Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
Vuxna personers erfarenheter av fysisk aktivitet vid depressionEn litteraturöversikt
Bakgrund: I Sverige är depression en av de vanligast förekommande sjukdomarna. Fysisk aktivitet är en omvårdnadsåtgärd för att minska depressionssymtom som till exempel nedstämdhet och minskad energi. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsarbetet. Att utforska patienters erfarenheter är av intresse för att kunna vägleda personer till att utföra egenvård. Syfte: Att beskriva vuxna personers erfarenheter av fysisk aktivitet vid depression.Metod: En litteraturöversikt med systematisk sökning genomfördes i databaserna Medlineoch PhycInfo. Materialet analyserades med en integrerad analys. I resultatet inkluderades fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar.Resultat: Majoriteten av de vuxna personerna upplevde positiv effekt på depression när de utförde fysisk aktivitet. Däremot kunde olika hinder till att utföra aktiviteten uppstå, både fysiska och psykiska. För att stödja personer till att kunna utföra den rekommenderade egenvården i form av fysisk aktivitet var det av vikt att hitta en individanpassad fysisk aktivitet, en passande miljö samt socialt stöd. Detta kunde leda till att personens motivation ökade.Slutsatser: För att kunna använda fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression behöver sjuksköterskan ha en holistisk syn. Alla personer är unika och upplever olika psykiska och fysiska hinder. Individanpassad fysisk aktivitet, socialt stöd och en trygg miljö kan öka förutsättningarna för personer att klara av att utföra fysisk aktivitet vid depression
Bättre fly än illa sova : Säkerhetsbeteenden som prediktorer för insomni hos vuxna med självrapporterade sömnproblem
Säkerhetsbeteenden är vanligt förekommande vid insomni och bidrar till att sömnproblem vidmakthålls, men det är fortfarande oklart vilka specifika säkerhetsbeteenden som är mest betydelsefulla samt hur ångest påverkar dessa samband. Studien syftade till att undersöka graden av säkerhetsbeteenden hos vuxna med självrapporterade sömnproblem, analysera vilka enskilda säkerhetsbeteenden som predicerar framtida insomni samt om ångest modererar sambandet mellan säkerhetsbeteenden och insomni. Studien baserades på longitudinella data från PIPPI-projektet och omfattade 868 deltagare med sömnproblem vid baslinjen (T1). Insomni mättes med Insomnia Severity Index (ISI), säkerhetsbeteenden med Sleep-Related Behavior Questionnaire (SRBQ-16) och ångest med Hospital Anxiety and Depression Scale – Anxiety subscale (HADS-A). Hierarkisk multipel regression och moderationsanalyser genomfördes. Det säkerhetsbeteende som uppvisades i högst grad var att försöka hålla alla störande tankar och bilder borta från medvetandet vid sänggåendet, medan det säkerhetsbeteende som uppvisades i lägst grad var att ge upp att försöka arbeta. Två enskilda säkerhetsbeteenden predicerade insomni vid uppföljningen (T2): att spara energi under dagen samt att ägna tid åt att fundera på hur sömnen kan förbättras. Ångest förstärkte sambandet för säkerhetsbeteendet att spara energi under dagen, men inte för det kognitiva säkerhetsbeteendet att fundera på hur sömnen kan förbättras. Sammantaget indikerar resultaten att olika säkerhetsbeteenden har skilda kliniska betydelser vid insomni och att ångest kan förstärka effekten av säkerhetsbeteenden som innebär att spara energi under dagen.Safety behaviors are common in insomnia and contribute to the maintenance of sleep problems; however, it remains unclear which specific safety behaviors are most important and how anxiety influences these associations. This study aimed to investigate the extent of safety behaviors among adults with self-reported sleep problems, to examine which specific safety behaviors predict future insomnia, and to test whether anxiety moderates the association between safety behaviors and insomnia. The study was based on longitudinal data from the PIPPI project and included 868 participants with sleep problems at baseline (T1). Insomnia was assessed using the Insomnia Severity Index (ISI), safety behaviors using the Sleep-Related Behavior Questionnaire (SRBQ-16), and anxiety using the Hospital Anxiety and Depression Scale – Anxiety subscale (HADS-A). Hierarchical multiple regression and moderation analyses were conducted. The safety behavior reported to the greatest extent was attempting to suppress disturbing thoughts and images when lying in bed, whereas the safety behavior reported to the lowest extent was giving up trying to work. Two specific safety behaviors predicted insomnia at follow-up (T2): saving energy during the day and spending time thinking about how sleep could be improved. Anxiety strengthened the association for the safety behavior of saving energy during the day, but not for the cognitive safety behavior of spending time thinking about how sleep could be improved. Overall, the findings suggest that different safety behaviors have distinct clinical relevance in insomnia and that anxiety may amplify the effects of safety behaviors involving saving energy during the day
Upplevelser av vård inom psykiatrin hos patienter med suicidproblematik
Introduktion Globalt beräknas mer än 700 000 personer ha mist sitt liv i suicid år 2021. Suicid och suicidförsök är hälsoproblem som i stor utsträckning drabbar personer som vårdas inom psykiatri. Sjuksköterskor har patientnära roller i vården av personer inom både öppen och sluten psykiatrisk vård. Barker’s Tidvattenmodell användes som teoretisk referensram i studien. Syfte Syftet med studien var att beskriva upplevelser av vård inom psykiatrin hos patienter med suicidproblematik. Metod Vi utförde en begränsad systematisk litteraturstudie i två databaser relevanta för omvårdnadsforskning. Resultatet togs fram genom en integrerad analys. Resultat Fynden visade att suicidala patienters upplevelser av vårdmötet i hög grad påverkades av vårdpersonalens bemötande, relationella förhållningssätt, kommunikation samt hur autonomi och säkerhet hanterades i omvårdnaden. Ett empatiskt, respektfullt och bekräftande bemötande stärkte patienternas känsla av trygghet, värdighet och tillit, medan bristande bemötande kunde leda till ökad skam, otrygghet och misstro. Kontinuitet och partnerskap i vårdrelationen underlättade patienternas delaktighet och möjlighet att uttrycka suicidtankar. Samtidigt framkom en etisk spänning mellan standardiserade riskbedömningar, patientsäkerhet och patientens behov av autonomi och meningsskapande. Diskussion Fynden visar att vårdmötet har en avgörande betydelse för suicidala patienters upplevelse av psykiatrisk vård. Ett personcentrerat, etiskt medvetet och relationellt förhållningssätt är centralt för att främja trygghet, delaktighet och återhämtning. Resultaten belyser behovet av kontinuerlig kunskapsutveckling och reflektion hos vårdpersonal för att säkerställa en jämlik och human vård
Män väljer män, kvinnor väljer..? : En kvalitativ studie om uppfattningar kring kön och ledarskap inom HR-branschen
Women have long faced poorer opportunities in the Swedish job market, a disparity that is also evident in the persistent gender segregation among top-positions in organizations. Previous theories in gender- and organizational sociology point out that this is due to the dominance of male ideals within organizations which cause two kinds of effects - men are given better opportunities to reach top positions, while women must “masculinize” themselves in order to advance and build a career. Against this background, a qualitative interview study was conducted in order to examine whether these conceptions of gender and leadership also characterise the female-dominated HR-profession. The results showed how the women had different conceptions of gender than those described in previous research regarding the characteristics of male and female managers. Furthermore, the interviewees valued a balance between soft and hard qualities as well as between relationship- and task-oriented leadership. These values could however not be linked to the favouring of either male or female managers. Lastly, the results showed how men are given better opportunities to reach top-positions within the HR-profession. This is however caused by other mechanisms rather than gender-based preferences towards male or female managers.Kvinnor har sedan länge haft sämre förutsättningar inom det svenska arbetslivet, något som även synliggörs i den rådande könssegregeringen bland toppositioner i organisationer. Tidigare teorier inom genus- och organisationssociologi pekar på hur detta har sin grund i manliga ideal inom organisationer vilka resulterar i två slags effekter - dels ges män bättre förutsättningar att nå toppositioner, dels behöver kvinnor “maskulinisera” sig för att lyckas avancera och göra karriär. Med detta som utgångspunkt utfördes en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka huruvida dessa föreställningar om kön och ledarskap även präglar den kvinnodominerade HR-branschen. Resultatet visade på hur kvinnorna hade andra föreställningar om kön än de som redogörs inom tidigare forskning avseende vilka egenskaper en manlig eller kvinnlig chef har. Vidare värderade intervjupersonerna en balans mellan mjuka och hårda egenskaper samt mellan ett relations- och uppgiftsorienterat ledarskap, något som däremot inte kunde hänföras till en preferens till varken manligt eller kvinnligt chefskap. Slutligen visade resultatet på hur män ges bättre förutsättningar att nå chefspositioner inom HR-branschen, men att detta orsakas av andra mekanismer och inte nödvändigtvis egna könsbaserade preferenser kring manliga eller kvinnliga chefer
Kön, kontroll och arbetstid : En kvantitativ undersökning av faktorer bakom arbetsrelaterad stress på den svenska arbetsmarknaden
Work-related stress is a growing issue in today's society. This bachelor’s thesis aims to examine which factors are associated with work-related stress among the Swedish workforce. This thesis is based on data collected by International social survey programme 2015 - Work orientations: Sweden. The analysis is based on responses from 679 people and is analyzed quantitatively through ordinal logistic regression. The theoretical framework comprises the theory of Alienation, the demand-control model, gender segregation and inequality regimes. The results indicate that the female gender (82,5%), control over work tasks (46,8%), weekly working-hours (5,2%) and working on weekends (22,9%) all were factors that increased the odds for work-related stress. Gender is the variable that has the highest correlation with work-related stress. The results also indicate that higher job satisfaction can lower the odds for work-related stress.Stressrelaterade besvär på grund av arbetet är ett växande problem i dagens samhälle. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som har ett samband med arbetsrelaterad stress på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen utgår från data insamlad av International social survey programme 2015 - åsikter om jobben och arbetslivet. Analysen bygger på svar från 679 personer och analyseras kvantitativt genom ordinal logistisk regression. Det teoretiska ramverket utgår från alienationsteorin, krav- och kontrollmodellen, könssegregering och inequality regimes. Resultaten visar att kvinnligt kön (82,5%), kontroll över arbetsuppgifter (46,8%), veckoarbetstid (5,2%) samt helgarbete (22,9%) var faktorer som ökade oddsen för arbetsrelaterad stress. Kön är den variabel som har störst samband med arbetsrelaterad stress. Resultatet visade även att högre arbetstillfredsställelse kan sänka oddsen för arbetsrelaterad stress
När studenter möter arbetslivEn studie om unga akademikers övergångsprocess från studier till arbete
The transition from higher education to work is often described as straightforward for young graduates, yet many experience it as uncertain and demanding. This study explores how young academics with a degree experience the transition from university to work, with a particular focus on how they interpret labour market demands and manage the uncertainty that characterises this phase. The study is based on a qualitative, interpretative research design with an inductive orientation. Empirical data were generated through eight semi-structured interviews with graduates aged 22-30 who had worked between one and three years after graduation and were analysed using thematic analysis.The findings show that the transition is experienced as a psychologically and practically challenging process rather than a single step from student to employee. The main difficulties do not centre on a lack of competence, but on unclear and sometimes unrealistic job requirements, low perceived control and the need to establish legitimacy as a professional. Previous relevant work experience and access to social networks function as key resources that both facilitate entry and reduce perceived uncertainty while their absence is associated with a more prolonged and stressful transition. The university is primarily perceived as providing a theoretical foundation, whereas structured support for the transition to work is experienced as limited. The study concludes that the transition amplifies existing differences in access to experience and social capital and suggests that more transparent and realistic job profiles and recruitment processes could ease the transition and broaden the pool of applicants for junior positions
Ett rum för undvikande eller deltagande? - En kvantitativ studie om elevers erfarenheter av omklädningsrum i idrott och hälsa.
Tidigare forskning visar att omklädningsrummet utgör en komplex och mångfacetterad plats där både sociala och fysiska dimensioner samverkar. Syftet med studien var att undersöka gymnasielevers upplevelser av omklädningsrummet. Detta med särskilt fokus på i vilken utsträckning omklädningsrummet upplevs oproblematiskt, om dessa upplevelser skiljer sig mellan olika elever samt vilka aspekter som påverkar elevernas upplevelser. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats och utformades som en tvärsnittsstudie baserad på en enkätundersökning. Ett salutogent perspektiv användes som inspirationskälla för att fokusera på faktorer som främjar ett tryggt och oproblematiskt omklädningsrum. Resultaten visar att drygt en femtedel av eleverna upplever omklädningsrummet som vår definition av oproblematiskt. Även om de flesta elever byter om, är det betydligt färre som duschar, vilket sammanfaller med lägre upplevd trygghet i denna situation. Killar och föreningsaktiva upplever omklädningsrummet som oproblematiskt i högre grad, där kön framstår som den starkaste förklaringsfaktorn. Tid, utformning och normer identifieras som de främsta aspekterna som påverkar elevernas upplevelse. Avslutningsvis diskuteras möjliga åtgärder och lösningar för att skapa mer inkluderande och trygga omklädningsrumsmiljöer. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att omklädningsrummet ofta fungerar som ett hinder snarare än en resurs för elevers deltagande. Detta pekar på behovet av medvetna och samordnade organisatoriska insatser inom skolan.
Calling in Kinship : Herding musicking in Sweden as interspecies communication
In ecomusicology, important steps have been taken towards an understanding of music to be an activity produced by more-than-human relations. These are not just scholarly ideas. Rather, they have been present in fäbod culture for centuries. Swedish fäbod culture is a transhumance system where the farmers transfer their cows, goats, and sheep to a summer farm during the summer seasons. Historically, these farmers were women. The herders communicate with the animals, and with each other, through both vocal signals and the use of instruments. Previous studies and historical records show that fäbod farmers consider these signals as interspecies communication and acts of kinship. Starting from the view of the fäbod farmers, this thesis explores how vocal herding music is co-composed by more than humans in specific situations, and how vocal herding music in turn affect the very milieu that produced it. This thesis also suggests methods and theoretical approaches that allow for more-than-human participation in eco- and ethnomusicological studies. Drawing from 4 years of seasonal ethnographic fieldwork and participant observation, the results show that the rhythms, voices, and movements of animals and forests, partake in the organisation of singing and calling. A sung melody, a phrase, or a rhythm bare witness of the movements and vocalisations of the animals. By using, and elaborating on, the concepts mimesis and affective attunement, the thesis uncover show affect, as body sympathy or intensity, not only enables interspecies communication, but also affords humans and animals to attune to each other and through that process reach shared experiences where voices and rhythms synchronise (mimesis). The study also shows that by connecting to nature, kulning singers free themselves from normative ideas about what kulning is and should sound like; the forest becomes part of both resistance and creativity
Selekteringens dubbla ansikten inom svensk ungdomsfotboll - En kvalitativ studie om tränares perspektiv på spelarval och utveckling inom svensk ungdomsfotboll
Den här studien syftar till att undersöka hur tränare inom svensk ungdomsfotboll uppfattar och genomför selektering av spelare. Fokus ligger på att förstå vilka faktorer som påverkar deras beslut, hur de hanterar balansen mellan utveckling och resultat, samt hur de förhåller sig till föreningens riktlinjer och egna värderingar. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex tränare från olika föreningar och bygger på en kvalitativ innehållsanalys där fyra teman identifierades: rekrytering av spelare, balans mellan resultat och utveckling, individens utveckling samt tränarnas övergripande syn på selektering. Resultaten visar att selektering är en komplex och situationsbunden process. Tränarna väger in många faktorer i sina beslut, bland annat motivation, träningsnärvaro, attityd, spelförståelse och samarbetsförmåga. Fysisk utveckling spelar också en roll, men de flesta är försiktiga med att låta detta dominera urvalet. Tränarna försöker i stor utsträckning skapa rätt miljö för varje spelares utveckling, men möter utmaningar när organisatoriska krav, som serietillhörighet eller förväntningar på resultat, påverkar selekteringen. Studien visar också att begreppet selektering kan upplevas negativt laddat, där tidiga urval riskerar att slå ut spelare med sen utveckling. Samtidigt beskrivs selektering som nödvändigt för att skapa träningsgrupper med rätt nivå och balans. Tränarna uttrycker en medvetenhet om selekteringens konsekvenser och behovet av tydlig kommunikation, kontinuerlig utvärdering och flexibilitet. Nivåanpassning, bio-banding och individuell återkoppling lyfts som viktiga verktyg för att minska toppning och främja långsiktig utveckling. Studiens kunskapssbidrag ligger i att den lyfter tränarnas röster och kompletterar tidigare forskning som främst fokuserat på objektiva mönster som relativ ålderseffekt och fysisk mognad. Genom att ge en inblick i hur selektering sker i praktiken bidrar studien med kunskap som kan hjälpa föreningar och organisationer att utveckla mer rättvisa och hållbara selekteringsmodeller. Ur ett samhällsperspektiv belyser studien även hur selektering kan påverka ungas motivation, känsla av tillhörighet och möjligheter att stanna kvar inom idrotten, något som är centralt för att skapa en inkluderande och långsiktig idrottsrörelse