Publikationer från Högskolan i Jönköping
Not a member yet
26709 research outputs found
Sort by
True Crime: What is hidden behind the narrative? : A thematic narrative analysis of the portrayal of female crime victims in Swedish true crime podcasts.
No full textSyftet med studien var att undersöka hur svenska true crime-podcasts, genom sina narrativa strategier, deltar i reproduktionen av könsmaktsordningen, men även hur de kan fungera som arenor där rådande föreställningar om kön och makt kan ifrågasättas. Studien har undersökt hur kvinnliga brottsoffer framställs i sex utvalda avsnitt från de svenska true crime-podcasterna P3 Krim och Mordpodden samt på vilken sätt relationen mellan brottsoffret och gärningsmannen i dessa poddprogram gestaltas. Studien utgick från en kvalitativ ansats och tillämpade en tematisk narrativ analys med stöd av de teoretiska ramverken genussystemet, objektifiering, victim blaming och andrafiering. Analysen identifierade två teman vilka var gärningsmannens kontroll över brottsoffret och ansvarsförskjutning från gärningsman till brottsoffer. Resultatet visade att i samtliga avsnitt gestaltas relationen mellan brottsoffren och gärningsmännen genomgående genom maktförhållanden där brottsoffren framställs som underordnade och objektifierade. Resultatet synliggjorde även att de kvinnliga brottsoffren framställs som avvikande både i relation till sociala och kulturella normer samt som förklarande faktorer till brotten de blivit utsatta för. Samtidigt identifierades narrativ som uttrycker ett alternativt maktförhållande, där brottsoffret som framställs känslomässigt överordnad gärningsmannen och därmed delvis ifrågasätter den rådande könsmaktsordningen. Vidare framkom även narrativ som gav brottsoffret en egen identitet oberoende av gärningsmannen. Sammantaget återspeglar resultatet från studien tidigare forskning inom området och synliggör hur det svenska samtida medieformatet podcast bidrar till upprätthållandet av rådande könsmaktsordningar
Factors that influence nurse´s work in the early identification of sepsis : - A litterature review with a a quantitative approach
No full textBakgrund: Sepsis är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det är ett komplext tillstånd som kan ses på alla vårdinstanser. Sjuksköterskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omvårdnaden av patienter med sepsis. Sjuksköterskor bär ett stort ansvar i att leda omvårdnadsarbetet och jobbar patientnära vilket medför en ökad möjlighet att observera tecken på försämring hos patienter. Omfattande kunskap kring tillståndet och dess patofysiologi är avgörande för att förhindra en allvarlig försämring. En tidig identifiering är därför av vikt då överlevnadsgraden minskar i följd med varje försenad behandlingstimme. Syfte: Att kartlägga faktorer som påverkar sjuksköterskans tidiga identifiering av sepsis. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ design genomfördes utifrån ett induktivt förhållningssätt. Arbetet utformades utifrån Polit och Becks nio-stegsmodell. Sökningen genomfördes i databaserna CINAHL och MEDLINE vilket resulterade i 10 resultatartiklar som publicerades mellan 2015-2025. Resultat: Utbildning och arbetsmiljö identifierades som litteraturöversiktens två huvudteman. I resultatet framkom det att sjuksköterskors kunskap ökade efter utbildningsinterventioner och att sjuksköterskans självförtroende var högre kopplat till arbetslivserfarenhet och kunskap. Det framkom även att personalbrist och arbetsbelastning är påverkande faktorer för sjuksköterskans tidiga identifiering av sepsis. Slutsats: Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att sjuksköterskor tidigt ska kunna identifiera sepsis. Större kunskap, längre arbetslivserfarenhet och genomförda utbildningar kring sepsis förbättrar både självförtroende och bedömning. Organisatoriska faktorer som personalbrist och hög arbetsbelastning påverkar också sjuksköterskans arbete. Background: Sepsis is one of the most common causes of death globally and can affect anyone. It is a complex condition that can be encountered in all levels of healthcare. Nurses play a central role in the early identification and care of patients with sepsis. They carry significant responsibility in leading nursing care and work in close contact with patients, which provides greater opportunity to observe signs of deterioration. Extensive knowledge of the condition and its pathophysiology is essential to prevent severe decline. Early detection is. Therefore crucial, as survival decreases with every hour of delayed treatment. Aim: To map factors that influence nurses’ early identification of sepsis. Method: A literature review with a quantitative design was conducted using an inductive approach. The work was structured according to Polit and Beck’s nine-step model. Searches were performed in the databases CINAHL and MEDLINE, resulting in 10 included articles published between 2015 and 2025. Results: Education and Work Environment were identified as the literature reviews two main themes. The findings showed that nurses’ knowledge increased after educational interventions, and that nurses’ confidence was higher when linked to work experience and knowledge. The results also revealed that staffing shortages and high workload are influential factors affecting nurses’ ability to early identify sepsis. Conclusion: Education is one of the most important factors for nurses to identify sepsis at an early stage. Higher knowledge, longer work experience, and completed sepsis training improve both confidence and assessment. Organizational factors such as staff shortages and high workload also affect nurses’ work.
Nurses’ Experiences of Caring for Patients with HIV in Healthcare : A Literature Review with a Qualitative Approach
No full textBakgrund: HIV är en kronisk och obotbar virussjukdom som angriper kroppens immunförsvar. Utan behandling kan HIV leda till AIDS. Personer som lever med HIV upplever ofta stigmatisering och negativa attityder inom vården. Sjuksköterskan har ett ansvar att erbjuda personcentrerad vård och att främja patientens välbefinnande. Trots effektiv behandling finns utmaningar kvar i vården, där sjuksköterskors erfarenheter, attityder och kunskaper kan påverka både vårdkvaliteten och bemötandet av patienter med HIV. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats genomfördes där 11 vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskor erfor rädsla för smitta i vården av personer med HIV. Vidare rapporterade sjuksköterskor att patienter hade erfarenheter av stigma och ensamhet. Bristande kunskap, hög arbetsbelastning och otillräcklig utrustning skapade hinder, medan empati, förtroende och god kommunikation stärkte vårdrelationen och förbättrade patienters följsamhet. Slutsats: Rädsla och resursbrist påverkade sjuksköterskors möjlighet att ge personcentrerad vård till patienter med HIV. Utbildning ökade kunskap och motivation, medan en trygg vårdrelation förbättrade patienternas följsamhet.Background: HIV is a chronic and incurable viral disease that attacks the body’s immune system. Without treatment, HIV can lead to AIDS. People living with HIV often experience stigma and negative attitudes within healthcare. Nurses have a responsibility to provide person-centred care and to promote the patient’s well-being. Despite effective treatment, challenges remain in healthcare, where nurses’ experiences, attitudes, and knowledge can influence both the quality of care and the approach to patients with HIV. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients with HIV within healthcare. Method: A literature review with a qualitative method and inductive approach was conducted, in which 11 scientific articles were analyzed using Friberg’s five-step analysis. Results: The results showed that nurses experienced fear of infection in the care of people with HIV. Furthermore, nurses reported that patients had experiences of stigma and loneliness. Lack of knowledge, high workload, and inadequate equipment created barriers, while empathy, trust, and good communication strengthened the care relationship and improved patient compliance. Conclusion: Fear and lack of resources affected nurses’ ability to provide person-centred care to patients with HIV. Education increased knowledge and motivation, while a secure care relationship improved patient compliance
Facing a New Reality - Women´s Experiences After Breast Cancer Diagnosis : A qualitative literature review
No full textSocial workers' assessments and scope for action in working with honor-related violence and oppression : - A qualitative study on collaboration with the police
No full textSupporting anxious first-parents : Experiences of child health nurses
No full textBakgrund: Förstagångsföräldrar upplever ofta oro och osäkerhet i övergången till föräldraskapet. Barnhälsovården har ett ansvar och en central roll att skapa trygghet och ge information på ett stödjande sätt under denna period. Syftet: Att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenhet av att möta och ge stöd till oroliga förstagångsföräldrar. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats. Tio BHV-Sjuksköterskor från olika barnavårdscentraler från södra och mellersta Sverige intervjuades med semistrukturerade frågor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och tio underkategorier som tillsammans belyser BHV-sjuksköterskornas erfarenheter av mötet med förstagångsföräldrar. Föräldrars oro i övergången till föräldraskapet, Att skapa trygghet och tillit i mötet, Kommunikativa strategier för att möta oro samt Kunskapens betydelse och den professionella rollen. Sjuksköterskorna beskrev hur föräldrars oro ofta hänger samman med osäkerhet, informationsöverflöd och höga krav på sig själva. Trygghet och tillit skapades genom lyhördhet, tid, hembesök, tydlig och individanpassad information samt ett empatiskt förhållningssätt. Yrkeserfarenhet och kollegialt stöd framstod som viktiga förutsättningar för att kunna göra professionella bedömningar och hantera emotionellt krävande situationer. Slutsats: BHV-sjuksköterskans relationella och kommunikativa kompetens är avgörande för att skapa trygghet och minska oro hos förstagångsföräldrar. Detta understryker att trygghet och vägledning byggs genom lyhörd kommunikation, tid, empati och ett tydligt professionellt förhållningssätt och tydliga riktlinjer för att främja ett person-och familjecentrerat arbetssätt inom barnhälsovården. Nyckelord: Föräldrar, Barnhälsovården, Sjuksköterskors erfarenhet, oro och stöd. Background: First-time parents often experience worry and uncertainty during the transition to parenthood. Child health nurses play a central role in providing support, reassurance, and clear information during this period. Aim: To describe child health nurses’ experiences of the meeting and supporting worried first-time parents. Method: A qualitative design with an inductive approach was used. Ten child health nurses from child health centres in southern and central Sweden were interviewed using semi-structured questions. The interviews were analysed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The analysis resulted in four main categories and ten subcategories highlighting the nurses’ experiences in encounters with first-time parents. Parental worry was often linked to uncertainty, information overload and high expectations of oneself as a parent. Trust and reassurance were created through responsiveness, time, home visits, clear and individualised information, and an empathetic approach. Professional experience and collegial support were described as important prerequisites for making clinical assessments and managing emotionally demanding situations. Conclusion: The relational and communicative competence of child health nurses is crucial in reducing worry and strengthening the confidence of first-time parents. The study emphasises the importance of empathetic communication, clarity and person- and family-centred care within child health services. Keywords: First-Time Parents; Anxiety; Child Health Services; Nurses’ Experience; Social Support
Not alone in being alone : The district nurse's experiences of involuntary loneliness in older people in home care
No full textBakgrund: Ofrivillig ensamhet är ett omfattande och växande folkhälsoproblem med negativa konsekvenser på både fysisk och psykisk hälsa hos äldre personer. Distriktssköterskan har en central roll i hemsjukvården där tidigt upptäckt och förebyggande arbete är avgörande. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att identifiera och motverka ofrivillig ensamhet hos äldre personer. Metod: Studien baserades på en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt elva distriktssköterskor i södra Sverige. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att ensamhet identifieras av distriktssköterskan genom kontinuitet, relationsskapande och uppmärksamhet på subtila signaler som nedstämdhet, minskad ork och beteendeförändringar. Riskfaktorer som multisjuklighet, kognitiv svikt, förlust av relationer och digitalt utanförskap framträdde tydligt. Förebyggande arbete hos distriktssköterskan utgick från personcentrerade strategier som samtal, tillit, stöd till sociala aktiviteter och samverkan med andra aktörer. Bristande tid, otydliga riktlinjer och bristande organisatoriskt stöd försvårade dock arbetet. Slutsats: Slutsatsen är att distriktssköterskan har goda förutsättningar att upptäcka och förebygga ofrivillig ensamhet, men att mer strukturerade rutiner krävs för att stärka det förebyggande arbetet. Nyckelord: Distriktssköterskors erfarenheter, ofrivillig ensamhet, äldre personer, hemsjukvård, preventiva strategier.Background: Involuntary loneliness is a widespread and growing public health problem with negative consequences on both physical and mental health in older people. District nurses play a central role in home healthcare, where early detection and preventive measures are essential. Aim: To describe the district nurse’s experience of identifying and counteracting involuntary loneliness in older adults. Method: The study was based on a qualitative method with an inductive approach. Data were collected through three focus group interviews with a total of eleven district nurses in southern Sweden. The material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The findings show that loneliness is identified by the district nurse through continuity, relationship-building, and attention to subtle signs such as low mood, reduced energy, and behavioural changes. Risk factors such as multimorbidity, cognitive impairment, loss of relationships, and digital exclusion were evident. Preventive work by the district nurse was grounded in person-centred strategies including conversations, trust-building, support for social activities, and collaboration with other actors. However, limited time, unclear guidelines, and insufficient support hindered the work. Conclusion: The study concludes that district nurses have good prerequisites for detecting and preventing involuntary loneliness, but more structured routines are required to strengthen preventive efforts. Keywords: District nurses’ experiences, involuntary loneliness, older people, home health care, preventive strategie
A Burning Lack of Dialogue – Toward a Better IDEAL for Crisis Communication : A Qualitative Content Analysis of Public Authorities' Crisis Communication on Facebook during the 2025 Palisades Wildfires
No full textOlika kommunikationskanaler ger olika möjligheter till dialog. Sociala medier ger möjligheter till dialoginriktad tvåvägskommunikation mellan myndigheter och allmänhet vid exempelvis skogsbränder. Facebook är en av de kanaler myndigheter i både Sverige och USA själva hänvisar till för kriskommunikation. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för hur myndigheterna bjuder in till engagemang och medborglig dialog i krissituationer. Målet med studien är att beskriva, kritiskt analysera, och värdera myndigheternas kriskommunikation för att kunna föreslå eventuella förbättringar av denna inbjudan, utifrån IDEA-modellens komponenter. Genom en kvalitativ innehållsanalys av 594 Facebook-inlägg från ansvariga myndigheter i samband med skogsbranden i Palisades, Kalifornien 2025 undersöks det sätt på vilket myndigheter bjuder in medborgarna till delaktighet, egenförmåga och engagemang, vilket är avgörande för den typ av handlingar och beredskap samhället kan förvänta sig från sina medborgare. Studien visar att ansvariga myndigheter under Palisades-branden ännu 2025 ofta använder sig av envägskommunikation och i över hälften av inläggen misslyckas med att använda en effektiv internaliseringsstrategi. Inbjudan till gemensam dialog och engagemang glöms ofta bort. Studien presenterar därför också ett förslag till utvecklad kriskommunikationsmodell med förkortningen IDEAL, där tillägget L står för Local Community Engagement. När hela IDEAL-modellen tillämpas kan därmed fler framtida inlägg antas innehålla även Community Engagement-perspektiv.Different communication channels afford different opportunities for dialogue. Social media can enable dialogic, two-way communication between public authorities and the general public in crisis situations such as wildfires. Facebook is one of the platforms that authorities in both Sweden and the United States explicitly refer to for crisis communication. The purpose of this study is to deepen the understanding of how public authorities invite engagement and civic dialogue in crisis situations. The aim is to describe, critically analyze, and evaluate authorities’ crisis communication and propose potential improvements to these invitations, based on the components of the IDEA model. Through a qualitative content analysis of 594 Facebook posts published by responsible authorities during the 2025 Palisades wildfire in California, the study examines how authorities invite citizens to participation, self-efficacy, and engagement—factors that are crucial for the types of actions and levels of preparedness that society can reasonably expect from its citizens. The findings indicate that, even in 2025, responsible authorities during the Palisades wildfire frequently relied on one-way communication and failed to employ an effective internalization strategy in more than half of the posts. Invitations to shared dialogue and engagement were often neglected. The study therefore also presents a proposal for an expanded crisis communication model, termed IDEAL, in which the added component “L” stands for Local Community Engagement. When the full IDEAL model is applied, a greater proportion of future posts are expected to incorporate a community engagement perspective
Patients' experiences of heart failure in daily life.
No full textBakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som främst drabbar den äldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals människor lever med hjärtsvikt, och i Sverige beräknas cirka 200 000 vara drabbade. Hjärtsvikt orsakar flera symtom som påverkar människors vardag, därför krävs det olika omvårdnadsstrategier för att främja välbefinnandet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att förstå hur hjärtsvikt påverkar individens vardag för att kunna erbjuda en mer individanpassad omvårdnad utifrån patienters erfarenheter och behov. Genom att stödja patienternas individuella behov kan välbefinnandet förbättras. Det är viktigt med delaktighet och känsla av sammanhang för att patienterna ska kunna hantera symtomen och besvären på ett effektivt sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med hjärtsvikt upplever det dagliga livet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med 12 kvalitativa artiklar, med ett publiceringsintervall mellan 2015 och 2024. CINAHL och PubMed användes för sökningen av artiklarna. Analysen av artiklarna gjordes enligt Fribergs femstegsmodell, och en kvalitetsgranskning gjordes av alla artiklar utifrån Jönköping University protokoll. Resultatet: Analysen resulterade i tre huvudteman med två subteman vardera, som beskrev deltagarnas upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Första huvudtemat var fysiska begränsningar, med subteman att leva med trötthet och att rörligheten begränsas, vilket speglade hur symtom såsom nedsatt ork påverkade vardagliga aktiviteter. Andra huvudtemat var psykiska påfrestningar, som inkluderade subtemana att leva med ständigt oro och rädsla samt att leva med skuldkänslor och hopplöshet. Detta visade hur sjukdomen kunde leda till känslomässig stress och psykisk belastning. Tredje huvudtemat var förändringar i det sociala livet, vilket bestod av subtemana känslan av isolering och att förlora sociala roller, och visade hur hjärtsvikt påverkade relationer, delaktighet och identitet i sociala sammanhang. Slutsats: Hjärtsvikt medför fysiska, psykiska och sociala utmaningar och dessa tre dimensioner är sammankopplade och förstärker varandra. Det är viktigt med ett holistiskt omvårdnadsperspektiv när det gäller omvårdnadsåtgärder för hjärtsvikt. Även om de medicinska åtgärderna är viktiga, är det lika viktigt att fokusera på att erbjuda omvårdnadsstrategier för de psykosociala sociala faktorerna för att möta individernas behov.Background: Heart failure is a chronic disease that primarily affects the elderly population. Globally, it is estimated that millions live with heart failure, and in Sweden, approximately 200,000 are estimated to have this diagnosis. Heart failure causes several symptoms that affect people's everyday lives, therefore different nursing strategies are required to promote well-being. The nurse has an important role in understanding how heart failure affects an individual's everyday life in order to be able to offer more personalized nursing care based on patients' experiences and needs. By supporting patients' individual needs, well-being can (improve) increase. In order for patients to be able to manage the difficulties of the disease, a strong sense of context is required. Patient participation and a sense of context are important for patients to be able to manage symptoms and complaints effectively. Aim: The aim was to describe how people with heart failure experience daily life. Method: A qualitative literature review was conducted with 12 qualitative articles, with a publication interval between 2015 and 2024. CINAHL and PubMed were used to search for articles. The analysis of the articles was done according to Friberg's five-step model, and a quality review was done of all articles based on Jönköping University protocol. Result: The analysis resulted in three main themes with two subthemes each, which described the participants' experiences of living with heart failure. The first main theme was physical limitations, with subthemes of living with fatigue and limited mobility, which reflected how symptoms such as reduced energy affected everyday activities. The second main theme was psychological strain, which included the subthemes of living with constant worry and fear, and living with feelings of guilt and hopelessness. This showed how the disease could lead to emotional stress and psychological strain. The third main theme was changes in social life, which consisted of the subthemes of feeling isolated and losing social roles, and showed how heart failure affected relationships, participation and identity in social contexts. Conclusion: Heart failure entails physical, psychological and social challenges and these three dimensions are interconnected and reinforce each other. It is important to have a holistic nursing perspective when it comes to nursing measures for heart failure. While medical interventions are important, it is equally important to focus on providing care strategies for the psychosocial factors to meet the needs of individuals
Being the Other: Sámi Representation in Disney’s <em data-start="52" data-end="63">Frozen II : A Qualitative Semiotic Analysis of how Minority and Majority is represented in a Global Children’s movie
No full textThe purpose of the study was to create an understanding of how Sami culture, identity and minority status are represented in Frozen 2 (2019) through the film’s narrative and visual expression. The study also focused on which symbols are connected to Sami culture and how the relationship between north-huldra and arendalle developed and reflected a representation of majority and minority. It was conducted with a qualitative semiotic analysis of three central scenes for the film. Based on the study´s empirical material and problem formulation, the study concluded that the north-huldra people in Frozen 2 (2019) represent Sami culture through a close-to-nature lifestyle, traditional clothing, yoik and connection mythology, which marks their cultural identity. In contrast, arandelle is presented as an organized majority culture with higher status and resources. The film initially reproduces differences between minority and majority, but the relationship develops towards understanding and cultural acceptance where the north-huldra people are included without arendelle´s majority structure being completely challenged. Studiens syfte var att skapa förståelse för hur samisk kultur, identitet och minoritetsstatus representeras i Frost 2 (2019) genom filmens narrativa och visuella uttryck. Studien fokuserade även på vilka symboler som kopplas till samisk kultur samt hur relationen mellan tundra-folket och arendal utvecklas och visar en representation av majoritet och minoritet. Studien genomfördes som en kvalitativ semiotisk innehållsanalys av tre centrala scener ur filmen. Utifrån studiens empiriska material och problemformulering dras slutsatsen att tundra-folket i Frost 2 (2019) representerar den samiska kulturen genom en naturnära livsstil, folkdräkter, jojk och en tydlig animistisk världssyn, vilket markerar deras kulturella identitet. I kontrast framställs arendal som en organiserad majoritetskultur med hög status och tillgång till resurser. Filmen reproducerar initialt skillnader mellan minoritet och majoritet, men relationen utvecklas successivt mot ökad förståelse och kulturell acceptans, där tundra-folket inkluderas utan att arendals majoritetstruktur fullt ut utmanas.