shows that the strongest sign of high climate emissions was primarily thechoice of structural material, particularly those made of steel or concrete. Furthermore,the study reveals that professionals working with climate calculations consider the lackof available EPD:s to be the main challenge when working with climate declarations.Analysis – The analysis concludes that systematic use of EPD:s will require moreadministrative work for companies. It also highlights that there are often substitutematerials with lower emissions and using these could reduce overall climate impact. Inthe future, more suppliers will need to provide EPD:s for their building materials, asthese will be critical to meeting the stricter emission limit values expected in upcomingclimate declarations.Discussion – The discussion links the study’s results to previous research as well as tostatements from authorities such as Boverket and actors such as Kiwa. Among otherthings, this section discusses the distribution of emissions between materials, with steeland concrete accounting for the greatest environmental impact of the materialscompared. This is also supported by previous research. The study shows that systematicuse of EPD:s is not only needed but also necessary to achieve future climate goals
Anhörigas perspektiv på tiden före, under och efter närståendes flytt till vård- och omsorgsboende
Tidigare forskning har visat att beslutet om att flytta till vård- och omsorgsboende är ett av de svåraste beslut som anhöriga ställs inför i sitt anhörigskap, och att man ofta saknar stöd i samband med en äldre närståendes flytt till särskilt boende, trots att de är aktivt involverade i processen. Den här rapporten handlar om anhörigas erfarenheter och upplevelser innan, under och efter en närståendes flytt till ett vård- och omsorgsboende. Studien baseras på intervjuer med 20 anhöriga som har närstående som flyttat till ett vård- och omsorgsboende. Resultaten visar att relationer är ett centralt tema som genomsyrar beskrivningen i intervjupersonernas berättelser. Resultaten från tiden innan ett beslut om flytt till särskilt boende visar att de flesta anhöriga och närstående försöker klara sig utan hjälp utifrån, särskilt de som är partnervårdare. Efter flytten fortsätter livet att levas tillsammans under nya förutsättningar och tidigare relationer kunde återskapas likväl som att nya relationer till olika yrkesgrupper skapades. Vår studie visar att begrepp som partnerskap, delaktighet och vilka förhållningssätt olika yrkeskategorier har är viktiga, oberoende av vilka yrkesroller man möter som anhörig. En mer fördjupad och integrerad syn på anhörigperspektivet innebär att inte bara ha med ett direkt eller indirekt anhörigstöd, utan vi behöver också inkludera centrala aspekter som social och relationell ömsesidighet. En ömsesidighet inte bara mellan anhöriga och närstående utan även mellan anhöriga och de professioner som man möter i en inflyttningsprocess.
Cumulative Subnetwork Analysis for interpreting neural networks
We propose Cumulative Subnetwork Analysis (CSA), a novel method for interpreting neural networks by identifying subnetworks—groups of neurons that contribute exclusively to specific class predictions. CSA is fully automated and data-driven, reducing the need for manual intervention. Applied to models trained on five different datasets, CSA successfully maps neuron groups, preserving performance for corresponding classes. Enabled by CSA, we propose five different types of analyses: subnetwork performance, size, neuron overlap, unused neurons, and cross-model comparison. These analyses enable us to compare classes within and across models for similarities and differences rather than through metrics like accuracy alone, increasing the interpretability of models.
Rapport från de gamlas land
Ingress: 90-åringen Eva-Mari Köhler beskriver i dagboksform hur det är att bli »sjukt gammal« och få hjälp. Gerdt Sundström har läst en bok av en person som är van vid att formulera sig och reflektera.Recension av boken "Sjukt gammal" av Eva-Mari Köhler, Bokbox förlag, 2025.</p
Communicating a sense of public safety : The case of the Swedish Police Authority’s strategic social media communication
When public authorities address the complex societal matter of public safety through digital media, they do more than just disseminate information. They actively shape the conditions for civic dialogue, trust, and involvement. Understanding how authorities communicate is essential, as their communicative practices carry significant societal implications. However, research still overlooks how public authorities use digital media to engage, participate, and foster dialogue around public safety. This dissertation adopts a participatory perspective to examine how public authorities communicate complex societal matters on digital media. The Swedish Police Authority serves as the empirical case, with a focus on its social media communication aimed at creating a sense of public safety (trygghetsskapande). Owing to its legal mandate and societal responsibilities, the Authority provides a relevant context for exploring how institutional communication can influence perceptions of public safety. Comprising four interrelated studies, the dissertation examines the Swedish Police Authority’s social media communication from multiple perspectives. The dissertation combines qualitative methodologies, such as interviews, framework analysis method, phenomenography, and qualitative content analysis, and critical making workshops as a participatory and explorative method, together with theories of experiences and sensemaking, to theoretically understand a sense of public safety. The findings demonstrate how public authorities, specifically the Swedish Police, can make sense of and enhance their social media communication regarding a sense of public safety through a bidirectional way of communicating. The dissertation emphasizes the importance of public authorities communicating more openly on social media in order to (co)create a sense of safety with the public. It makes theoretical and methodological contributions with the critical (un)making model on bidirectional communication and co-creation, thereby enriching scholarship in media studies, organizational, and strategic communication.När offentliga myndigheter tar itu med den komplexa samhällsfrågan om allmän trygghet genom digitala medier gör de mer än att bara sprider information. De formar aktivt förutsättningarna för medborgardialog, förtroende och engagemang. Det är viktigt att förstå hur myndigheter kommunicerar, eftersom deras kommunikationsmetoder har betydande samhälleliga konsekvenser. Forskningen förbiser dock fortfarande hur offentliga myndigheter använder digitala medier för att engagera, delta och främja dialog om allmän trygghet. Denna avhandling antar därför ett deltagande perspektiv för att undersöka hur offentliga myndigheter kommunicerar komplexa samhällsfrågor i digitala medier. Polismyndigheten fungerar som empiriskt fall, med fokus på dess kommunikation i sociala medier som syftar till att främja en känsla av trygghet (trygghetsskapande). Tack vare sitt lagstadgade uppdrag och sitt samhällsansvar utgör myndigheten ett relevant sammanhang för att undersöka hur institutionell kommunikation kan påverka uppfattningen om allmän trygghet. Avhandlingen består av fyra sammanhängande studier och undersöker Polismyndighetens kommunikation i sociala medier ur flera perspektiv. För att förstå dessa perspektiv kombinerar avhandlingen kvalitativa metoder, såsom intervjuer, ramverksanalys, fenomenografi och kvalitativ innehållsanalys, samt critical making-workshops som en deltagande och utforskande metod, tillsammans med teorier om erfarenheter och meningsskapande, för att teoretiskt förstå en känsla av allmän trygghet. Resultaten visar hur offentliga myndigheter, särskilt polisen, kan förstå och förbättra sin kommunikation i sociala medier när det gäller känslan av allmän trygghet med fokus på dubbelriktad kommunikation. Avhandlingen betonar vikten av att offentliga myndigheter kommunicerar mer öppet på sociala medier om begreppet trygghet, för att (sam)skapa en känsla av allmän trygghet hos allmänheten. Den bidrar med teoretiska och metodologiska insikter genom den kritiska (o)skapande (critical (un)making) modellen med fokus på dubbelriktad kommunikation och samskapande, vilket berikar forskningen inom medievetenskap, organisationsvetenskap och strategisk kommunikation
Trust in AI-Driven Investment Tools:How Perceived Trust affects Young Investors’ Willingness to Adopt Robo-advisors for Investment Management
This qualitative study examines how perceived trust shapes young investors’ willingness to adopt Robo-advisors for investment decisions. As artificial intelligence becomes increasingly integrated into financial services, understanding the factors that influence technology acceptance is essential. Using an integrated framework based on Uncertainty Reduction Theory (URT) and the Technology Acceptance Model (TAM), the study explores how young investors manage uncertainty, perceive usefulness, and creates trust towards automated financial tools. The study is based on twelve semi-structured interviews with young investors aged 18–35. Through thematic analysis, three central themes emerged: the advisory role of AI, trust and transparency, and learning engagement.The findings show that while participants acknowledge the efficiency and convenience of Robo-advisors, concerns about transparency, data security, and loss of control interfere with adoption. Trust, shaped by clarity, brand reputation, and perceived system reliability, was identified as the key mediator between uncertainty reduction and acceptance. Overall, the results suggest that increased transparency and opportunities for user control are crucial for enhancing young investors’ trust and adoption of Robo-advisors
A quantitative study of COVID-19 effect gender gap employment rate in relation to natives : A quantitative study of COVID-19 effect gender gap employment rate in relation to natives
This study investigates the impact of the COVID-19 pandemic on the employment gender gap, with a particular focus on immigrant populations. Using employment data from the early and middle phases of the pandemic, the analysis reveals that immigrants experienced larger declines in employment compared to native-born individuals, driven by their concentration in sectors less amenable to remote work. Among immigrant groups, South American-born individuals faced the most significant employment losses. The gender gap in employment widened, could be explained due to increased caregiving responsibilities during school closures, which disproportionately affected women’s labor supply. While men’s employment also declined, their recovery was faster, likely reflecting differences in occupational distribution and socio-economic pressures. Education emerged as a key protective factor across all groups, emphasizing the importance of human capital in mitigating employment shocks. The findings underscore the need for targeted policies to support immigrant women, including accessible childcare, flexible work options, and recognition of foreign qualifications. The study highlights structural labor market barriers intensified by the pandemic and calls for further research into heterogeneity within immigrant groups and the long-term effects of COVID-19 on employment dynamics
Returning to life: Experiences after cardiac arrest : A qualitative literature review
Bakgrund: Det går att se en markant ökning bland överlevare av hjärtstopp de senaste decennierna. Sjuksköterskan kommer att möta dessa patienter på arbetsplatser och kräver därför kunskap och förståelse för patientgruppen. Vald teoretisk referensram är KASAM-känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av vardagslivet efter hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design har gjorts. 12 vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet som hämtades från databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dessa analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras genom två huvudteman med tillhörande sex subteman. Första temat: Att lära sig leva på nytt (Fysiska förändringar, Kognitiva förändringar och Behov av stöd). Andra temat: Existentiella tankar (Synen på döden, Söka en förståelse och Ovisshetinför framtiden). Resultatet visade att många hjärtstoppsöverlevare upplevde förändringar i vardagens aktiviteter på grund av fysiska och kognitiva förändringar. Ny syn på livet och döden var återkommande känslor efter hjärtstopp hos överlevarna. Slutsats: Från resultatet framkom tre huvudfynd som diskuterades; Att lära sig leva på nytt, Synen på döden och Söka en förståelse. En brist i eftervården framkom vilket går att förbättra genom ökad kunskap och förståelse. Det är även viktigt att personers behov tas i beaktning vid utformning av uppföljning.Background: There is a significant increase among survivors from cardiac arrest in the last decades. The nurse will meet these patients in workplaces and therefore require knowledge as well as understanding for the patient group. Theoretical frame of reference is SOC- sense of coherence. Aim: To describe people’s experiences of everyday life post cardiac arrest. Method: A literature review containing a qualitative design was conducted. Twelve scientific articles were included in the results which were gathered from the databases CINAHL, MEDLINE, and PubMed. The articles were thereafter thoroughly analyzed using Friberg’s five step analysis. Results: The results of the literature review are presented through two main themes which are connected to six subthemes. First theme: learning to live again (physical changes, cognitive changes, and need of support). Second theme: existential thoughts (the sight of death, seek an understanding, uncertainty for the future). The results convey that many cardiac arrest survivors experienced adaptations in the activities of everyday life due to physical and cognitive changes. A new view on life and death was a recurring feeling post cardiac arrest among survivors. Conclusion: From the results emerged three main findings which were discussed; learn to live again, the sight of death and search for a general picture. A shortfall in the aftercare emerged, which may be improved through increased knowledge and understanding. It is also important that people´s needs aretaken into account in the outline of follow-ups
Living with type 1 diabetes mellitus: adolescents´experiences : A Qualitative Literature review
Bakgrund: Typ 1-diabetes mellitus (T1DM) är en utbredd kronisk sjukdom som drabbar cirka 650 barn och ungdomar per år i Sverige. Att insjukna i T1DM medför omfattande anpassningar i vardagen som noggrann blodsockermätning och kontinuerliga insulininjektioner samt ökar risken för psykiskt lidande. Sjuksköterskan har en viktig roll och ansvarar för att ge stöd i det dagliga livet för indvider med diabetes. Syfte: Att undersöka hur ungdomar upplever sin T1DM diagnos. Metod: Litteraturöversikten baserades på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsmetod som publicerats mellan år 2015-2024. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE och analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Två teman identifierades: Typ 1-diabetes mellitus - Psykisk och psykosocial påverkan och balansera vardagen med T1DM, med två subteman under första temat och tre subteman under andra temat. I resultatet framkom känslor av skam, utanförskap och oro till följd av sjukdomen. Stigma och missförstånd var vanligt förekommande och många upplevde en strävan efter normalitet. Slutsats: Att leva med T1DM under ungdomsåren orsakade en känsla av utanförskap och en förlust av frihet i vardagliga aktiviteter samt svårigheter i att balansera ungdomslivet med sin sjukdom var vanligt förekommande. Stöd från vänner, familj och sjukvården var väsentligt för att ungdomar skulle känna en större trygghet i sin T1DM och för att underlätta övergången till att bli mer självständig i egenvård. Background: Type 1-diabetes mellitus (T1DM) is a widespread chronic disease and affects approximately 650 children and adolescents a year in Sweden. Developing T1DM entails significant lifestyle changes, such as meticulous blood glucose monitoring and regular insulin injections, as well as an increased risk of psychological distress. Nurses play a key role in supporting individuals with T1DM in their daily lives. Aim: The aim was to explore how adolescents experience living with a T1DM diagnosis. Method: The literature review was based on twelve scientific articles using qualitative research methods that were published between 2015-2024. The articles were retrieved from the databases CINAHL and MEDLINE and analyzed using Friberg's analysis model. Results: Two themes were identified: Type 1-diabetes mellitus – Psychological and psychosocial impact and balancing daily life with T1DM. The first theme included two subthemes, and the second theme included three subthemes. The result revealed feelings of shame, exclusion and anxiety related to their disease. Stigma and misunderstanding were prevalent, and many expressed a desire for normality. Conclusion: Living with T1DM during adolescence contributed with feelings of social exclusion, restricted freedom and difficulties balancing adolescent life with the demands of the disease. Support from friends, family and healthcare professionals were essential for helping adolescents feel more secure in their T1DM and to facilitate the transition toward greater independence in self-care.
Nurse´s experiences of caring for patients with Diabetes mellitus type 2 in inpatient care : A literature review
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar globalt och kräver regelbunden uppföljning för att förebygga komplikationer. Sjuksköterskor spelar en viktig roll i att stödja patienter och erbjuda personcentrerad vård som främjar både fysiskt och psykiskt välmående. Behandlingen omfattar egenvård, vilket inkluderar livsstils- och kostförändringar samt farmakologisk behandling. Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes typ 2 inom slutenvård är nödvändigt för att sprida kunskap och öka förståelsen.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes mellitus typ 2 inom slutenvård.Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på nio artiklar från databaserna CINAHL, PubMed, MEDLINE och Scopus. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell (2022).Resultat: Sjuksköterskor beskrev både de brister och de förutsättningar som finns i vården av patienter med diabetes typ 2. Bristerna inkluderade avsaknad av kunskap och utbildning, brist på tid och resurser samt bristfällig kommunikation. Uppfattade förutsättningar för en bättre vård var socialt stöd till patienter, samarbete mellan vårdpersonal samt fokus på egenvård och självhantering.Slutsats: Sjuksköterskor upplever utmaningar i att erbjuda högkvalitativ vård till patienter med diabetes typ 2. Genom samarbete mellan kollegor, socialt stöd till patienter, personcentrerad vård vilket stärker patientens kunskap och förmåga att hantera sin sjukdom.Background: Type 2 diabetes is a growing global health issue that requires regular follow-ups to prevent complications. Nurses play a key role in supporting patients, providing care that promotes both physical and mental well-being. Person centred care, including lifestyle changes, diet, medication, and self-care, is essential. Understanding nurses’ experiences in caring for patients with type 2 diabetes can help spread knowledge and improve care in inpatient settings.Aim: To explore the nurse's experiences of caring for patients with type 2 diabetes in inpatient care.Method: A qualitative literature review based on nine articles from the databases CINAHL PubMed, MEDLINE, and Scopus. The articles were analysed using Friberg’s five-step model (2022).Results: Nurses reported several challenges in caring for patients with type 2 diabetes, such as lack of knowledge and training, limited time and resources, and poor communication, however, they also highlighted ways to improve care, including providing social support for patients, fostering teamwork among colleagues, and encouraging patient self-care and disease management.Conclusion: Nurses experience difficulties in providing high-quality care for patients with type 2 diabetes due to systemic and knowledge-based barriers. Despite this, they believe care can be improved through better collaboration, social support, and person-centred approaches that empower patients to better understand and manage their condition.