Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
EXTREMHÖGERN OCH ETABLISSEMANGET : En kvalitativ studie om varför vissa högerextrema partier etableras på den politiska arenan
No full textFocusing on three factors: organization and leadership, ideology, and external responses this essay explores why some right-wing extremist parties become politically established. Through a comparison of the Sweden Democrats (SD) and the Nordic Resistance Movement (NMR), the study examines how the three factors influence political success. SD evolved into Sweden’s second largest party, gaining a considerable political influence, while NMR remains outside the political mainstream and is labeled a terrorist group by the US government. To fulfill the purpose of this essay, four research questions are posed based on the three focus areas. The questions are: (1) What does the development of organization and leadership look like for the Sweden Democrats and the Nordic Resistance Movement? (2) What does the ideological development look like for the Sweden Democrats and the Nordic Resistance Movement? (3) How has the external response to the Sweden Democrats and the Nordic Resistance Movement evolved? (4) To what extent have organization and leadership, ideology, and external responses influenced whether these movements have become established political parties or not? Findings of the essay reveal that all of the focus areas play critical roles in determining whether a movement becomes established or not. The essay concludes by recommending further research on additional movements, European contexts, or left-wing extremism is needed to reach a more unified picture of the research area
Regionala effekter på bostadsmarknaden : En studie om vilka variabler som driver variationen i bostadspriserna mellan Stockholm, Göteborg och Malmö
No full textHar du köpt någonting nytt igen? : En kvalitativ studie om unga vuxnas konsumtionsval
No full textThis study aims to investigate young adults' consumption choices and how it affects experiences of belonging and social exclusion. To do this, two questions will be answered: how do individuals perceive that their consumption patterns affect the maintenance of norms and social solidarity, and in what way do individuals perceive risks of social exclusion if their consumption does not correspond to the expectations of others? The study is conducted with a qualitative method where interviews are used as a data collection method. The result shows that many of the respondents' answers are consistent with each other and some previous research. The conclusion is mainly that experiences of belonging and social exclusion affects individuals' consumption. The study contributes to a deeper understanding of consumption and what can affect what, why and how much young adults buy.Denna studie ämnar till att undersöka unga vuxnas konsumtionsval och hur det påverkar upplevelser av tillhörighet och utanförskap. För att göra detta kommer två frågeställningar att besvaras; Hur upplever individer att normer och social samhörighet påverkar deras konsumtionsmönster? och på vilket sätt upplever individer risker med att hamna i utanförskap om konsumtionen inte överensstämmer med andras förväntningar? Studien genomförs med en kvalitativ metod där intervjuer används som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att många av respondenternas svar överensstämmer med varandra samt viss tidigare forskning. Slutsatsen blir i stora drag att upplevelser av tillhörighet och utanförskap påverkar individers konsumtionsval. Studien bidrar till en djupare förståelse av konsumtion och vad som kan påverka vad, varför och hur mycket unga vuxna köper
The Relationship Between Government Expenditure and Economic Growth : A Granger Causality Analysis
No full textSÄKERHETSZONER : EN KRITISK GRANSKNING AV RIKSDAGSDEBATTEN
No full textSweden has recently been challenged by increased crime. Criminal gang activity has increased in some neighborhoods in Sweden and the Swedish authorities are having a difficult time taking control of the situation. Revenge actions have become more common and includes shootings and explosions. To address the problem, the government has developed safety zones as an additional tool in the police toolbox. This essay will study the arguments that were made in the parliamentary debate, which was held in connection with the decision of the safety zones. We will examine this with the help of two research questions, which are; what arguments are presented in the parliamentary debate regarding the effectiveness of security zones, threats to fundamental freedoms and rights, and threats to the rule of law? And, what level of evidential strength do the arguments have based on their degree of sustainability and relevance? The study answers the questions through a qualitative argumentation analysis. The results of the analysis shows that the arguments linked to the question about the effectiveness of the law, display that it is neither possible to prove nor disprove that it would be effective. Regarding the issue of fundamental freedoms and rights, the study found that the law is not sufficiently balanced. Finally, the study found several aspects that indicate that the law threatens the principles of the rule of law
Early oral cancer : evaluation of ultrasound, narrow band imaging and marginal mandibulectomy
No full textThe incidence of oral squamous cell carcinoma (OSCC) in Sweden increased by 30 % between 2008 and 2021. Surgical resection with clear margins is the first line of treatment. The aim of the present thesis was to evaluate preoperative assessments and intraoperative techniques to improve the surgical margins, while preserving healthy tissue to optimise the functional outcome. Study I prospectively included 40 patients with oral tongue cancer (SCCOT). Depth of invasion (DOI) measured with ultrasound (US) was compared to magnetic resonance imaging (MRI). Histopathological DOI was the gold standard. DOI by US was the most accurate method. MRI overestimated DOI and could not assess a substantial proportion of the tumours. Study II compared US-assisted resection in 34 patients with SCCOT, to resections performed without US in 76 historical controls. Insufficient deep resection margins (<5.0mm) were seen in 8 of 34 patients (23.5%) in the study group, compared to 31 of 76 (40.8%) in the conventional group (unadjusted RR 0.58, 95% CI 0.30-1.12, unadjusted mean difference 1.4mm, 95% CI 0.1-2.7, adjusted mean difference not significant). US-assisted resection has the potential to improve the deep resection margins, though larger studies with more robust data are needed. Study III examined visualisation of mucosal tumour borders with narrow band imaging (NBI) compared to white light (WL) in 34 patients with OSCC. NBI was not found to better delineate the true tumour borders compared to WL. Study IV retrospectively investigated preoperative predictors for local recurrence (LR) in gingival cancers of the mandible; treated with marginal mandibulectomy in 67 patients. Cox regression analyses found edentulous patients, more advanced pT-stage and positive soft tissue margins to increase the risk for LR
Den tilltalades tystnad under rättegång : Rätten att inte uttala sig i förhållande till förklaringsbördan
No full textAv artikel 6 EKMR följer att den som är anklagad för brott har rätt att vara tyst och inte belasta sig själv. Rättigheterna säkerställer att den enskilde inte behöver bidra till utredningen av sin egen skuld, och utgör en del av den större rätten till en rättvis rättegång. Artikel 6.2 EKMR ger uttryck för oskuldspresumtionen, som innebär att alla har rätt att betraktas som oskyldiga tills motsatsen bevisats av en opartisk domstol i en lagakraftvunnen dom. Trots att ordalydelsen i artikel 6 EKMR inte uttryckligen nämner rätten till tystnad, har Europadomstolen i ett flertal fall fastställt att denna rätt är en grundläggande del av artikel 6 EKMR, men den är inte absolut. En viktig fråga som uppstår är om den tilltalades tystnad kan ha negativ bevisverkan i bevisvärderingen. Enligt oskuldspresumtionen vilar bevisbördan på åklagaren, men i vissa fall kan en förklaringsbörda åläggas den tilltalade. Förklaringsbördan inträder endast när åklagarens bevisning är väldigt stark och situationen uppenbarligen kräver en förklaring, eftersom den tilltalade inte är skyldig att bevisa sin oskuld. Den tilltalades rätt att förbli tyst får inte undergrävas av förklaringsbördan. Enligt svensk processrätt råder fri bevisföring och fri bevisvärdering, vilket innebär att inga generella begränsningar finns för vilken typ av bevisning som får presenteras i en rättegång eller hur den framlagda bevisningen ska värderas. Domstolen får beakta den tilltalades tystnad i sin bevisvärdering, men endast som en del av en helhetsbedömning. Underlåtenhet att ge en rimlig förklaring, eller någon förklaring alls, kan få negativ bevisverkan för den tilltalade. Tystnaden får inte användas som enda eller huvudsakliga bevis för en fällande dom. Det är möjligt för domstolen att väga in tystnaden i bevisvärderingen och dra slutsatsen att det inte finns någon annan förklaring än den åklagaren påstår. Avsaknaden av den tilltalades egen förklaring stärker i sådana fall åklagarens bevisning
Från tanke till handling : Sociala faktorer och motiv bakom svenska skolattacker
No full textSkolattacker har ökat runt om i världen och skolan upplevs inte längre vara en given trygg plats. Då tidigare forskning genomförts i utländsk kontext och främst fokuserat på psykologiska orsaker till varför en skolattack utförs anses kunskapsluckan kring fenomenet i svensk kontext vara stor. Syftet med studien var att genom en kvalitativ innehållsanalys identifiera och analysera sociala faktorer och motiv hos de gärningspersoner som begått skolattacker i Sverige, samt att med sociala band som teoretiskt ramverk få en större insikt i hur de sociala faktorerna påverkat individen. De skolattacker som studien analyserade var; Trollhättan år 2015, Varberg år 2021, Eslöv år 2021, Kristianstad år 2022 samt Malmö år 2022. Relevanta nyhetsartiklar, podcastavsnitt och böcker analyserades utifrån Yins fem faser. Totalt identifierades fem teman, varav tre beskrev sociala faktorer och två beskrev motiv. Resultatet visade att de sociala faktorerna, bristande familjeförhållanden, social isolering och relationer online, istället för i verkliga livet hade en stor inverkan på gärningspersonerna. Medan motiven påvisade gärningspersonernas upplevelse av samhället och deras önskan om ett socialt erkännande. Studiens resultat bidrar ur ett kriminologiskt perspektiv till en fördjupad förståelse av de individer som genomför en skolattack utifrån sociala faktorer.The increasing frequency of school attacks globally has shifted perceptions of schools from safe environments to potential sites of violence. Previous research has primarily focused on psychological aspects of these attacks, often in foreign contexts, leaving a significant knowledge gap in Sweden. This study aimed to investigate the social factors and motives behind school attacks in Sweden, utilizing qualitative content analysis and the concept of social bonds as a theoretical framework. The analysis covered notable incidents in Trollhättan (2015), Varberg (2021), Eslöv (2021), Kristianstad (2022), and Malmö (2022), examining relevant news articles, podcasts, and books through Yin's five phases. Five main themes emerged: three pertaining to social factors - lack of family relationships, social isolation, and relationships online, instead of in real life, and two related to perpetrators' motives. Findings indicate that social factors significantly impacted the well-being of the perpetrators, while their motives reflected a distorted perception of society and a craving for social recognition. This study adds to criminological understanding by highlighting how social elements contribute to the behavior of individuals committing school attacks in the Swedish context
Ofredande av barn vid hedersrelaterad brottslighet : En undersökning av föräldrars straffria utrymme
No full textSyftet med uppsatsen var att undersöka och kritiskt analysera om barns rätt till skydd mot hedersrelaterat våld och förtryck tillgodoses genom straffrätten och specifikt genom brottet ofredande 4 kap. 7 § BrB samt i förhållande till föräldrars vårdnadsansvar enligt föräldrabalken och barnkonventionen. Det genomfördes med tillämpning av rättsanalytisk metod. Undersökningen visade att hedersrelaterat våld och förtryck har många olika uttryck och kan ha både en förebyggande och bestraffande karaktär som utmanar straffrättens möjligheter att tillgodose ett fullgott skydd för barn i en hederskontext. Hedersrelaterat våld och förtryck kan bland annat avse fridskränkande beteenden möjliga att bedöma som ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB. Genom föräldrars vårdnadsansvar förväntas att föräldrar utövar tillsyn över sina barn vilket kan föranleda behov av inskränkningar i barnets integritetsskydd. Brottet ofredande 4 kap. 7 § BrB ämnar skapa ett skydd för den personliga integriteten men påverkas av föräldrars vårdnadsansvar genom att en del beteenden som utgör ett ofredande kan bedömas rättfärdigat utifrån tillämpning av social adekvans. Ytterligare begränsning i barns rätt till skydd mot hedersrelaterat våld och förtryck kunde konstateras föreligga i förhållande till att ofredande 4 kap. 7 § BrB har straffprocessuella begränsningar. Att föreslå eventuella förändringar av tillämpningsområdet hos ofredande försvåras av barnkonventionens rättigheter. Slutsatsen var att barns straffrättsliga skydd mot hedersrelaterat våld och förtryck är förenat med brister svåra att åtgärda. Att tillgodose barns rätt till skydd mot hedersrelaterat våld och förtryck kan därför inte ske genom straffrätten ensamt
Det aktiebolagsrättsliga vinstsyftets inverkan på målbolagets möjligheter att vidta försvarsåtgärder mot offentliga uppköpserbjudanden
No full textDen här uppsatsen behandlar hur det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet inverkar på ett målbolags möjligheter att vidta försvarsåtgärder. Med målbolag avses ett bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad och som är eller löper risk att bli föremål för ett offentligt uppköpserbjudande. Försvarsåtgärder är åtgärder som kan vidtas av målbolaget och som försämrar förutsättningarna för lämnandet eller genomförandet av ett offentligt uppköpserbjudande. I uppsatsen problematiseras målbolagets möjligheter att vidta försvarsåtgärder genom att undersöka huruvida beslut att vidta försvarsåtgärder kan stå i strid med det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet. Vinstsyftet är en omsorgsförpliktelse för bolagsorgan att med omsorg eftersträva att maximera bolagets vinst och samtliga beslut som fattas av ett bolagsorgan behöver vara förenliga med vinstsyftet. 1 Har ett beslut fattats som är oaktsamt i förhållande till bolagsorganets förpliktelse att eftersträva vinstmaximering så har bolagsorganet agerat i strid med vinstsyftet. I uppsatsen presenteras faktorer att ta i beaktande vid bedömningen av om ett bolagsorgan genom fattande av ett beslut agerat oaktsamt i förhållande till vinstsyftet. Dessa faktorer är: (1) risken att det valda handlingsalternativet inte är vinstmaximerande, (2) omfattningen av den potentiellt uteblivna vinsten och (3) möjligheterna att förekomma den potentiellt uteblivna vinsten. Därtill behöver en sammanvägning av de olika faktorerna göras för att fastställa om det fattade beslutet är uppenbart oförenligt med vinstsyftet eller inte. Utifrån de faktorer som presenterats i uppsatsen analyseras huruvida beslut att vidta tre olika typer av försvarsåtgärder kan vara förenliga med vinstsyftet eller inte. Försvarsåtgärderna som är föremål för denna analys kallas crown jewel defense, pac-man defense och safe harbour. Samtliga försvarsåtgärder avser transaktioner till eller från målbolaget. Crown jewel defense tar sikte på avyttring av bolagets viktigaste tillgångar. Pac-man defense avser målbolagets förvärv av det bolag som ursprungligen lämnade ett offentligt uppköpserbjudande. Safe harbour består av förvärv av bolag eller verksamheter i syfte att skapa ett konkurrensrättsligt hinder som omöjliggör en intressents eller budgivares intention att förvärva målbolaget. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan beslut att vidta respektive typ av försvarsåtgärd vara både förenliga och oförenliga med vinstsyftet. I förhållande till försvarsåtgärder generellt talar det för att försvarsåtgärder kan stå i strid med vinstsyftet och vinstsyftet har därmed en begränsande inverkan på målbolagets möjligheter att vidta försvarsåtgärder. I vilken utsträckning vinstsyftet har en sådan begränsande inverkan på målbolagets möjligheter att vidta försvarsåtgärder går inte att fastställa generellt. En sådan bedömning behöver beakta omständigheterna i det enskilda fallet. Däremot kan de faktorer som presenterats i uppsatsen användas i bedömningen av om en försvarsåtgärd i ett specifikt fall är förenlig med vinstsyftet eller inte