Publikationer från Högskolan i Jönköping
Not a member yet
26709 research outputs found
Sort by
Vårdnadshavares delaktighet : en del av förskolans demokratiska uppdrag
No full textBakgrund Denna avhandling handlar om vårdnadshavares delaktighet i förskolan. Vårdnadshavare har rätt till att vara delaktiga i sitt barns utbildning. Förskolan och förskollärare har ansvar för att delaktighet främjas och möjliggörs. Denna delaktighet är dock villkorad. Syfte Avhandlingens huvudsakliga syfte är att undersöka vårdnadshavares delaktighet i förskolan och därigenom bidra med kunskap om hur denna delaktighet formar förskolan som en mötesplats för individ och samhälle. Därutöver syftar avhandlingen till att undersöka vårdnadshavares delaktighet relaterat till förskolläraruppdraget. Metod Fokusgruppsamtal, individuella intervjuer, deltagande observationer samt dokumentanalys används som metod. Resultat Vårdnadshavares delaktighet i förskolan visar sig när pedagogisk dokumentationspraktik, undervisning, utvecklingssamtal samt utvärderingsarbete används som kommunikationsverktyg och en mötesplats för att främja kontinuerlig dialog med vårdnadshavare. Vårdnadshavare har olika upplevelser av delaktighet i förskolan, de finner valfritt att delta i beslutsfattande. De vill ha en personlig relation, vara delaktiga men nöjer sig med att bli informerade. För att möjliggöra att vårdnadshavare upplever sig delaktiga behövs att förskollärare är i dialog med vårdnadshavare om hur delaktighet kan förstås utifrån deras specifika sammanhang. Vårdnadshavares delaktighet i termer av demokrati påverkas av olika omständigheter. En sådan omständighet är att förskollärare behöver tydliggöra samarbete samt samtala om förskolans utbildning och undervisning. Förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation, undervisning, utvecklingssamtal samt utvärderingsarbete kan därigenom främja att barn och vårdnadshavare känner engagemang och möjlighet att påverka sitt sammanhang, och därigenom också världens utveckling. En annan omständighet är att vårdnadshavare vill vara delaktiga utifrån sina egna förutsättningar och därigenom känna sig som mer än just vårdnadshavare på förskolan. Vårdnadshavare litar på förskollärarens och arbetslagets kompetens, det räcker med att få information, kunna välja att delta i beslut och därigenom påverka – de visar tillit till förskolan. Slutsatser Delaktighet i förskolan behöver synliggöras. Förskollärare har därför orsak att ha dialog med vårdnadshavare om hur delaktighet kan förstås i specifika kontexter, utifrån individuella förutsättningar. Förskollärares kompetens gällande kontinuerlig dialog är därmed viktig. Genom kontinuerlig dialog kan fler berättelser ta plats i förskolan och därigenom främja social hållbarhet. Men, utrymme för fler berättelser kräver tid. Förskolan behöver reflektera över och ta ställning till hur den tid som finns till förfogande ska förvaltas. Förskollärare behöver ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot sin egen påverkan, förskolans rutiner och arbetssätt för att möjliggöra vårdnadshavares delaktighet. Syfte med rutiner och arbetssätt måste som helhet problematiseras. Pedagogisk dokumentation, undervisning, utvecklingssamtal samt utvärderingsarbete kan fungera som en delaktighetsbrygga mellan hemmet och förskolan. Förskolan främjar därmed sin roll som en demokratisk mötesplats i samhället.Background This thesis is about guardians’ participation in preschool. Guardians have the right to be involved in their child’s education. Preschool and preschool teachers have a responsibility to promote and enable participation. However, this participation is conditional. Purpose The main purpose of this thesis is to investigate guardians’ participation in preschool and thereby contribute with knowledge about how this participation shapes preschool as a meeting place for individuals and society. In addition, the thesis aims to investigate guardians’ participation related to the preschool teacher’s mission. Method Focus group discussions, individual interviews, participant observations, and document analysis are used as methods for data collection. Results Guardians’ participation in preschool is evident when pedagogical documentation, teaching, developmental dialogues, and evaluation work are used as communication tools and a meeting place to promote continuous dialogue with guardians. Guardians have different experiences of participating in preschool, they find it optional to participate in decisions. They want a personal relationship, to be involved but are content with being informed. To enable guardians to feel involved, preschool teachers need to be in dialogue with guardians about how participation can be understood based on their specific context. Guardians’ participation is conditional, and circumstances for democracy are evident. Such circumstances for democracy are evident. Such circumstance isthat preschool teachers need to clarify, collaborate and discuss preschool education and teaching with guardians. Preschool teachers’ work with pedagogical documentation, teaching, developmental dialogues, and evaluation work can thereby promote feelings of being committed and able to influence their context, and thereby also the development of the world. Another circumstance is that guardians want to be involved based on their own circumstances and thereby feel more like just a guardian at preschool. Guardians trust the competence of the preschool teacher and the work team, it is enough to receive information, not participate in decisions and thereby influence - they show trust in the preschool. Conclusions Participation in preschool needs to be made visible. Preschool teachers therefore have reason to be in a dialogue with guardians about how participation can be understood in the specific context, based on individual circumstances. Preschool teachers’ competence regarding continuous dialogue is therefore important. Through continuous dialogue, more stories can take place in preschool and thereby promote social sustainability. However, space for more stories requires time. Preschools need to reflect on and take control over how the time available shall be managed. Preschool teachers need to have a critical approach towards their own influence, preschool routines and working methods to enable guardians’ participation. The purpose of routines and working methods must therefore be problematized as a whole. Pedagogical documentation, teaching, development dialogue, and evaluation work can function as a participation bridge between home and preschool. Preschools hereby promote their role as a democratic meeting place in society
Drone technology in the construction industry: A study on perspectives, regulations and a comparision with GNSS-equipment
No full textStructure in teaching : A study on teachers´ perspectives regarding the importance of printed textbooks in history
No full textSyftet med denna studie är att undersöka betydelsen av tryckta läroböcker i historieundervisningen. Detta med fokus på hur undervisande lärare i historia, genom boken som verktyg, ser på möjligheter att tydliggöra sitt och elevernas arbete utifrån, mål, riktlinjer och kunskapskrav enligt gällande kurs-och läroplan. Utifrån detta syfte har en frågeställning formulerats: På vilket sätt upplever historielärare att den tryckta läroboken erbjuder en didaktisk potential i deras undervisning? Studien ungår från en fenomenologisk ansats då det är personers tankar, uppfattningar och åsikter som ska beaktas i studien. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex undervisande lärare i historia i årskurs 6-9. Resultatet visar på stor samstämmighet bland respondenterna om att läroboken fyller en viktig didaktisk roll i deras arbete. Resultatet visar även att läroboken, för att vara ett bra pedagogiskt didaktiskt hjälpmedel, ska vara av god kvalitet samt svara mot riktlinjer i gällande Läro- och kursplaner. The purpose of this study is to investigate the importance of printed textbook in histtory teaching. This focuses on how history teachers, throught the book as a tool, view the possibilities of carlyfying their work and that of their students based on goals, guidelines and knowledge requirements accordning to the current course and curriculum. Based on this purpose, a question has been formulated: In what way do history teachers experience that the printed textbook offers a didactic potential in their teaching? This study adops a phenomenological approach, focusing on the thoughts, preceptions, and options of individuals. To address the stydy´s aim and research questions, qualitative, semistructured interviewes were conducted with six history teachers fron grade 6-9. The results indicate a high degree of consensus among respondents that textbooks play a significant didactic role in their work. The findings also suggest that for a textbook to be an effective pedagogical tool, it must be of high quality and align with the guideliness of current curricula and syllabi
Shaping the Future of Design: A Qualitative Study on Artificial Intelligence in the Architectural Design Process
No full textIntroduction - As the construction industry continues its digital transformation, artificial intelligence (AI) has emerged as a technology with the potential to improve efficiency in the architectural design process. The aim of this study is to explore how AI can be applied in architectural work and to examine perceived consequences of the technology. Method - The study adopts a qualitative approach and is based on semi-structured interviews with six practicing architects in the Swedish construction sector. To illustrate AI’s practical applications, a complementary case study was conducted, where generative AI was used to visualize a design concept. The interviews were analyzed thematically to identify recurring patterns linked to the study’s research questions. Results - The results show that AI is primarily perceived as a supportive tool in the early stages of the design process, particularly for visualization, rendering, and the automation of routine tasks. All respondents identified efficiency as a central purpose of AI usage. At the same time, challenges were identified, including limited knowledge, lack of reliability, technical barriers, and a general resistance to change within the industry. Concerns were also raised about AI’s potential to negatively affect architectural creativity and the tendency for AI to be used more as a buzzword than a practical tool. Analysis - The analysis reveals clear correlations between prior research and the participants experiences, especially regarding use cases and technical potential. However, opinions vary regarding AI’s future role and its impact on the professional identity of architects. The study indicates that increased knowledge, education, and integration into existing tools are required for AI to be applied sustainably and over the long term. Discussion - The discussion highlights the importance of critical use and clear responsibility, particularly considering AI’s limitations and challenges. Despite the study’s limited sample and the absence of large-scale practical implementation, it contributes valuable insights into how AI is perceived in an architectural context and provides a foundation for further research and development in the field
Multimodalitet i utbildning : Engelskalärares uppfattningar om implementeringen av valbaserade videospel i engelskaundervisningen
No full textCreative activities in long-term pain from and activity perspective : A scoping review
No full textBakgrund: Det finns ett negativt samband mellan smärta och utförande av aktiviteter vilket kan medföra att personer med långvarig smärta väljer att utföra färre aktiviteter än de önskar. Vid långvarig smärta kan man inte alltid räkna med att farmakologisk behandling är tillräcklig för att uppnå smärtlindring. Kreativa aktiviteter skapar möjligheter för en rehabiliterande process genom att möjliggöra för olika strategier när smärtan gör sig påtaglig. Syfte: Syftet var att belysa hur kreativa aktiviteter kan främja meningsfullhet, välbefinnande samt delaktighet för vuxna personer med långvarig smärta. Metod: Scoping review användes. Insamlingen av data genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Totalt inkluderades tretton artiklar som analyserades med numerisk och tematisk analys. Resultat: Resultatet visar på att kreativa aktiviteter kan vara en viktig smärthanteringsstrategi för vuxna personer med långvarig smärta genom att presenteras i tre teman; Meningsskapande genom kreativ aktivitet, Känsla av välbefinnande och Delaktighet genomkreativa aktiviteter. Slutsats: Kreativa aktiviteter bidrar till en känsla av ökad tro på den egna förmågan till att våga göra andra saker som tidigare begränsats på grund av smärta. Background: There is a negative correlation between pain and activity performance which may cause individuals with long-term pain engaging in less activities than they desire. Pharmacological treatment alone cannot always be relied upon to achieve pain relief. Creative activities offer opportunities for a rehabilitative process by enabling various strategies when pain becomes prominent. Aim: The aim was to explore how creative activities can promote meaningfulness, wellbeing and participation among adults living with long-term pain. Method: A scoping review was used. Data collection was conducted from CINAHL, MEDLINE and PubMed. A total of thirteen articles were included and analyzed using numerical and thematic analysis. Results: The results indicate that creative activities can serve as an important pain management strategy for adults living with long-term pain, presented through three themes; Meaning-making through creative activity, A sense of well-being and Participation through creativeactivities. Conclusions: Creative activities contribute to increased sense of self-efficacy, empowering individuals to engage in activities that previously were limited due to long-term pain. Implications: Occupational therapists can contribute to a holistic approach by highlighting various creative activities as complementary strategies in managing long-term pain.
To meet ADHD and autism in school age-educare – about how school age-educare teachers look at additional support
No full textSyftet med denna studie är att dels undersöka hur fritidslärare på fritidshem arbetar med extra anpassningar för elever med ADHD och autism, dels ta reda på hur övergången mellan skola och fritidshem påverkar dessa elevers möjlighet till extra anpassningarFör att få svar på dessa frågor har studien använt en kvalitativ metod, där sex fritidshemslärare från sex olika skolor i två kommuner har intervjuats. All insamlade data är tolkad utifrån en tematisk analysmetod. Intervjupersonerna har minst sju års erfarenheter och har sin samverkan i klassrummet. Resultatet påvisar att resurser försvinner när fritidsverksamheten börjar, exempel som nämns är att personaltätheten minskar. Relationsskapandet är en viktig faktor för att elever med ADHD och autism ska få korrekta extra anpassningar. Det uttrycktes även på flera av skolorna att samverkan mellan fritidspersonal och klasslärare var bristfällig
Perceived Usability of a Generative Artificial Intelligence Informational Website for Neurodivergent Users : With a Focus on AD(H)D Users
No full textAs generative AI (GenAI) tools become increasingly central to web development, questions arise regarding their capacity to produce accessible and cognitively inclusive user experiences, particularly for neurodivergent populations. This study assesses the perceived usability of a GenAI-generated website among adults who have been formally diagnosed with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (AD(H)D). Drawing on an integrated framework of the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.2, Human-Computer Interaction (HCI) principles, and Cognitive Load Theory (CLT), the research examines whether automated tools can effectively address the needs of users who experience elevated cognitive load and attention regulation challenges. An informational wellness blog website was developed using Wix’s AI tools, and five participants diagnosed with AD(H) D were recruited to interact with it through task-based navigation. Following the interaction, participants completed the System Usability Scale (SUS) and a qualitative exit interview. The SUS results revealed high perceived usability (M = 86.0), but thematic analysis of interview data surfaced specific cognitive and navigational barriers, such as weak content hierarchy, vague labels, and underwhelming visual engagement. These findings suggest that while GenAI systems can produce functionally usable interfaces, they often fail to address the nuanced cognitive accessibility requirements of neurodiverse users. Technical WCAG compliance alone was not sufficient to guarantee usability in practice. The study concludes that a combined evaluative approach, merging technical auditing with neurodiversity-aware user testing, is essential for meaningful digital inclusion. Limitations include the small sample size and the focus on a single GenAI platform. Future research should extend this work to broader user groups and explore participatory design methods involving neurodiverse stakeholders. Keywords: GenAI, usability, accessibility, AD(H)D, neurodiversity, WCAG 2.2, HCI, cognitive load, Wix, System Usability Scale (SUS)
Produktutveckling av en sittfunktion för en ståbräda till en barnvagn
No full textA rider board is an accessory to strollers, it is a platform attached behind the stroller allowing the older sibling to ride along even if the stroller is a single seated stroller. It is a convenient product to buy if the user does not want to buy a two-seated stroller but still needs to sometimes transport both children. This thesis is about developing a sit-on function for the rider board, allowing children to both sit and stand while riding along. The product will be developed to get a deeper understanding of what it is important to consider when integrating a new component into an already existing product. The research will analyze the existing and new requirements, focus on a smart integration between the new component and the product, match the existing product aesthetically and complete the specified tests. The development project follows the product development process and the front-end process to develop a sit-on function for a rider board. The process consists of methods that gather information from the users, competitors and about the product. Other methods that are included in the process are identifying customer needs, establishing target specifications, generating product concepts, selecting product concepts and testing product concepts. The final result includes a sit-on function with an integrated attachment function within the seat. The sit-on function is a newly developed component that is attached to the already existing rider board platform. The solution makes it easy for the user to attach and detach the sit-on function on the platform. The platform has some minimal design changes. The final concept is presented with a physical and virtual prototype has been tested and evaluated based on the standards and the requirements.
HR Professionals’ Experiences of Formal Workplace Meetings : A Qualitative Study
No full textStudiens syfte var att undersöka hur HR-medarbetare upplever formella möten i deras arbete. En kvalitativ forskningsansats användes och data samlades in genom tio semi- strukturerade intervjuer med HR-anställda inom offentlig och privat sektor. Urvalet resulterade i åtta kvinnor och två män, där åldrarna varierade mellan 27–49 år. En tematisk analys tillämpades som resulterade i fem huvudteman: Möteskulturens påverkan, Meningsfullhet och kvalitet i formella möten, Mötesfrekvens och påverkan på arbetet, Formella möten som arbetssätt samt Valet av mötesform. Resultatet visade att möten upplevs som nödvändiga för samarbete och beslutsfattande, men de kan också uppfattas som tidskrävande och ibland ineffektiva. Betydelsen av en tydlig agenda, aktivt deltagande, att engagerat ledarskap samt ett välavvägt antal deltagare lyftes fram som viktiga faktorer från resultatet. Studien visade också att HR-medarbetares upplevelser av möten påverkas av både organisationens möteskultur och individuella förväntningar, vilket betonar vikten av att möten bör hanteras mer strategiskt och som en arbetsmiljöfråga