Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
THÖR-MAGNI Act : Actions for Human Motion Modeling in Robot-Shared Industrial Spaces
No full textAccurate human activity and trajectory prediction are crucial for ensuring safe and reliable human-robot interactions in dynamic environments, such as industrial settings, with mobile robots. Datasets with fine-grained action labels for moving people in industrial environments with mobile robots are scarce, as most existing datasets focus on social navigation in public spaces. This paper introduces the THÖR-MAGNI Act dataset, a substantial extension of the THÖR-MAGNI dataset, which captures participant movements alongside robots in diverse semantic and spatial contexts. THÖR-MAGNI Act provides 8.3 hours of manually labeled participant actions derived from egocentric videos recorded via eye-tracking glasses. These actions, aligned with the provided THÖR-MAGNI motion cues, follow a long-tailed distribution with diversified acceleration, velocity, and navigation distance profiles. We demonstrate the utility of THÖR-MAGNI Act for two tasks: action-conditioned trajectory prediction and joint action and trajectory prediction. We propose two efficient transformer-based models that outperform the baselines to address these tasks. These results underscore the potential of THÖR-MAGNI Act to develop predictive models for enhanced human-robot interaction in complex environments
Barns delaktighet vid beslut om umgängesbegränsningar : En studie av rättstillämpningen enligt 14 § LVU
No full textSocialnämnden har enligt LVU både en skyldighet och en möjlighet att ge barn den vård och behandling som de är i behov av. Under vårdtiden är det av vikt att det föreligger en god kontakt mellan barn och föräldrar eller vårdnadshavare. Det åligger socialnämnden att uppfylla barnets behov av umgänge enligt 14 § första stycket LVU. Emellertid förekommer det situationer där det finns möjlighet att besluta om umgängesbegränsning mellan barn och föräldrar eller vårdnadshavare. Ett beslut om begränsning av umgänget får endast ske om det är nödvändigt för ändamålet med tvångsvården. I bedömningen ska vad som är bäst för det enskilda barnet vara avgörande och bedömningen ska avgöras från fall till fall. Begränsningen kan omfatta fysisk kontakt, brevkontakt samt telefonkontakt. Vidare ska beslutet om umgängesbegränsning övervägas var tredje månad till följd av att det är en ingripande åtgärd som inte ska bestå längre än nödvändigt. När det gäller barnets roll som rättighetsinnehavare har synsättet förflyttats från att betrakta barn som objekt till rättighetsbärare och aktörer. Med hänsyn till att barn även är utsatta och kan inneha svårigheter med att utkräva sina rättigheter uppstår en spänning mellan sårbarheten och autonomin. Den nämnda spänningen har betydelse för realiserandet av barns delaktighet. Barns delaktighet utgör en av de grundläggande delarna av ett barnrättsperspektiv. Trots att barns rätt till delaktighet stadgas i 36 § LVU har det i doktrin kritiserats att innebörden av barns delaktighet inte är klarlagt. Tillika har det varit svårt att realisera rättigheten i den praktiska rättstillämpningen. Mot bakgrund av det ovan anförda utreder uppsatsen huruvida barn är delaktiga vid beslut om umgängesbegränsningar enligt 14 § LVU. Uppsatsen analyserar 28 kammarrättsfall utifrån ett barnrättsperspektiv med fokus på barns delaktighet. Studien av kammarrättsfall påvisar att rättstillämpningen av barns rätt till delaktighet skiljer sig. Dels förekommer det rättsfall där barnets delaktighet tillämpats helt i enlighet med 36 § LVU och ett barnrättsperspektiv, dels förekommer det rättsfall där barnets delaktighet var helt obefintlig. Fastän barns delaktighet stadgas tydligt i 36 § LVU hänvisas det endast till bestämmelsen i fyra rättsfall. Trots att bestämmelsen nämndes i ett av rättsfallen framkom inte barnets inställning i domskälen. Det kan följaktligen ifrågasättas om det verkligen föreligger behov av fler eller reformerade lagbestämmelser, eller om problematikens kärna i stället återfinns i bristande kunskap hos rättstillämparna och att barns delaktighet har behandlats som oproblematiskt
Bolagsförmedlare som möjliggör brottsupplägg : En utredning av det svenska rättssystemets möjligheter att hålla oseriösa bolagsförmedlare ansvariga
No full textBolag som har som verksamhet att förmedla bolag, s.k. bolagsförmedlare, har uppmärksammats under 2024 genom bland annat ett mål i Stockholms tingsrätt. Det har uppmärksammats att bolagsförmedlare har sålt vidare bolag till kriminella och personer med kopplingar till kriminella. De förmedlade bolagen har sedan använts för att begå brott och senare försatts i konkurs. Uppsatsen utreder därför vilka möjligheter som finns att hålla bolagsförmedlare som förmedlar bolag till kriminella ansvariga. Bolagsförmedlare som förmedlar bolag till kriminella och möjliggör brottsupplägg kallas i uppsatsen för oseriösa bolagsförmedlare. För att veta vilka möjligheter som finns för det svenska rättssystemet att hålla oseriösa bolagsförmedlare ansvariga behöver tillämpligt regelverk utredas. Bolagsförmedlare omfattas av såväl reglerna i ABL som reglerna i BrB. Reglerna i ABL som kan hålla bolagsförmedlare ansvariga aktualiseras däremot inte särskilt ofta hos oseriösa bolagsförmedlare. Av de straffrättsliga reglerna i BrB kan bestämmelsen om bokföringsbrott hålla bolagsförmedlare ansvariga och förhindra att bolagsförmedlare genomför transaktioner till kriminella. Därutöver omfattas bolagsförmedlare av penningtvättslagen vilket innebär att de inte får genomföra transaktioner om de misstänker att bolaget kommer användas i penningtvätt. Vidare finns det vissa möjligheter att hålla oseriösa bolagsförmedlare ansvariga genom penningbrottslagen. Bolagsförmedlare kan hållas ansvariga genom bestämmelsen om näringspenningtvätt i 7 § penningbrottslagen. En brist i den bestämmelsen kan vara att den kan endast göras gällande om själva köpet av ett aktiebolag från bolagsförmedlaren har ett penningtvättssyfte. Om bolaget ska användas senare för att begå brott och användas i penningtvätt kan 7 § penningbrottslagen inte göras gällande. I uppsatsen föreslås därför en ny bestämmelse som gör det möjligt att hålla bolagsförmedlare ansvariga om de otillbörligen främjar att pengar från brott kan omsättas. Uppsatsen pekar även på de brister som finns inom tillsynen över de verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättslagen. Myndigheterna som ansvarar över penningtvättstillsynen löser få ärenden varje år och det finns ingen tydlig styrning från regeringen över hur myndigheterna ska arbeta. Ett bättre samarbete mellan ansvariga myndigheter med tydligare struktur från regeringen kan resultera i att fler ärenden löses varje år. Myndigheterna behöver även att registret över verksamhetsutövare och verkliga huvudmän är så korrekt som möjligt för en effektiv tillsyn. Uppsatsen föreslår därför att kontroll av att lämnade uppgifter är riktiga ska göras i större utsträckning. Det gäller bland annat fallen då verklig huvudman är utländsk medborgare. Just nu görs endast en sådan kontroll om den verkliga huvudmannen är svensk medborgare. Ansvar över registren har Bolagsverket. Bolagsverket är en registrerande myndighet i första hand men har på senare år fått en större roll i att förebygga brott. Uppsatsen anser att det är ändamålsenligt för förebyggandet av brott att Bolagsverket fortsätter att ha en större roll än att endast vara en registrerande myndighet. Brotten som möjliggörs av bolagsförmedlare skulle även kunna förebyggas bättre om det krävdes ett tillstånd för att få bedriva bolagsförmedlarverksamhet. Det kan vara motiverat då personer som tidigare varit dömda för ekonomisk brottslighet varit verksamma som bolagsförmedlare. En onormalt hög andel av bolag som förmedlas av bolagsförmedlare slutar med konkurs. Konkursinstitutet kopplas därför in i frågan om oseriösa bolagsförmedlare. Konkursförvaltaren har en unik roll som kan kliva in och få full insyn i ett bolags historiska och aktuella förehavanden. I praktiken utreder däremot förvaltaren inte brott i vidare utsträckning. Det är på grund av HD:s uttalande att förvaltaren endast får ersättning för brottsutredning som främjar konkursförfarandet. Inom det svenska rättssystemet är därför konkursförvaltaren underutnyttjad i det brottsutredande arbetet. Det kan innebära att oseriösa bolagsförmedlare inte hålls ansvariga och att framtida brottsupplägg inte förebyggs. Uppsatsen föreslår därför att konkursförvaltare ska kunna ges större utrymme att utreda brottslighet i sitt arbete. Det svenska rättssystemet skulle då använda sina verktyg effektivare för att motverka oseriösa bolagsförmedlare
Knowledge of Hearing Conservation and Presence of Measures for Hearing Conservation at the Preschool Teacher Education Program at Uppsala University and Mälardalen University Respectively : A Survey Study
No full textBakgrund: Forskning visar att hörselskadligt starka ljudnivåer förekommer i förskolor samt att förskollärare i stor omfattning drabbas av problem relaterade till hörselsystemet. Hörselskadepreventiva åtgärder som kan vidtas i utbildningsmiljö är bland annat hörselskydd, förändringar i arbetssättet och förändringar gällande ljudkällorna. Syfte: Studiens syfte var att undersöka kunskaper om samt insatser för hörselskadeprevention på förskollärarutbildningarna vid Mälardalens universitet, studieort Västerås, respektive Uppsala universitet genom en enkät till studenterna. Syftet var även att jämföra dessa kunskaper och åtgärder mellan universiteten. Metod: En enkätstudie genomfördes. Enkätens teoretiska variabel var tillägnat utbildningsinnehåll om hörselskadeprevention (i korthet hörselskadeprevention). Populationen för denna studie var samtliga förskollärarstudenter i termin fem, termin sex och termin sju vid Mälardalens universitet, studieort Västerås, och Uppsala universitet. Enkätlänken skickades ut till samtliga i populationen via mejl eller universitetets kursplattform. Lärare eller en administratör vid universiteten distribuerade enkätlänken. Analysen genomfördes i SPSS. Resultat: För samtliga av frågorna som gällde i vilken utsträckning förskollärarstudenterna erhållit kunskaper om hörselskadeprevention, sågs för båda universiteten låga medianer (som högst 2; ”I liten grad”). De möjliga svarsalternativen för dessa frågor var ”Inte alls” (1), ”I liten grad” (2), ”I måttlig grad” (3), ”I hög grad” (4) samt ”I mycket hög grad” (5). För tre av dessa enkätfrågor uppvisades en signifikant skillnad mellan Mälardalens universitet, studieort Västerås, och Uppsala universitet. Mälardalens universitet, studieort Västerås, visade bättre resultat än Uppsala universitet för alla frågor med en signifikant skillnad. För alla frågor med svarsalternativen ”Ja” och ”Nej”, vilka gällde förekomst av olika hörselskadepreventiva insatser i utbildningen, svarade majoriteten av förskollärarstudenterna ”Nej” på respektive universitet. Slutsatser: Studiens slutsats var att brister fanns angående kunskaper samt insatser gällande hörselskadeprevention vid både Mälardalens universitet, studieort Västerås, och Uppsala universitet enligt förskollärarstudenterna. Detta innebär att behov av förbättringar finns i utbildningarna gällande hörselskadeprevention.Background: Research shows that sound levels that are damaging to the auditory system occurs in preschools and that a large portion of preschool teachers are affected by problems related to the auditory system. Measures for hearing conservation that can be used in educational settings are hearing protection devices, changes in the working arrangements and changes regarding the sound sources, among others. Aim: The aim of the study was to investigate the knowledge of and the measures for hearing conservation at the preschool teacher education program at Mälardalen university, campus Västerås, and Uppsala university respectively through a survey to the students. The aim was also to compare this knowledge and these measures between the universities. Methods: A survey study was conducted. The survey’s theoretical variable was received educational content about hearing conservation (in short, hearing conservation). The population for this study was all preschool teacher students in semester five, semester six and semester seven at Mälardalen university, campus Västerås, and Uppsala university. The survey link was sent to all in the population via e-mail or the university’s learning management system. Teachers or an administrator at the universities distributed the survey link. The analysis was performed in SPSS. Results: For all of the questions regarding to what extent the preschool teacher students had received knowledge of hearing conservation, low medians were shown for both universities (at most 2; ”To a small extent”). The response options for these questions were ”Not at all” (1), ”To a small extent” (2), ”To a moderate extent” (3), ”To a high extent” (4) and ”To a very high extent” (5). For three of these survey questions a significant difference was shown between Mälardalen university, campus Västerås, and Uppsala university. Mälardalen university, campus Västerås, showed better results than Uppsala university for all the questions with a significant difference. For all the questions with the response options ”Yes” and ”No”, which regarded occurrence of different measures for hearing conservation in the education, the majority of the preschool teacher students answered ”No” at both universities. Conclusions: The conclusion of the study was that there were shortcomings regarding knowledge and measures concerning hearing conservation at both Mälardalen university, campus Västerås, and Uppsala university according to the preschool teacher students. This means that improvements are needed in the education regarding hearing conservation at both universities
Analysis of factors influencing satisfaction with vocational rehabilitation services for young persons with disabilities in Sweden
No full textPurpose: The purpose of this study is to identify what factors influence user satisfaction with vocational rehabilitation services among service users in a Swedish context. Methods: In a randomized control trial, ordinal logistic regression was applied to a dataset of 631 completed questionnaires about the support provided in three different vocational rehabilitation programmes in Sweden—Supported Employment, Case Management and Regular Vocational Rehabilitation. Results: The factors Person-centeredness, Trust in Support Persons, and Experience that the activities help with getting a job were significant factors of satisfaction among service users. The ordinal logistic regression model explained between 34.3% and 49.9% of the variance in the material, depending on the pseudo R2-measure used. Conclusions: Service users who experience vocational support as person-centered, experienced trust in their support persons and that vocational rehabilitation activities help with getting a job are more satisfied with the vocational rehabilitation services than are other service users, independent of the vocational rehabilitation models used. Therefore, a person-centered approach is relevant to include in models’ development and service design of vocational rehabilitation.This research received financial support from the Swedish Social Insurance Agency and the Swedish Public Employment Service, for the data collection. For the preparation of the manuscript, the project has received funding from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under the Marie Sklodowska-Curie grant agreement No 101026526.</p
What makes pedagogical relationships qualitative? : A literature study that examinesconditions of preschool teachers important relational assignment
No full textThe aim of this study has been to identify conditions related to pedagogical relationshipswhich contribute to the quality of both relations between teacher and child and thereby thechild's emotional, social and cognitive development. The method used to do this is inspiredby an systematic review of scientific research within the area of pedagogical relations.Previous research included in this studies background introduces a brief overview of changesin curriculums within the period of 1987 to 2018 to give the reader an understanding of thechanges that has led us to the teaching-based curricula that dominates the preschool contexttoday. It also includes descriptions of the preschool teacher profession as well as descriptionsof caring relationships and relational competence.The results of the study are presented through four identified themes; Teacher characteristics,The teacher as a professional within the relational work, The child as an active constructorand Organizational effects on the preschool relational work. Related terms to each of thethemes is presented to be for instance knowledge and education, personal characteristics suchas mindfulness and ability to be sensitive and responsive, to confirm and accept, to skillfullybalance the role of personal and professional in the relational process and the child's attitudeand behavior. All of these conditions are in turn in different aspects either made possible orhindered by organizational conditions such as support from above or suitable group sizes.The discussion and further implications highlights the multidimensional levels of theseconditions and therefore the importance of reflections to help understand and acknowledgethe value of qualities related to pedagogical relations in the preschool contexts.
Den hållbara marknadsföringens inflytande på konsumenten En kvantitativ studie om miljömärkningens roll vid val av livsmedel
No full textDark Patterns och Konsumentmedvetenhet: En Kvantitativ studie om digital manipulation : En analys av konsumenters upplevelser och attityder i digitala miljöer
No full textSång och sociala medier : En studie om hur sångpedagoger på kulturskolan upplever inflytandet från sociala medier i sin undervisning.
No full textSyftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur sångpedagoger i kulturskolan upplever och hanterar elevers röstideal och utveckling av röstidentitet i relation till kulturella och mediala influenser och förväntningar. Studien består av fyra semistrukturerade intervjuer med sångpedagoger på kulturskolor i Sverige. Intervjuerna har analyserats utifrån relationell pedagogik i fyra nivåer. Studiens resultat visar att det finns både för- och nackdelar av att använda sociala medier inom sångundervisning. Sociala medier kan användas som verktyg i lärares förarbete samt för att främja en relation med eleven som värdesätter lärande. Sociala medier kan även användas som medel för lärare att kontakta, diskutera och samarbeta med kollegor. Kulturskollärarna ser möjligheter med att sociala medier får ha inflytande på undervisningen men ser även att organisationen har ett ansvar att erbjuda ett alternativ till sociala medier
