Publikationer från Högskolan i Jönköping
Not a member yet
26709 research outputs found
Sort by
Smart presence detection : Testing, placing and optimizing PIR sensors for crowd and movement prediction
No full textTo meet pupils exposed to honor-related violence and oppression : School nurses´ experiences
No full textSAMMANFATTNING Bakgrund: Hedersrelaterat våld och förtryck [HRV] har länge varit ett uppmärksammat samhällsproblem. Skolan ansvarar för att motverka HRV bland barn- och ungdomar, där skolsköterskan har en unik möjlighet att tidigt upptäcka HRV. Antonovskys teori, känsla av sammanhang [KASAM], användes för att synliggöra barn- och ungdomars livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att möta barn- och/eller ungdomar som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Metod: En digital kvalitativ enkätstudie med induktiv ansats genomfördes. 17 kvinnliga specialistutbildade sjuksköterskor i åldrarna 30–65 år från norra, mellersta och södra Sverige deltog. Digitalenkäten genomfördes mellan 2024-06-17 – 2024-09-08. Enkätsvaren analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier presenterades: Skolsköterskors erfarenheter av HRV tog sig uttryck i olika former av våld; Skolsköterskors samskapande omvårdnad för att motverka HRV; samt Skolsköterskors utmaningar och möjligheter i den samskapande omvårdnaden. Det framkom att HRV yttrades på olika sätt. Skolsköterskorna mötte både utmaningar och möjligheter i omvårdnadsarbetet, varpå trygghet, tillit och att våga samtala om HRV lyftes som essentiella delar. Slutsatser: Mötet med HRV-utsatta elever skildrades genom olika former av våld, innefattande våldets inverkan på eleverna. Skolsköterskorna använde screeningsverktyg i likhet med KASAM för att upptäcka HRV. Utmaningar framkom att uppnå elevernas tillit, delaktighet och få dem att berätta om HRV. Slutsatsen var att skolsköterskorna genom ett hälsofrämjande tvärprofessionellt samarbete kunde stödja eleverna att uppnå högre livskvalitet i samband med HRV.SUMMARY Background: Honor-related violence and oppression [HRV] has long been a high-profile social problem. The school is responsible for counteracting HRV among children and adolescents where the school nurse has a unique opportunity to detect HRV at an early stage. Antonovsky's theory, Sense of Coherence [SOC], was used to make the quality of life of children and adolescents visible. Aim: The aim was to illuminate school nurses' experiences of encountering children and/or adolescents who have been exposed to honor-related violence and oppression Method: A digital qualitative survey with an inductive approach was conducted. 17 female specialist nurses aged 30–65 from northern, central and southern Sweden participated. The digital survey was conducted between 2024-17-06 – 2024-08-09. The survey responses were analyzed through qualitative content analysis. Results: Three categories were presented: School nurses' experiences of HRV were expressed in different forms of violence; School nurses' co-creative care to counteract HRV; and School nurses' challenges and opportunities in co-creative nursing. It emerged that HRV was expressed in different ways. The school nurses faced both challenges and opportunities in the nursing work, whereupon safety, trust and courage to talk about HRV were highlighted as essential parts. Conclusions: The encounter with HRV-exposed students was described through various forms of violence, including the impact of violence on the students. The school nurses used screening tools like SOC to detect HRV. Challenges emerged to achieve the students' trust, participation and get them to talk about HRV. The conclusion was that the school nurses was able to support the students to achieve a higher quality of life in connection with HRV through a health-promoting interprofessional collaboration
"Low fares, great tweets" : En kvantitativ innehållsanalys om engagemang, humor och tweet-egenskaper i Ryanairs marknadskommunikation på X.
No full textDenna studie undersöker Ryanairs marknadskommunikation på den sociala medieplattformen X (tidigare Twitter) och dess relation till användarengagemang. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys analyserades 200 slumpmässigt utvalda tweets publicerade under ett år, från december 2023 till och med november 2024. Studien syftar till att ta reda på hur tweetens egenskaper och humoristiska teman korrelerar med engagemang samt att identifiera vilka humoristiska teman som dominerar i Ryanairs tweets. Med tweetens egenskaper menas faktorer som form, längd, visuellt innehåll och publiceringstid. Resultatet visar att citat-tweets och korta tweets korrelerar med högre engagemang, medan inga statistiska samband kunde påvisas för visuellt innehåll, tidpunkt och veckodagar. Ryanair använder alla fyra humoristiska teman i sina tweets, där aggressive humor dominerar och affiliative humor är näst vanligast. Self-enhancing och self-defeating humor förekommer i mindre utsträckning. Tweets med aggressive humor får mest engagemang i alla kategorier, men endast skillnaden i kommentarer mellan aggressive och affiliative humor är statistiskt signifikant. Denna studie erbjuder insikter genom att fylla en forskningslucka kring hur användarengagemang på sociala medier korrelerar med tweet-egenskaper och humoristiska teman. För medieforskare kan resultaten bidra till en djupare förståelse av hur digital marknadskommunikation kan använda humor som verktyg för att skapa engagemang. Samtidigt är studien relevant för samhället och näringslivet då den visar hur företag, genom en medveten kommunikationsstrategi, kan bygga starkare relationer med sina kunder och möta förändrade sociala förväntningar. Genom att belysa hur humor och andra tweet-egenskaper korrelerar med engagemang kan studien hjälpa företag att optimera sitt innehåll, vilket i förlängningen kan bidra till mer träffsäker, hållbar och inkluderande kommunikation i det digitala landskapet
From crisis to campaign : A qualitative content analysis of Jimmie Åkesson's speech to the nation after the revelation about troll factories
No full textI maj 2024 publicerar TV4:s Kalla Fakta dokumentären Undercover i Trollfabriken där det avslöjas att Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning har varit inblandad i att driva anonyma konton på sociala medier som sprider bland annat kränkande budskap. Granskningen väcker stor uppmärksamhet och som svar väljer Sverigedemokraterna att publicera ett försvarstal på YouTube där partiledaren Jimmie Åkesson bemöter anklagelsen. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur Sverigedemokraterna hanterar en kris och hur de kombinerar försvarsstrategier med populistiska budskap. Studien genomförs med en kvalitativ innehållsanalys där Jimmie Åkessons tal till nationen analyseras utifrån teorierna Image Repair Theory och populism. Resultatet av studien visar att Sverigedemokraterna använder en uppseendeväckande strategi för krishantering. Det identifieras en avsaknad av strategier, såsom att be om ursäkt eller att utföra en kompenserande handling, vilket speglar Åkessons hållning till skuldfrågan: han anser inte att han eller hans parti har gjort någonting fel. I stället ligger fokus på att gå till motangrepp mot anklagare och politiska motståndare, i syfte att skifta narrativet och omvandla en krissituation till en plattform för egen politisk vinning. Detta uppnås genom att integrera populistiska budskap i krisstrategin, främst med en anti-elitistisk och folkcentrerad framtoning.In May 2024, TV4‘s Kalla Fakta publishes the documentary Undercover i Trollfabriken, in which it is revealed that the Sweden Democrats’ communications department has been involved in running anonymous accounts on social media that spread, among other things, offensive messages. The investigation attracted a lot of attention, and in response the Sweden Democrats chose to publish a defense speech on YouTube in which party leader Jimmie Åkesson responded to the accusation. The purpose of the study is to create an understanding of how the Sweden Democrats handle a crisis and how they combine defense strategies with populist messages. The study is carried out with a qualitative content analysis where Jimmie Åkesson's speech to the nation is analyzed based on the theories Image Repair Theory and populism. The study’s results show that the Sweden Democrats employ an attention-grabbing strategy. A lack of strategies, such as apologizing or taking compensatory actions, is identified, reflecting Åkesson’s stance on the issue: he does not believe that he or his party has done anything wrong. Instead, the focus is on counterattacking accusers and political opponents. The goal is to shift the narrative and turn a crisis into a platform for political gain. This is achieved by integrating populist messages into the crisis strategy, primarily with an anti-elitist and people-centric appearance
"it might feel awkward to play when your colleague is watching" : -a qualitative study on preschool teachers participation in childrens play and preschool teachers approach to play.
No full textAAC Adaptations in psychological therapies for Youth Aged 10-25 with Intellectual Disability and/or neurodevelopmental disability : Scoping Review
No full textAdolescents and young adults with intellectual disability (ID) and/orneurodevelopmental disability (NDD) often experience mental health conditions butface substantial barriers to accessing psychological therapies, particularly when theyhave complex communication needs (CCN). Augmentative and alternativecommunication (AAC) can support engagement, yet its integration into therapy israrely deliberate. This scoping review looked at how psychological therapies have beenadapted to make them more communication-accessible for adolescents and youngpeople (10–25-year-olds) with intellectual disability (ID) or neurodevelopmentaldisability (NDD). Following Arksey and O’Malley’s framework and PRISMA-ScRguidelines, five peer-reviewed records published between 2000 and 2024 wereidentified from PsycINFO, CINAHL, Scopus, ERIC, and PubMed. Four wereempirical studies (CBT, behavioural activation) and one was a non-empirical practiceoverview. Adaptations were coded using Hurley’s framework, the ICF andBronfenbrenner’s bioecological model producing six themes: (1) communicationaccessible content, (2) clear session structure, (3) activity-anchored planning, (4)accessible emotion/cognition tools, (5) partner involvement and environmentaladaptation, and (6) systems for monitoring, safety, and generalisation. All interventionscombined aided and unaided AAC modalities, even where AAC was not an explicitfocus. Despite this convergence, there remains a lack of therapies intentionallydesigned with AAC tools familiar to the user. Future research should explorecustomised, therapy-specific AAC systems to strengthen engagement, skillgeneralisation, and long-term outcome
Deciding not to report discrimination at Swedish work places : A qualitative study
No full textStudien syftade till att undersöka varför individer med en annan etnisk bakgrund än svensk väljer att avstå från att anmäla upplevd etnisk diskriminering på arbetsplatser i Sverige. Genom att undersöka och analysera beslutet avsåg studien att bidra till en fördjupad förståelse för vilka omständigheter som kunde påverka individers benägenhet att anmäla. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet analyserades därefter genom tillämpandet av en tematisk analys med en induktiv ansats. Resultatet visade att upplevd maktobalans var en central omständighet till varför deltagare valt att avstå från att anmäla. Denna upplevelse kunde härleddas både till individuella aspekter och organisatoriska omständigheter. Ett betydelsefullt fynd i studien var att maktobalansen verkade skapas av flera samverkande omständigheter såsom individens relation till olika maktordningar, kunskap om diskrimineringslagen, rädsla för repressalier och bristande stöd från kollegor och chefer.
Insulin Pumps (IoMT) Among Type 1 diabetics in Sweden : A survey on acceptance and cybersecurity aspects
No full textExamensarbetets syfte var att undersöka svenska typ-1 diabetikers acceptansnivå av cybersäkerhetsaspekter vid deras användning av IoMT-insulinpumpsystem. Detta undersöktes genom att samla data genom en enkätundersökning. I enkäten ställdes relevanta frågor kopplade till användarnas acceptans på IoMT-enheters säkerhet. Enkäten publicerades i facebookgrupperna “Diabetes Typ 1 Sverige” och “Bolla diabetestankar” där användarna fick svara på enkäten anonymt. Enkätundersökningen fick 84 svar varav 84,5% var kvinnor och 15,5% var män. Över hälften av studiedeltagarna hade högskoleutbildning och 47,6% av deltagarna hade haft diabetes i minst 21 år. 59,5% av studiedeltagarna hade ej hört begreppet IoMT sedan tidigare men majoriteten av deltagarna såg många fördelar med användningen av IoMT. Fördelar som sågs var bland annat “automatisk insulindosering”. Nackdelar som sågs av studiedeltagarna var bland annat “tekniskt strul”. Frågeställningen angående användarnas oro över cybersäkerheten resulterade i att 34,5% inte var oroliga alls, 34,5% var neutrala och 1,2% var väldigt oroliga. Examensarbetets slutsats är att Sveriges typ-1 diabetiker har en relativt hög acceptansnivå, med en låg oro för cybersäkerheten i IoMT-insulinpumpssystem, även om det fanns viss oro visar resultatet att användarna såg fler fördelar än nackdelar. Examensarbetets begränsning är framför allt att det hade behövts fler studiedeltagare och att enkäten hade kunnat publicerats på fler kanaler.Internet of Medical Things (IoMT) refers to medical devices connected to the internet, enabling continuous monitoring and seamless data exchange. This allows both doctors and patients to monitor, for example, blood pressure levels and blood sugar levels. This study investigates the level of acceptance of cybersecurity aspects among Swedes with type 1 diabetes in their use of IoMT-insulin pump systems. To research this, a survey was used and posted in two groups, for people with type 1 diabetes, on the social media platform Facebook. The survey was anonymous and designed to contain relevant questions related to cybersecurity in their IoMT-insulin pump systems. The survey received 84 responses; most of them, 84,5%, were women, and most of them, 47,6% had had type 1 diabetes for 21 years or more. 59,5% of the responders had not heard the term IoMT before this survey, but most of them were positive about the use of IoMT. When the responders were asked about their concerns about the cybersecurity aspect, 34,5% were not worried at all, 34,5% were neutral, and 1,2% were very concerned. This report concluded that Swedes with type 1 diabetes had a high acceptance of the technology, with a low level of concern for cybersecurity in their use of IoMT-insulin pump systems. Some were worried, but most saw more pros than cons with their use. This report, however, has some limitations, such as the size of the study.
A manipulated reality - Is it possible to expose the scam? : A study in social science about Swedish high school students' critical thinking regarding sources and ability to discern AI-generated fake news
No full textSyftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers källkritiska resonemang och deras förmåga att urskilja AI-genererade fake news. För att få syn på detta har en källkritisk teoretisk ansats använts. Rapporter visar att svenska skolor brister i det källkritiska arbetet. Detta i en tid som präglas av stora informatoriska prövningar, där utvecklingen av AI och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge medför att aktörer vill vilseleda och splittra människor. Därför finns det ett behov av att se ifall gymnasieelever klarar att urskilja vad som är AI-genererade fake news och vilket källkritiskt resonemang de använder för att värdera trovärdigheten i nyhetsartiklar. Detta har testats genom fem fokusgruppsamtal och i samband med respektive samtal fick eleverna värdera fyra nyhetsartiklar. Två av artiklarna var verkliga och två var AI-genererade och fake. Informationen som framkom under samtalen syftade till att ge sken av gymnasieelevers förmågor och källkritiska resonemang. Resultatet visade att de deltagande gymnasieeleverna inte kunde urskilja att två av artiklarna var AI-genererade fake news. Däremot påvisades det att majoriteten känner tillit till etablerade svenska nyhetstidningar. Vidare visade studien att eleverna använde sig av ett källkritiskt resonemang som gick i linje med den teoretiska ansatsen för att värdera trovärdigheten i nyhetsartiklarna.The purpose of this study is to investigate high school students' critical source reasoning and their ability to discern AI-generated fake news. To gain insight into this, a source-critical theoretical approach has been used. Reports show that Swedish schools are lacking in source-critical work. This in a time characterized by major informational trials, where the development of AI and a deteriorating security policy situation means that actors want to mislead and divide people. Therefore, there is a need to see if high school students are able to distinguish what is AI-generated fake news and what source-critical reasoning they use to evaluate the credibility of news articles. This has been tested through five focus group discussions and in connection with each discussion, the students were asked to evaluate four news articles. Two of the articles were real and two were AI-generated and fake. The information that emerged during the discussions was intended to give an impression of high school students' abilities and source-critical reasoning. The results showed that the participating high school students could not distinguish that two of the articles were AI-generated fake news. On the other hand, it was shown that the majority have confidence in established Swedish newspapers. Furthermore, the study showed that the students used a source-critical reasoning that was in line with the theoretical approach to evaluate the credibility of the news articles
Help – my teacher is a robot! : A literature study on artificial intelligence as a teaching tool in social studies education
No full textDenna litteraturstudie undersöker vad tidigare forskning skriver om AI - kunskap hos elever och lärare, samt hur AI - verktyg kan implementeras i samhällskunskapsundervisningen. Studien besvarar forskningsfrågorna Vad har AI - kunskap för betydelse för elever och lärare samt Hur kan AI - teknologin användas i Samhällskunskapsundervisningen. För att besvara dessa två frågor har 12 vetenskapliga artiklar använts och analyserats. Urvalet av dessa 12 artiklar har gjorts genom en systematisk informationssökning i databaserna ERIC och Social Science Premium. Innehållsurvalet gjordes efter ett tematiskt schema som innefattade ämnesbegreppen ChatGPT, Social Robots, AI literacy med paraplytemat Social, Civics och Social Study. Resultatet visar att det finns en utbredd förståelse kring vikten av AI - kunskap hos lärare och elever för att möta de utmaningar som AI - teknologin innebär i samhället. Samtidigt antyder resultatet att implementeringen av AI - verktyg i samhällskunskapsundervisningen kan ske genom ämnesöverskridande samarbete, och att kommunikativa AI - verktyg kan främja elevens lärande och studiemotivation om den används på rätt sätt. This literature study examines what previous research says about AI knowledge among students and teachers, and how AI tools can be implemented in social studies education. The study aims to answer the research questions What is the importance of AI knowledge for students and teachers and How can AI technology be used in social studies education. To answer the questions, 12 scientific articles have been used and analyzed. The selection of these 12 articles has been made through a systematic information search using the ERIC and Social Science Premium databases. The content selection was made using a thematic scheme that included the subject concepts ChatGPT, Social Robots, AI literacy with the overall theme Social, Civics and Social Study. The result shows that there is a widespread understanding of the importance of AI knowledge among teachers and students in meeting the challenges that AI technology poses in society. At the same time, the results suggest that the implementation of AI tools in social studies education can occur through cross-disciplinary collaboration, and that communicative AI tools can promote student learning and study motivation if used correctly.