Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
Den didaktiska tanketraditionens beständigheter : Om naturligt lärande och etisk undervisning hos Comenius och senmodern forskning
No full textVad får en väljare att rösta på en extern kandidat?
No full textThis thesis explains when and why an external candidate (one who stands outside party-elite support structures and adopts an anti-establishment profile) can defeat an internal candidate in U.S. presidential elections. We analyse the twenty post-war contests from 1948-2024, building a theory that integrates four mechanisms: H1 economic accountability (retrospective economic voting), H2 political trust/mistrust, H3 populist framing (people vs. elite), and H4 localized globalization costs (trade-shock geography). Methodologically, we employ a theory-driven analytic schema and hypothesis-testing comparative design: first mapping all elections to avoid selection bias, then conducting focused process-tracing of two victories by external candidates, Reagan 1980 and Trump 2016. Findings show two ideal-typical routes to external success. In nationwide referendum elections (e.g., 1980), weak real income growth generates broad punishment of the incumbent bloc (H1), with mistrust and a system-critical message serving as transmission belts (H2-H3). In geographically filtered elections (e.g., 2016), localized trade losses concentrate change-pressure in pivotal counties/states (H4), where a populist frame in low-trust contexts channels H1's punishment toward the external option (H3-H2). Where these conditions do not coincide, internal candidates retain advantage through party gatekeeping, resource asymmetries, and institutional barriers. The study contributes a synthesized, conditional account linking macro-economy, local shocks, attitudes, and discourse to electoral outcomes, and outlines testable implications for future work using micro-level data and text analysis
Konstruktivistisk miljösociologi i tider av klimatnödläge : En replik på Johan Söderbergs kunskapsrealistiska tes
No full textThis article is a reply to Johan Söderberg’s critique of constructivist environmental sociology. Lidskog and Sundqvist challenge his claim that the climate emergency requires social scientists to refrain from conducting sociological analyses of climate science, on the grounds that such analyses could be exploited by climate denialists. They argue that Söderberg bases his reasoning on simplified dichotomies—such as the choice between taking scientific knowledge for granted or problematizing it—and that he incorrectly attributes positions to them that they do not hold. The authors defend STS-inspired research that legitimizes critical examination of expertise, not to undermine climate science but to understand how knowledge is produced, organized, and used politically. By analyzing, for example, the IPCC, they show that climate expertise is already politically embedded and therefore requires sociological study. They call for a clearer justification of Söderberg’s own knowledge realism and open the possibility of collaboration between research on expertise and research on climate denial, rather than keeping these strands separate
När ansvar möter sorg En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av suicid hos patienter inom slutenvård
No full textVarje år begår cirka 700 000 personer världen över suicid. Suicid innebär att en person avslutar sitt eget liv, ofta relaterat till psykisk ohälsa och sjukdom. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal kommer i kontakt med patienter som begår suicid och kan precis som anhöriga beröras av de inträffade.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av suicid hos patienter inom slutenvården.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning.Resultat: Resultatet beskrivs i fyra kategorier: ”Stöd efter suicid”, ”Yrkesmässig påverkan”, ”Känslomässiga reaktioner” och ”Psykisk ohälsa”. I två av kategorierna identifieradessubkategorier. Slutsatser: Sjuksköterskor behöver bättre stödinsatser efter att en patient begått suicid. Sjuksköterskorna upplever psykiska ihållande besvär och en påverkan i deras arbetsliv.
Mer än bara cigaretter : En jämförande studie av rökningens strukturella, kulturella och sociala villkor i Sverige och Italien
No full textThis study compares smoking practices in Sweden and Italy, focusing on how societal measures, cultural norms, and social contexts influence individual smoking behavior. Previous research has largely focused on the health consequences of smoking and socio-demographic inequalities, whereas this study aims to examine how structural, cultural, and social factors interact across different national contexts. Qualitative interviews were conducted with participants from both Sweden and Italy to gain an understanding of smoking as a phenomenon based on the respondents’ personal experiences. The findings indicate that measures such as smoking bans have a strong impact in Sweden, whereas established habits play a greater role in Italy. Cultural norms, social interactions, and alternatives to cigarettes also influence smoking behavior in both countries. The study highlights the importance of understanding the cultural and social embedding of smoking to design effective tobacco prevention measures. For interventions to be effective, they need to be adapted to national contexts where cultural and social factors interact with structural regulations.Denna studie jämför rökvanor i Sverige och Italien med fokus på hur samhälleliga åtgärder, kulturella normer och sociala sammanhang påverkar individers rökning. Tidigare forskning har i stor utsträckning riktat uppmärksamhet mot rökningens hälsokonsekvenser och sociodemografiska ojämlikheter, medan denna studie syftar till att undersöka hur strukturella, kulturella och sociala faktorer samverkar i olika nationella kontexter. Kvalitativa intervjuer med deltagare från både Sverige och Italien genomfördes för att utifrån respondenternas egna personliga erfarenheter skapa en förståelse för rökning som fenomen. Resultaten visar att åtgärder som rökförbud har stark påverkan i Sverige medan etablerade vanor har större betydelse i Italien. Kulturella normer, sociala interaktioner och alternativ till cigaretter påverkar också rökvanor i de två länderna. Studien understryker betydelsen av att förstå rökningens kulturella och sociala förankring för att utforma effektiva rökningsförebyggande åtgärder. För att insatser ska få genomslag behöver dessa anpassas till nationella kontexter där kulturella och sociala faktorer interagerar med strukturella regleringar
“Genuinely sorry”- eller? : En multimodal diskursanalys av Djerf Avenues “dubbla kriskommunikation” under krisen 2024
No full textIn today’s media landscape information spreads rapidly, requiring companies to act strategically during crises. This study examines how crisis communication is constructed in influencer-based companies when both the influencer and the company communicate simultaneously during a crisis, a phenomenon referred to as “dual crisis communication". This study investigates the communication of Matilda Djerf and her company Djerf Avenue during the 2024 crisis, focusing on how responsibility, legitimacy and authenticity were constructed in their messages. To interpret these strategies Coombs’ Situational Crisis Communication Theory (SCCT) is applied, which focuses on crisis responsibility. The material studied consists of public statements from the influencer and the company. The data were analyzed qualitatively to identify communication strategies. The results show that Matilda Djerf and Djerf Avenue used distinct strategies to communicate responsibility on different levels. Matilda Djerf emphasized personal accountability and emotional presence, while Djerf Avenue focused on organizational responsibility and professionalism. This demonstrates that dual crisis communication can both clarify and complicate perceptions of responsibility, legitimacy and authenticity. This study highlights the complex interplay between individual and organizational communication in digital crises
När skräcken speglar samhället : Skräckgenrens funktion och potential i undervisning
No full textDenna uppsats undersöker skräckromanerna Frankenstein (1818) av Mary Shelley och The Shining (1977) av Stephen King. Romanerna analyseras som exempel på skräcklitteratur från olika kontexter, men med gemensamma tematiska intressen. Syftet med uppsatsen är att analysera hur Frankenstein och The Shining kan förstås utifrån Anders Öhmans fem kriterier för skräckgenren samt att diskutera hur dessa romaner kan användas i gymnasieskolans svenskundervisning för att behandla mänskliga och samhälleliga frågor. Analysen utgår från en kvalitativ hermeneutisk textanalys där Öhmans teori om skräckgenrens kännetecken används som ramverk. I den didaktiska diskussionen knyts analysen till litteraturdidaktiska teorier av Louise M. Rosenblatt och Judith Langer samt till styrdokument för gymnasieskolan och forskning om skönlitteraturens roll i värdegrundsarbete. Resultatet visar att båda romanerna tydligt uppfyller Öhmans kriterier för skräckgenren, och att de erbjuder möjligheter att diskutera frågor om mänskliga och samhälleliga frågor i gymnasieskolan
Individual, Relational and Contextual Predictors of Life Satisfaction Among Younger Older Adults
No full textSyftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning självupplevd hälsa, socialt stöd och kollektiv förmåga predicerar livstillfredsställelse hos den yngre äldre generationen. Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på individuella och relationella faktorer i relation till livstillfredsställelse, medan kontextuella faktorer fått mindre uppmärksamhet. Särskilt i studier av yngre äldre i övergången mellan arbetsliv och pension. Mot denna bakgrund undersöktes dessa faktorer samtidigt i föreliggande studie. Data hämtades från IDA-projektet, ett longitudinellt forskningsprogram vid Örebro universitet, och studien har ett tvärsnittsupplägg baserat på data insamlade år 2023. Urvalet bestod av 625 deltagare i åldern 67–69 år. Självrapporterade data från etablerade och validerade mätinstrument, däribland Satisfaction with Life Scale (SWLS) och Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS), analyserades med deskriptiv statistik, Pearsons korrelationsanalys samt multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visade att självupplevd hälsa och socialt stöd var starkt relaterade till livstillfredsställelse, medan kontextuella faktorer i form av social sammanhållning och tillit uppvisade svagare samband. Informell kontroll var relaterad till livstillfredsställelse på bivariat nivå men framträdde inte som en självständig prediktor i regressionsanalysen. Sammantaget bidrar studien till en fördjupad förståelse av hur individuella, relationella och kontextuella faktorer samverkar i relation till livstillfredsställelse hos yngre äldre i övergången till pension.The aim of the present study was to examine the extent of which self-related health, social support, and collective efficacy predict life satisfaction among younger older adults. Previous research has largely focused on individual and relational factors in explaining life satisfaction, while contextual factors have received less attention, particularly in studies of younger older adults in the transition from working life to retirement. Against this background, these factors were examined simultaneously in the present study. Data were drawn from the IDA project, a longitudinal research program conducted at Örebro University, and the study has a cross-sectional design based on data collected in 2023. The sample consisted of 625 participants aged 67–69 years. Self-reported data from established and validated measurements instruments, including the Satisfaction With Life Scale (SWLS) and the Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS), were analyzed using descriptive statistics, Pearson's correlation analysis, and multiple linear regression analysis. The results showed that self-rated health and social support were strongly associated with life satisfaction, whereas contextual factors in the form of social cohesion and trust showed weaker associations. Informal social control was associated with life satisfaction at the bivariate level but did not emerge as an independent predictor in the regression analysis. Overall, the study contributes to a deeper understanding of how individual, relational, and contextual factors interact in relation to life satisfaction among younger older adults in the transition to retirement