Publikationer från Högskolan i Jönköping
Not a member yet
26709 research outputs found
Sort by
Promoting Identity and Language Development in Swedish Language Education : Pedagogical Strategies for Middle School
No full textDenna litteraturstudie undersöker hur transspråkande och multimodala undervisningsstrategier kan användas för att främja språkutveckling, identitetsskapande och inkludering i flerspråkiga klassrum på mellanstadiet. Studien bygger på en systematisk analys av forskning publicerad 2015 - 2025 och baseras på artiklar hämtade från databaserna ERIC och SwePub. Övergripande visar resultatet att transspråkande undervisning kan stärka språkinlärning genom att öka elevengagemang, stärka elevers identitet och möjliggöra djupare förståelse av ämnesinnehåll. En effektiv implementering av transspråkande strategier kräver en förändring i lärarpraktiken och skolans språkpolicy. Studien visar även att multimodala metoder kan stärka motivationen och inkludering av elever med olika språkbakgrunder.
The possible impact of text formats on students’ reading comprehension : A comparative analysis based on Snow's relational theory
No full textStudien baseras på en analys av tidigare forskning där syftet är att identifiera hur analoga och digitala textformat eventuellt gynnar och/eller utmanar elevers läsförståelse. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar och för att hitta dessa artiklar har informationssökningar genomförts i databasen ERIC och i söktjänsten Primo Search. Resultatet från studien visar att digitala texter, till exempel e-böcker, erbjuder olika multimodala inslag och enkel åtkomst till annat material, såsom länkar, vilket kan leda till ökad motivation. Medan analoga texter, såsom tryckta läroböcker, bidrar till en djupare förståelse av textinnehåll genom att formatet erbjuder en mer strukturerad och fokuserad läsupplevelse. En kombination av dessa två kan hjälpa lärare att strukturera läsundervisningen på ett sätt som främjar elevers läsförståelse och anpassa detta baserat på individuella behov. Användningen av både analoga och digitala texter skapar en varierad läsupplevelse som syftar till att främja och uppmuntra läsning bland elever.
Izazovi i strategije u provedbi tjelesnih aktivnosti unutar radne terapije za psihijatrijske pacijente. : Perspektiva iz Hrvatske
No full textPhysical activities (PAs) play important and effective role in occupational therapy for mental health patients, integrating them in Croatian psychiatric settings presents unique challenges. This study aimed to explore occupational therapists perceptions of PAs, examining their benefits, types, strategies and implementation obstacles. Using a cross-sectional survey with quantitative and qualitative data from 13 Croatian therapists, results highlighted that PAs such as therapeutic walking, progressive muscle relaxation, and medical gymnastics were favored for their adaptability and psychosocial benefits. Therapists reported challenges related to limited resources, logistical constraints, motivational challenges, limited space, and safety concerns. Findings demonstrate that integrating PAs supports occupational balance and community engagement but requires close fitting strategies to address ongoing barriers. This study note the need for adaptable, meaningful occupations in psychiatric care and suggests future directions for enhancing PA feasibility in occupational therapy practices
Being a parent of a child with diabetes: A constant worry : A literature review
No full textBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den mest förekommande kroniska sjukdomen hos barn med en markant sjukdomsökning varje år. Att vara förälder till ett barn med diabetes innebär ett ansvarstagande angående barnets diabeteshantering. För föräldrarna innebär det en påfrestning som kräver sjuksköterskans förståelse. Syfte: Att beskriva erfarenheterna av att vara förälder till ett barn med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design. Det inkluderades 12 vetenskapliga artiklar inhämtade från MEDLINE och CINAHL. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån ett granskningsprotokoll utvecklat av avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan Jönköping University. Fribergs metasyntesinspirerade modell för analys (Friberg, 2022) användes som grund vid dataanalysen. Resultat: Anlaysen resulterade i tre teman och sex subteman. Det första temat var; Att bära bördan av en ständig sjukdom med tillhörande subteman; När sjukdomen styr föräldraskapet och En ständigt närvarande oro. Det andra temat var; Påverkat välbefinnande med två subteman; Strävan efter kontroll och Känslan av att inte räcka till. Tredje temat var; Mötet med vårdgivaren vilket innefattade två subteman; Att bli dömd av sin vårdgivare och Att känna behov av vårdgivarens stöd. Slutsats: Föräldrar till ett diabetessjukt barn visade ett påverkat välbefinnande på grund av en ständig oro och rädsla. En familjefokuserad omvårdnad kunde visa sig bidra till en positiv påverkan på föräldrarna som kunde öka deras självförtroende vad gällde hantering av barnets sjukdom.
Patient Experiences of Living with Residual Symptoms Following a Stroke : A Qualitative Literature Review
No full textBakgrund: Stroke är ett av de mest utbredda folkhälsoproblemen globalt, med omkring 15 miljoner drabbade varje år. Konsekvenserna av stroke kan vara allvarliga och långvariga, och påverkar både de drabbade och deras anhöriga, vilket resulterar i fysiska, kognitiva och sociala begränsningar. Det är avgörande att förstå patienternas upplevelser av att leva med restsymtom efter stroke för att kunna ge en bättre omvårdnad och stöd.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters upplevelser av att leva med restsymtom efter en stroke.Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes som analyserade 13 artiklar med fokus på patienternas upplevelser, vilka granskades med en induktiv ansats. Artiklarna inkluderade kvalitativa studier samt en med mixad metod. Tematisk analys användes för att identifiera centrala teman och subteman.Resultat: Resultaten från analysen identifierade tre huvudteman: Begränsningar i vardagen (Funktionella begränsningar, Förlust av självständighet, Kognitiv påverkan efter stroke), Förändrad identitet (Identitetsförlust, Rollförändringar i vardagen) och Förändringar i relationer (Förändrade familjerelationer, Minskad socialt deltagande).Slutsats: Uppsatsen visar på betydelsen av att förstå de komplexa upplevelserna av patienter som lever med restsymtom efter stroke. Det är vitalt för sjukvården att erbjuda skräddarsydd och personcentrerad vård som beaktar de psykosociala aspekterna av patientens liv. Stöd och förståelse är centrala för att återställa patientens känsla av kontroll och meningsfullhet i livet. Framtida forskning bör fokusera på utvärdering och utveckling av effektiva strategier som svarar på de unika behov som patienter med stroke upplever.Background: Stroke is one of the most widespread public health problems globally, affecting approximately 15 million individuals each year. The consequences of stroke can be severe and long-lasting, impacting both the affected individuals and their families, resulting in physical, cognitive, and social limitations. Understanding patient's experiences of living with residual symptoms after a stroke is crucial for providing better care and support.Aim: The aim of this literature review was to describe patient's experiences of living with residual symptoms following a stroke.Method: A qualitative literature review was conducted, analyzing 13 articles focused on patient's experiences, which were examined using an inductive approach. The articles included qualitative studies as well as one mixed method study. Thematic analysis was employed to identify central themes and subthemes.Results: The analysis identified three main themes: Limitations in daily life (Functional limitations, Loss of independence, Cognitive impacts following stroke), Changed identity (Identity loss, Changes in daily roles), and Changes in relationships (Altered family dynamics, Decreased social participation).Conclusion: The review highlights the importance of understanding the complex experiences of patients living with residual symptoms after a stroke. It is vital for healthcare providers to offer tailored and person-centered care that addresses the psychosocial aspects of the patient's life. Support and understanding are essential for restoring the patient's sense of control and meaning in life. Future research should focus on the evaluation and development of effective strategies that address the unique needs experienced by patients with stroke.
Nurses experience of encountering women exposed to intimate partner violence within healthcare : A qualitative literature Review
No full textSammanfattning Bakgrund: Våld i nära relationer kan innefatta fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Detta kan leda till allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser som posttraumatisk stresssyndrom, depression och kroniska smärtor. Stigmatisering och negativa stereotyper kan försvåra för utsatta kvinnor att söka hjälp, särskilt i kulturer där våld normaliseras. Sjuksköterskan har en central roll i att uppmärksamma våld och erbjuda stöd. Personcentrerad vård innebär att se hela människan och anpassa vården efter individens värderingar och övertygelser. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Tolv vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed inkluderades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: Resultaten visade att sjuksköterskor hade varierande upplevelser i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Analysen resulterade i två huvudteman. Det första temat, Upplevelser av begränsade förutsättningar i mötet med våldsutsatta kvinnor, omfattade följande underteman: kunskapsbrist, arbetsbelastningens påverkan vid vårdmötet, osäkerhet kring den professionella rollen samt utmaningen i att skapa tillit i mötet med kvinnor våldutsatta kvinnor. Det andra temat, Emotionell påverkan i mötet med våldsutsatta kvinnor, omfattade underteman som: känslomässig belastning, professionellt ansvar i konflikt med personliga värderingar, frustration över ett komplext ansvar samt positiva känslomässiga reaktioner vid kvinnors framsteg. Slutsats: Sjuksköterskors möten med våldsutsatta kvinnor präglas av bristande förutsättningar, kunskapsbrist, hög arbetsbelastning, osäkerhet och svårigheter att skapa tillit , samt stark emotionell påverkan med frustration, otillräcklighet men också glädje vid patientens framsteg. Trots engagemang begränsas deras handlingsutrymme av strukturella hinder. För trygg och professionell vård krävs tydliga riktlinjer, utbildning och stöd. Nyckelord: Våld i nära relationer, sjuksköterskans roll, personcentrerad vårdSummary Title: Nurses experience of encountering women exposed to intimate partner violence within healthcare - A literature Review. Background: Intimate partner violence can include physical, psychological, and sexual abuse. This can lead to severe physical and mental health consequences such as post-traumatic stress disorder, depression, and chronic pain. Stigmatization and negative stereotypes may hinder affected women from seeking help, especially in cultures where violence is normalized. The nurse plays a central role in identifying violence and providing support. Person-centered care means seeing the whole person and tailoring care to the individual's values and beliefs. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting women exposed to intimate partner violence within healthcare. Method: A literature review was conducted using a qualitative method and an inductive perspective. Twelve scientific articles were included and analyzed using Friberg’s five-step analysis. Results: The results showed that nurses had varied experiences when encountering women exposed to intimate partner violence. The analysis resulted in two main themes. The first theme, Experiences of limited conditions when meeting women exposed to violence, included the following subthemes: lack of knowledge, the impact of workload on the care encounter, uncertainty about their professional role, and the challenge of building trust with women exposed to intimate partner violence. The second theme, The emotional impact of encountering women exposed to violence, comprised the subthemes: emotional burden, professional responsibility in conflict with personal values, frustration over a complex responsibility, and positive emotional reactions to women's progress. Conclusions: Nurses encounters with women exposed to intimate partner violence are marked by insufficient conditions, such as limited knowledge, high workloads, role uncertainty, and challenges in establishing trust, as well as significant emotional impact, including frustration, feelings of inadequacy, and, at times, satisfaction when patients make progress. Despite their commitment to providing care, nurses capacity to act is constrained by structural barriers. To ensure safe and professional care, it is essential to implement clear guidelines, training, and provide continuous support. Keywords: Intimate partner violence, the nurse's role, personcentered car
Nurses' experiences of communication with people at the end of life and their relatives : a literature review with a qualitative approach
No full textBakgrund: När välbefinnande väger tyngre än att förlänga livet så bör vården övergå till vård i livets slutskede. Vårdtiden ska därmed fokusera på att säkerställa god död. För personen i detta skede är det naturligt att vilja tillbringa den sista tiden i hemmet snarare än på sjukhus. Det har visat sig att dö på sjukhus innebär mindre stöd från närstående samt ökat lidande. Sjuksköterskor kan applicera personcentrerad omvårdnad för att se personen som kompetent och del av teamet. För att skapa möjlighet till delaktighet är adekvat kommunikation väsentligt. Sjuksköterskor ansvarar för att främja hälsa och lindra lidande med respekt för personens värdighet.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation med personen i livets slutskede och deras närstående i samband med vård i ordinärt boende. Metod: Resultatartiklarna identifierades genom databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Metoden som användes var kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats där 12 artiklar granskades för att sedan analyseras genom Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom två teman, upplevelser av kommunikation (med subteman bygga förtroende och begränsade resurser) och samverkan i livets slutskede (med subteman närstående, emotionella aspekter och samtalet inför döden). Slutsats: Sjuksköterskor blir utmanade i kommunikationen med personen i livets slutskede. Brist på kunskap och resurser försvårar arbetet där sjuksköterskor dessutom blir emotionellt påverkad. Dessutom har närstående visat sig vara en stor del av vården och är därför viktiga att inkludera och beakta. Background: When wellbeing outweighs prolonging life, care should shift to end of life care. The care should focus on ensuring a good death. For people at this stage, it´s natural to want to spend their last days at home rather than in hospital. Dying in hospital means less support from loved ones and increased suffering. The nurse can apply personcentered care to see the person as competent and part of the team. Adequate communication is essential to create opportunities for participation. The nurse is responsible for promoting health and relieve suffering with respect for the person's dignity. Aim: The purpose was to highlight nurses' experiences of communication with people in the end of life and their relatives in connection with care in ordinary housing. Method: The result articles were identified through the databases Cinahl, Medline and PsycInfo. The method used was a qualitative literature review with an inductive approach where 12 articles were reviewed and then analyzed using Friberg's five-step model. Results: The results revealed two themes, experiences of communication (with the subthemes building trust and limited resources) and collaboration in the end of life (relatives, emotional experience and the conversation before death). Conclusion: Nurses are challenged in communicating with people in the final stages of life. Lack of knowledge and resources makes the work more difficult, and the nurse is also emotionally affected. In addition, relatives have proven to be a large part of care and are therefore important to include
Nurses experiences of meeting women who are subjected to violence in intimate relationships : A qualitative literature review
No full textSammanfattning Bakgrund: Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem som främst drabbar kvinnor. Detta orsakar både fysiska och psykiska skador som medför långvariga konsekvenser för individ och samhälle. Sjuksköterskor ska vid misstanke om våld i nära relationer ställa frågor till kvinnorna och agera utifrån gällande riktlinjer. Bristande kunskap och stöd hos sjuksköterskor kan däremot leda till att våldet förblir osynligt. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskornas kärnkompetenser och står till grund för att se kvinnan som en unik individ med egna behov, resurser och värderingar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser inom primär-, akut- och slutenvården i mötet med kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats genomfördes. Tolv resultatartiklar inkluderades och analyserades enligt Fribergs femstegsanalys (Friberg, 2022). Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer präglades av organisatoriska hinder, bristande kunskap och känslomässiga utmaningar. Tidsbrist, otydliga riktlinjer och otillräcklig utbildning begränsade sjuksköterskornas handlingsutrymme. Även rädsla, frustration och osäkerhet påverkade deras förmåga att agera. Resultatet påvisar att sjuksköterskor upplevde att det fanns en vilja att hjälpa kvinnorna trots flertalet utmaningar. Slutsats: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskors upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor är komplexa och påverkas av organisatoriska hinder, bristande kunskap och känslomässiga utmaningar. Dessa faktorer kan leda till att den personcentrerade vården åsidosätts och att kvinnornas behov inte tillgodoses på ett tryggt och respektfullt sätt. Litteraturöversikten tydliggör behovet av ökad kompetens, organisatoriskt stöd och medvetenhet för att förbättra omvårdnaden vid våld i nära relationer.Summary Background: Intimate partner violence is a widespread societal issue that primarily affects women. It causes both physical and psychological harm, leading to long-term consequences for individuals and society. If intimate partner violence is suspected, nurses should ask the women questions and act in accordance with current guidelines. A lack of knowledge and support among nurses may result in the violence remaining unnoticed. Person-centered care is one of nurses’ core competencies and serves as a foundation for recognizing the woman as a unique individual with her own needs, resources, and values. Aim: The aim was to describe nurses' experiences in primary, emergency, and inpatient care when encountering women who are subjected to intimate partner violence. Method: A literature review was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Twelve articles were included and analyzed according to Friberg's five-step analysis (Friberg, 2022). Result: The results showed that nurses’ experiences of encountering women exposed to intimate partner violence were shaped by organizational barriers, lack of knowledge, and emotional challenges. Time constraints, unclear guidelines, and insufficient education limited nurses' ability to act. Fear, frustration, and uncertainty also affected their response. The result indicate that nurses felt there was a willingness to help women despite several challenges. Conclusion: The literature review shows that nurses’ experiences of encountering women exposed to intimate partner violence are complex and influenced by organizational barriers, lack of knowledge, and emotional challenges. These factors may result in the neglect of person-centered care and in the women's needs not being met in a safe and respectful manner. The literature review highlights the need for increased competence, organizational support, and awareness in order to improve nursing care in the context of intimate partner violence
Parents’ Experiences of Having a Child with Type 1 Diabetes : A Literature Review
No full textBakgrund: Typ 1-diabetes (T1DM) är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 800–1000 barn årligen i Sverige. För barnet innebär det en livslång insulinbehandling som påverkar hela familjen och orsakar en psykisk och fysisk belastning hos föräldrarna. Sjuksköterskans stöd utifrån familjecentrerad vård är avgörande för att underlätta hanteringen av sjukdomen och stärka familjens delaktighet. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara föräldrar till ett barn med diabetes typ 1. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats i syfte att förstå föräldrars upplevelser av att ha ett barn med T1DM. Från databaserna PubMed, CINAHL och MEDLINE valdes 14 artiklar publicerade mellan 2011–2025, vilket analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: Litteraturöversikten identifierade fyra teman och åtta subteman om föräldrars upplevelser av att hantera ett barn med T1DM: Emotionella påfrestningar hos föräldrar, föräldrars upplevelse av sömnstörningar relaterat till barnets diabetes, att inte vara ensam i föräldraskapet och att bygga vardag och relation i ett nytt sammanhang. Resultaten visar att föräldrar ofta upplever psykiska påfrestningar och svårigheter med att balansera barnets blodsockernivåer, vilket påverkar sömnkvaliteten. Betydelsen av delat ansvar, stöd från partner och vårdpersonal samt utveckling av effektiva hanteringsstrategier är central för att familjen ska kunna anpassa sig till den nya livssituationen. Slutsats: Föräldrar till barn med T1DM upplever ökad stress och oro, särskilt relaterad till blodsockerhantering och barnets förmåga att leva ett normalt liv. Vården bör erbjuda anpassat stöd utifrån familjens specifika behov, exempelvis genom att avlasta det praktiska ansvaret och erbjuda psykosocialt stöd - särskilt till mödrar som ofta bär huvudansvaret i vardagen.Background: Type 1 diabetes mellitus (T1DM) is a chronic illness that affects approximately 800–1000 children annually in Sweden. For the child, it entails lifelong insulin treatment, impacting the entire family and placing both psychological and physical strain on parents. Support from nurses, grounded in family-centered care, is crucial in facilitating the management of illness and strengthening family involvement. Aim: To describe the experiences of being parents to a child with type 1 diabetes. Method: This study is a literature review with a qualitative approach, aiming to understand parents' experiences of having a child with T1DM. Fourteen articles published between 2011 and 2025 were selected from the databases PubMed, CINAHL, and MEDLINE. The data was analyzed using Friberg’s five-step analysis model. Results: The literature review identified four themes and eight subthemes regarding parents' experiences of managing a child with T1DM: Emotional strain on parents, parents’ experiences of sleep disturbances related to the child’s diabetes, not being alone in parenting, and building everyday life and relationships in a new context. The findings show that parents often experience psychological stress and difficulties in managing the child’s blood sugar levels, which also affects sleep quality. The importance of shared responsibility, support from partners and healthcare professionals, as well as the development of effective coping strategies, is central to the family’s adaptation to the new life situation. Conclusion: Parents of children with T1DM experience increased stress and anxiety, particularly related to blood sugar management and the child’s ability to live a normal life. Healthcare services should provide tailored support based on the family's specific needs, such as relieving practical responsibilities and offering psychosocial support—especially to mothers, who often carry out the primary caregiving role
Interventions used by occupational therapists to help people return to work after sick leave : A scoping review
No full textBakgrund: Sjukskrivning är ett globalt hälsoproblem, men den ses också som en åtgärd som möjliggör återhämtning för personen. I Sverige finns det ungefär 200 000 personer som är sjukskrivna. Enligt socialförsäkringsbalken ska den som är sjukskriven erbjudas rehabiliteringsåtgärder. Syfte: Att kartlägga befintlig kunskap om interventioner som används av arbetsterapeuter i Sverige för att stödja personer till återgång i arbete efter sjukskrivning. Metod: Scoping review valdes som studiedesign. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Fjorton artiklar inkluderades och bearbetades med en numerisk sammanfattning och tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman med fem underteman: Rehabiliteringsinsatser för återgång i arbete med undertemana Interventioner inriktade på aktivitetsbalans och aktivitetsmönster, Interventioner för att underlätta återhämning och rehabilitering, samt Interventioner inriktade på en arbetsplats. Samverkan med undertemana Samverkan mellan olika aktörer internt och Samverkan mellan olika aktörer externt. Slutsats: Det framkom olika rehabiliteringsinsatser för personer som är sjukskrivna samt att både intern och extern samverkan är viktiga för att stödja deras återgång till arbetsmarknaden. Implikationer: Studien har bidragit till ökad kunskap och förståelse för interventioner som används av arbetsterapeuter efter sjukskrivning.Background: Sick leave is a global health problem, but it is also seen as a measure that can help people recover. In Sweden, there are about 200 000 people who are on sick leave. According to the Social Insurance code, those on sick leave must be offered rehabilitation measures. Purpose: To map existing knowledge about interventions used by occupational therapists in Sweden to help people to return to work after sick leave. Method: Scoping review was chosen as a study design. Data collection was done in the databases CINAHL and MEDLINE. Fourteen articles were included and processed with a numerical summary and thematic analysis. Results: The analysis resulted in two main themes with five subthemes: Rehabilitation efforts for return to work with the subthemes Interventions focused on activity balance and activity patterns, Interventions to facilitate recovery and rehabilitation, Interventions focused on a workplace. Collaboration with the subthemes Collaboration between different actors internally and Collaboration between different actors externally. Conclusions: Various rehabilitation interventions for individuals on sick leave were identified, and both internal and external collaboration are important in supporting their return to the labor market. Implications: The study has contributed to increased knowledge and understanding of interventions used by occupational therapists after sick leave