Publikationer från Högskolan i Jönköping
Not a member yet
26709 research outputs found
Sort by
From Being Observed to Observing : A Qualitative Study on Power, Representation, and Relationships in Contemporary Sámi Film
No full textThe purpose of this study is to examine how a Sámi director chooses to portray Sámi people and non-Sámi people through visual expression in modern Sámi film, with the focus on power, relationships, and cultural differences. The study analyzes the film Stolen (2024), directed by a Sámi filmmaker, to explore how visual expressions represent Sámi people in film. Using a combination of film analysis and semiotic analysis, the study examines visual elements and their connections to societal structures. The analysis is based on selected scenes from Stolen (2024), where interactions between Sámi people and non-Sámi people are shown. Representation theory, postcolonial theory, and the concept of “the Other” were applied in the analysis of the empirical material. The results show that the director´s visual expressions in the film Stolen (2024), does not present power and belonging as absolute, but as dependent on context, relationship, and perspective. The results also reveal a realistic portrayal of the relationship between the groups, which at first appears positive, but hides underlying conflicts, as well as how previous constructions of the Sámi as “the other” are challenged. Therefore, the study offers new perspectives into the construction of power and identity, as well as the Sami people’s pursuit of justice. In addition, the study provides a basis for further research on representation and power in Sámi films to promote greater equality in society. Syftet med denna studie är att undersöka hur en samisk regissör väljer att framställa samer och majoritetssamhället genom visuella uttryck i en samtida samisk film med fokus på makt, relationer och kulturella olikheter. Studien har analyserat filmen Stöld (2024), regisserad av en same, för att undersöka hur visuella uttryck representerar samer i film. Genom en kombination av filmanalys och semiotisk analys har tolkningar av visuella konstruktioner genomförts, samt dess koppling till samhällets strukturer. Analysen har baserats på utvalda scener ur filmen Stöld (2024) där konkreta möten mellan samer och majoritetssamhället har varit tydliga. Representationsteorin, postkoloniala teorin och begreppet “den andre” har tillämpats vid analys av det empiriska materialet. Resultaten visar att regissörens visuella uttryck till filmen Stöld (2024) inte framställer makt och tillhörighet som definitiv, utan som beroende av sammanhang, relationer och perspektiv. Likaså visar resultaten på en realistisk skildring av relationen mellan grupperna, som till en första anblick verkar god, men som döljer underliggande konflikter, samt hur tidigare konstruktioner om samer som “den andre” utmanas. Därav bidrar studien med nya perspektiv på konstruktionen av makt och identitet och samernas vilja till rättvisa. Vidare bidrar studien med underlag för vidare forskning om representation och makt i samiska filmer för ökad jämlikhet i samhället.
What is best for Esther? Facilitating co-production and improving care with a simple but challenging question : a qualitative case study
No full textBackground: Persons who require services from multiple care providers often struggle to navigate between them. Coordinating and connecting various health and social care providers presents a common global challenge for all parties involved. This thesis was based on the experiences of a local quality improvement project called ESTHER, which started in Sweden and has since spread to other countries. ESTHER aimed to create a seamless structure between municipalities and inpatient and outpatient care providers. This coordinated approach was designed to bridge the gaps between different care services and ensure that care was delivered based on Esther's perspective. Research suggests that involving persons in need of care in the improvement process can lead to more effective solutions. However, the literature does not clearly define the prerequisites for this involvement. This thesis aimed to enhance our understanding of the roles of power and psychological safety in co-produced improvement work. The studies conducted for this thesis explored the experiences of developing ESTHER and co-production practices within that context. Methods: Two studies were conducted in a health and social care setting in the Highland area of Jönköping County. A case study design was used with a practice-oriented and interactive approach, framed by improvement science including co-production. Qualitative methodology was employed, incorporating interviews, blended focus groups discussions, document analysis, and modelling. Data collection included contributions from managers, frontline health and social care professionals, persons receiving care, and project-related documents. The data was analysed using inductive thematic analysis and deductive modelling. Throughout the research process, Franzen’s Power Triangle and Gustavsson´s extended knowledge model for continual improvement, were applied to provide theoretical and analytical grounding. Findings: Both studies demonstrate the importance of collaboration, openness, and shared commitment in improving care. This involves promoting partnerships between care providers and with persons in need of care, grounded in the creation of a respectful and permissive climate in which power is shared. Study I demonstrated how a person-centered quality improvement project evolved into a mindset, emphasizing the role of co-production in enhancing services for persons with care needs. This transformation was guided by systems thinking and the integration of change psychology into multidisciplinary improvement dialogues. Essential factors included trust in frontline staff, simple rules, and support from senior management, along with ongoing learning, local improvement coaches, and the co-production of improvements, all of which helped integrate these practices into daily work. Study II emphasized the need to reflect on various power-related factors regarding co-produced improvements in health and social care. Resources were found to be crucial and context-dependent, similarly attitudes and perceptions among professionals and persons in need of care played a key role. To achieve co-production, the power dimension should be considered. This study introduced the power triangle of co-production which recognizes different power dimensions and their interconnections. Conclusions: The development of ESTHER was guided by the unifying question, "What is best for Esther?" which summarized the shared purpose of the initiative. This simple yet powerful question flattened hierarchies, promoted collaboration, and maintained a focus on co-production with persons in need of care. Psychological safety and power-sharing emerged as essential elements in this quality improvement initiative in health and social care. Sustainable collaboration and co-production are supported by a shared vision, willingness to share power, promote mutual trust, and engage in continuous reflection to ensure a power balance.Bakgrund: Personer som behöver insatser från flera vårdgivare har ofta svårt att navigera mellan olika aktörer. Att samordna och skapa en fungerande samverkan mellan hälso- och välfärdsorganisationer är en global utmaning. Denna avhandling bygger på erfarenheter av ett lokalt kvalitets - förbättringsinitiativ vid namn ESTHER. Det startade i Sverige, på småländska höglandet, och har sedan spridit sig bl. a. till andra länder. ESTHER syftar till att skapa en sammanhållen struktur mellan kommuner, slutenvård och öppenvård. Målet är att överbrygga glapp mellan olika vårdgivare och säkerställa att vården utformas utifrån Esthers perspektiv. Forskning visar att involvering av personer i behov av vård, leder till mer effektiva och hållbara lösningar. Syftet med denna avhandling är att fördjupa förståelsen för betydelsen av makt och psykologisk trygghet i samskapande förbättringsprocesser. Studierna undersöker erfarenheter av utvecklingen av ESTHER och samskapande - aktiviteter inom ramen för denna kontext. Metod: Två studier genomfördes inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg i höglandsområdet i Jönköpings län. Båda är fallstudier som använder ett praktiknära och interaktivt angreppssätt, grundat i förbättringsvetenskap med samskapande som centralt tema. En kvalitativ ansats tillämpades, där datainsamlingen omfattade intervjuer, blandade fokusgruppsdiskussioner, dokumentanalyser och modellering. Empirin inhämtades från chefer, personal inom hälso- och sjukvård samt omsorgen, vårdtagare och projektrelaterade dokument. Data analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys och deduktiv modellering. Under hela forskningsprocessen användes Franzéns makttriangel och Gustavsson´s ”extended knowledge model for continual improvement” som teoretisk och analytisk grund. Resultat: Båda studierna betonar vikten av samarbete, öppenhet och ett gemensamt engagemang för att förbättra vården och omsorgen. En central aspekt är att stärka partnerskap mellan vårdgivare och de personer som behöver vård, med fokus på att skapa ett respektfullt och inkluderande klimat där makt balanseras. Studie I visade hur ett personcentrerat kvalitetsförbättringsprojekt utvecklades till ett etablerat tankesätt (mindset) och betonade betydelsen av samskapande för att förbättra vård och omsorgen. Övergången från ett projekt till en långsiktig förändring i både tankesätt och praktiskt arbetssätt drevs av ett systemtänkande och en medvetenhet om förändringspsykologi. Bland de centrala faktorerna för att uppnå hållbar förändring framhävdes kontinuerliga multidisciplinära och gränsöverskridande förbättringsdialoger, förtroendet för personalen, tillämpning av enkla regler samt kontinuerligt stöd från ledningen på alla nivåer. Vidare spelade kontinuerligt lärande en avgörande roll i processen, där lokala förbättringscoacher och samskapade förbättringsarbete aktivt bidrog till att integrera tänkesättet i det dagliga arbetet. Detta ledde till en varaktig förändring i organisationens kultur och strukturer. Studie II betonade behovet av reflektion kring olika maktrelaterade faktorer som var kopplade till samskapande förbättringar inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Resurser visade sig vara avgörande och kontextberoende, på samma sätt spelade attityder och uppfattningar bland både professionella och personer i behov av vård en nyckelroll. För att uppnå samskapande bör maktdimensionen beaktas. Studien introducerar en reflektionsmodell som stöd till att balansera makt relaterad till samskapade förbättringar. Modellen lyfter fram och tydliggör de olika maktdimensionerna och deras inbördes samband. Konklusion: Utvecklingen av ESTHER vägleddes av den centrala frågan: "Vad är bäst för Esther?" som sammanfattade den gemensamma visionen. Denna enkla men kraftfulla fråga bidrog till att bryta ner hierarkier, stärka samarbetet och bibehålla fokus på samskapande med personen som är i behov av vård. Psykologisk trygghet och att adressera maktfaktorer framstod som avgörande faktorer för detta framgångsrika kvalitetsförbättringsinitiativ inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Ett hållbart samarbete bygger på en gemensam vision, viljan att dela makt, skapa ömsesidigt förtroende och kontinuerligt reflektera för att upprätthålla en balanserad maktfördelning
Scroll for change : A qualitative content analysis of how charity organizations communicate on TikTok towards Generation Z.
No full textDenna studie undersöker hur välgörenhetsorganisationer kommunicerar externt på TikTok för att nå ut till Generation Z. Detta görs genom att undersöka vilka retoriska strategier välgörenhetsorganisationerna People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) och Médecins Sans Frontières (MSF) använder sig av för att uppmana till bidrag och engagemang. I samband med detta undersöks även hur organisationerna utnyttjar TikToks format och funktioner för att kommunicera sina budskap. Detta görs med utgångspunkt i sociala medierlogiken tillsammans med retoriska strategier. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där totalt sex TikTok-inlägg har analyserats från de båda organisationernas konton. Resultatet visar att organisationerna i stor utsträckning använder sig av emotionellt tilltal, där negativa appeals, i form av skuld och rädsla, är den mest framträdande strategin och ofta sker i samband med uppmaningar till något typ av handling eller beteendeförändring. Vidare framkommer det att organisationerna sällan använder sig av direkta uppmaningar till ekonomiska bidrag. I stället prioriterar de uppmaningar till olika handlingar eller beteendeförändringar hos tittarna.This study examines how charitable organizations communicate externally on TikTok to reach Generation Z. The focus is on exploring the rhetorical strategies employed by People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) and Médecins Sans Frontières (MSF) to encourage donations and engagement. Additionally, the study investigates how these organizations utilize TikTok’s format and features to convey their messages. This is done using the framework of social media logic combined with rhetorical strategies. The research was conducted through a qualitative content analysis of six TikTok posts from the two organizations’ accounts. The results show that the organizations predominantly use emotional appeals, with negative appeals, such as guilt and fear, being the most prominent strategy, particularly in connection with calls for specific actions or behaviour changes. Furthermore, the findings reveal that the organizations rarely employ direct requests for financial contributions. Instead, they prioritize calls for various actions or behavioural changes among viewers
The Road to Violence in the Light of Love : A Thematic Literature Review of Risk Factors for Young Men to Commit Violence in their Intimate partner or dating Relationships.
No full textI dagsläget finns det begränsat med svenska studier som belyser riskfaktorer vad gäller att unga män utövar olika former av våld i par- eller dejtingrelationer. Uppsatsen är en litteraturöversikt där 13 artiklar inkluderats och analyserats tematiskt. Studiens syfte är att undersöka vilka riskfaktorer som i tidigare forskning identifierats som centrala för utövandet av våld i intima relationer hos unga män mellan 10 – 26 år. Analysen visar på flera riskfaktorer på olika nivåer, vilka bedöms centrala för utövandet av våld hos unga män. På individnivå förekommer faktorer som kön, känslor, makt och kontroll samt alkohol och droger. Riskfaktorer i barndomen utgörs av att bevittna och utsättas för våld i hemmet. Analysen visar även på riskfaktorer utanför individen och familjen där faktorer som skola, vänner, grannskap, samhället och normer samspelar. Resultatet belyser att våld i ungas relationer är ett komplext problem där flera riskfaktorer överlappar varandra. Detta är varför det praktiska sociala arbetet behöver utveckla och innehålla preventiva insatser på flera nivåer, samt över tid och inte enbart fokusera på insatser som vänder sig till individer när våldet redan är ett faktum. Currently, there are limited Swedish studies that shed light on risk factors of young men perpetrating different forms of violence in couple- or dating relationships. The essay is a literature review in which 13 articles are included and analyzed thematically. The purpose of the study is to investigate which risk factors that have been identified in previous research as central for the development of violent behavior in partner or dating relationships in young men between the ages of 10 and 26. The analysis shows several risk factors at different levels, which are considered central to use violence. At the individual level, there are factors such as gender, emotions, power and control as well as alcohol and drugs. Risk factors in childhood consist of the influence of witnessing and being exposed to violence at home. The analysis also shows risk factors outside the individual and the family where factors such as school, friends, neighbourhood, society and norms interrelate. The results show that violence in young individuals relationships is a complex problem where several risk factors overlap, which is why practical social work needs to develop and contain preventive efforts at several levels, as well as over time, and not only focus on efforts that address individuals when the violence is already a fact.
The use of pictorial support for arabic speaking children during dental examinations : An interview study
No full textIntroduktion: Tandvårdssituationer kan vara utmanande för barn, vilket gör kommunikationen mellan barn och tandvårdspersonal mycket viktig. I Sverige talar många barn arabiska som modersmål, vilket kan medföra ytterligare kommunikationsutmaningar. Bildstöd kan vara ett effektivt hjälpmedel för att underlätta kommunikation. Klinisk erfarenhet och forskning inom denna målgrupp är begränsad. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur arabisktalande barn mellan 6–11 år upplever bildstöd som kommunikativt hjälpmedel och om detta underlättar förberedelse och genomförande av tandvårdsundersökning. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes våren 2024 med ett strategiskt urval av 10 arabisktalande barn varav fem var flickor, 7–11 år. Data analyserades med tematisk analys (Kjellström, 2023; Braun & Clark, 2006). Resultat: Barnen upplevde att bildstödet var till hjälp vid tandvårdsundersökningen. Analysen resulterade i två huvudteman: ”bildstöd som kommuniktativt stöd i förberedelse och genomförande av tandvårdsundersökning” och ”bildstöd för motivation och möjliggörande av tandvårdsundersökning”. Inom dessa teman inkluderades bland annat barnens känslor som nervositet, lättnad, dess förväntningar och förståelse. Konklusion: Bildstöd förbättrar förståelsen och kommunikationen för arabisktalande barn vid tandvårdsundersökningar. Implikationer: Användning av bildstöd i allmäntandvården kan förbättra kommunikationen och förståelsen mellan tandvårdspersonal och barn, särskilt för barn med kommunikationssvårigheter, och bidra till barnets motivation att vara engagerad i sin egen vård.Introduction: Dental situations can be challenging for children, which makes communication between children and dental professionals very important. In Sweden, many children speak Arabic as their mother tongue, which can create additional communication challenges. Pictorial support can be an effective aid to facilitate communication. Clinical experience and research within this target group is limited. Purpose: The purpose of the study is to describe how arabic-speaking children between 6–11 years experience pictorial support as a communicative aid and whether this facilitates the preparation and execution of a dental examination. Method: Qualitative interviews were conducted in the spring of 2024 with a strategic selection of 10 arabic-speaking children, five of whom were girls, 7–11 years old. Data were analyzed using thematic analysis (Kjellström, 2023; Braun & Clark, 2006). Results: The children felt that the pictorial supports were helpful during the dental examination. The analysis resulted in two main themes: "image support as commutative support in the preparation and implementation of the dental examination" and "image support for motivation and enabling of the dental examination". Within these themes, among other things were the children's feelings such as nervousness, relief, their expectations and understanding included. Conclusion: Pictorial support improves comprehension and communication for arabic-speaking children during dental examinations. Implications: The use of pictorial support in general dentistry can improve communication and understanding between dental professionals and children, especially for children with communication difficulties, and increase children's engagement in their own care
Collaboration between inpatient care and the discharge process of home health care : Experiences of home health care district nurses an interview study
No full textBakgrund: God samverkan mellan hemsjukvården och slutenvården är en väsentlig aspekt för att främja säker vård för patienterna vid utskrivning från sjukhus och ska fortsatt vårdas av hemsjukvården. Dock finns det flertal hinder som försvårar samverkan och det är således ett aktuellt ämne att undersöka genom att belysa befintliga erfarenheter hos distriktssköterskor i kommunal hemsjukvård. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av samverkan vid patienters utskrivning från slutenvård till hemsjukvård. Metod: Kvalitativ metod med semistruktrurerade intervjuer där deltagarna var strategiskt utvalda. Distriktssköterskorna skulle varit verksamma i hemsjukvården i ett år och besitta erfarenheter av samverkan med slutenvården. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet med ett manifest förhållningssätt. Resultat: Distriktssköterskorna belyste att för god samverkan behövdes det vara tydlig kommunikation där alla berörda parter var aktiva och gav relevant information. Respekt mot varandra och att slutenvården erbjöd möjligheter för hemsjukvården att fortsatt kunna utföra vården i hemmet vid utskrivning. Förståelse gentemot varandras arbeten och organisationernas möjligheter. En god teamsamverkan och inkludera patienten. Slutsats: Förbättrad samverkan minskar arbetsbördan för distriktssköterskorna och säkrare vård för patienterna vid utskrivning. För att uppnå bättre samverkan har det belysts att det finns behov av tydlig kommunikation och respektfullhet mot varandra.Background: Good collaboration between municipal care and inpatient care is important to secure a safe care for the patients when being discharged from hospital and to be cared by home health care. But there are many obstacles that make it difficult to collaborate. And therefore it is a important subject to study what experiences district nurses have regarding this subject. Purpose: To illustrate district nurses experiences of collaboration during patients discharge from inpatient care to home health care. Method: Qualitative method with semistructured interviews were conducted and the participants were strategical chosen. The district nurses had to been working for one year in home health care and to have experiences about collaboration with inpatient care. Qualitative content analysis were used during the analysis and a manifest approach. Result: The district nurses illuminated that to have a good collaboration was it necessary with communication were everybody was active and gave relevant information. Respect each other and that the inpatient care offered opportunities to the communal care to be able to cary out the care in home environment at discharge. Understanding against each others work and the opportunities that the organisation have. A good team collaboration and not forget to include the patients. Conclusion: Improved collaboration reduces the workload and results in safer care for patients at discharge. In order to achieve better collaboration has it been highlighted that there is a need of clear communication and mutual respect
"One must stay alert with such things" : A Qualitative Interview Study on Digital Privacy from an Elderly Perspective
No full textDenna studie undersöker hur äldre personer över 65 år upplever och hanterar digital integritet på Facebook och Instagram. Genom kvalitativa intervjuer med sex deltagande i åldrarna 68-74 år kartläggs äldres strategier för att balansera sociala behov mot upplevda säkerhetsrisker i dessa digitala plattformar. Studien använder Privacy Calculus Theory och Uses and Gradifications theory för att analysera hur äldre väger fördelar mot risker i sin användning av sociala medier. Resultaten visar att äldre utvecklar särskilda tillvägagångsätt för att hantera sin digitala närvaro, där social kontakt fungerar som en primär drivkraft samtidigt som teknisk osäkerhet och oro för deras privatliv begränsar deltagandet. Ett centralt fynd är att äldre utvecklar en form av digital kompetens som bygger mer på livserfarenhet och kritiskt tänkande än på tekniska färdigheter. Till skillnad från tidigare forskning som främst fokuserat på tekniska barriärer, visar denna studie hur äldres digitala deltagande formas av ett komplext samspel mellan sociala behov, säkerhetsmedvetenhet och generationsspecifika värderingar. Särskilt framträdande är preferensen för Facebook framför Instagram, vilket speglar hur plattformarnas design ändrar äldres användningsmönster Studiens resultat visar ett behov för utveckling av mer åldersanpassade digitala tjänster och belyser behovet av stödstrukturer som tar hänsyn till äldres särskilda förutsättningar och behov. Framtida forskning föreslås undersöka hur äldres digitala strategier utvecklas över tid genom en långsiktig studie. The following study examines how individuals over the age of 65 experience and manage digital privacy on Facebook and Instagram. Through qualitative interviews with six participants aged 68-74, the study maps out older adults strategies for balancing social needs against perceived security risks in these digital environments. To do this Privacy Calculus theory and Uses and Gratifications theory is used to analyze how older adults weigh benefits against risks in their social media use. The finding reveals that older adults develop specific strategies to manage their digital presence, with social connection serving as a primary driver while technical uncertainty and privacy concerns limit participation. A key finding is that older adults develop a distinctive form of digital competence based more on life experience and critical thinking than technical skills. Unlike previous research that has primarily focused on technical barriers, this study demonstrates how older adults digital participation is shaped by complex interplay between social needs, security awareness and generation-specific values. Particularly notable is the preference for Facebook over Instagram, reflecting how platform design influences older adults usage patterns. The study’s findings have implications for the development of more age-appropriate digital services and highlight the need for support structures that consider older adults specific conditions and needs. Future research is suggested to investigate how older adults digital strategies evolve over time through a longitudinal study.
Traditional Gender Roles in a Trendy Package : A Netnographic Analysis of the Softgirl Trend on TikTok
No full textThis study examines the softgirl-trend on a softgirl profile TikTok account. The purpose of the study is to examine the softgirl trend on TikTok and how users construct independence in relation to the trend. The softgirl-trend promotes a lifestyle with focus on the individual’s well-being, without stress and effort, which has led to inspiration for the housewife lifestyle. The user’s attitudes against the trend and how they define independence in this digital forum, have been studied with a netnographic analysis. The result was analyzed with several postfeminist theories about individual choice associated with restricted social structures and how gender roles are established in the modern society. The result showed different attitudes against the trend and definition of independence. Some of the users considered the choice to be a softgirl as an expression for freedom and independence. That is because it goes against the normative expectations in the Swedish society. Other users question whether a person can be independent and still be in a depending position to the man. Discussions about society responsibility, gender roles and the labor market from different perspectives are central in the study. The conclusion is that the softgirl-trend can be perceived as independent since it gives the individual a feeling of personal choice. Although, it can’t be excluded that the decision has been made without any external factors as social norms, popular cultural ideal and economic circumstances
Elevers perspektiv på pedagogiska utomhusplatser
No full textSkolgården, skogsträdgården och bygglekplatsen är tre alternativa utomhusplatser som används i fritidshemmets praktik. Lärarna har pedagogiska anspråk, men vilka upplevelseerbjudanden får eleverna av dessa vistelser? Genom samtalspromenader med elever och fotografier som eleverna tagit framkommer ett spänningsfält som påverkar hur dessa platser kan användas och upplevas