Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
Från kontor till köksbord : En kvalitativ studie om riskbeteende i distans- och kontorsmiljö
No full text
Hur effektivt avslöjar användbarhetsprinciper dark patterns? : En kvalitativ studie om hur dark patterns påverkar unga vuxnas användarupplevelse inom e-handel
No full textPolice and Social Services’ Response To Intimate Partner Violence in Rural and Remote Areas in Sweden
No full textPurpose: This study aimed to explore the perceptions and experiences of social workers and police officers in terms of risk management and inter- and intra-agency collaboration in cases of intimate partner violence (IPV) in rural and remote areas in Sweden. Method: Adopting an exploratory qualitative research design, 13 semi-structured focus group interviews with 38 social workers and six police officers from six rural and remote regions were conducted. Data were analyzed using thematic analyses. Results: In relation to our informants’ work with risk management responses, two themes were identified related to barriers and possibilities. In terms of collaboration, two themes were identified in the data: barriers to inter- and intra-agency collaboration, and facilitators of inter- and intra-agency collaboration. Overall, the results of this study correspond to previous research. However, novel findings related to possibilities with risk management responses and collaboration specific to a rural and remote context. Conclusions: The results of this study are discussed in terms of policy and practical implications for social workers and police officers in general and in relation to the unique context of rural and remote areas. As such, there is an incongruence between current urban-centric policies of IPV prevention and the specific structural and cultural characteristics of sparsely populated areas
The Problematic Transition from Concrete Problems to Algebraic Representation and its Solution
No full textAlgebra är ett centralt verktyg för problemlösning inom matematikundervisningen och betonas i Skolverkets riktlinjer. Trots detta har många elever svårt att översätta vardagliga problem till matematiska representationer. Syftet med detta arbete är att erhålla djupare förståelse för de svårigheter elever ofta hamnar i när de ska översätta ett problem uttryckt i vardagligt språk eller text till algebraiska uttryck, funktioner och ekvationer, samt hur eleverna använder matematisk modellering för att genomföra detta. Fokus ligger på gymnasieelever i årskurs ett, med en avgränsning till linjära modeller. Studien utgår från den cykliska processen inom matematisk modellering, som omfattar fyra faser: förståelse, översättning till en matematisk modell, bearbetning av modellen samt tolkning och validering av resultatet. Undersökningen genomfördes med 22 elever från Naturvetenskapsprogrammet, där eleverna fick lösa textbaserade matematiska problem. Fyra av dessa elever intervjuades sedan för en djupare analys. Resultaten visar att eleverna hade störst svårigheter med textförståelse, att omvandla problem till algebra samt att validera sina svar. Många föredrog aritmetiska metoder framför algebraiska, vilket tyder på en osäkerhet i att hantera matematiska modeller på en konceptuell nivå. Dessa svårigheter kan kopplas till tidigare skolgång där aritmetiska strategier dominerat. För att underlätta elevernas övergång till algebra föreslås tre pedagogiska insatser: 1) stärkt undervisning i att tolka textuppgifter och identifiera relevanta variabler, 2) ökad användning av uppgifter som tränar övergången från text till algebra, och 3) mer fokus på att validera och tolka svar i relation till problemet. Studien betonar också vikten av reflekterande problemlösningsmetoder för att utveckla elevernas abstraktionsförmåga. En genomtänkt undervisningsstrategi kan stärka deras förståelse för problemlösningsprocessens olika steg och underlätta övergången från aritmetiska till algebraiska metoder.Algebra is a central tool for problem-solving in mathematics education and is emphasized in the Swedish National Agency for Education’s guidelines. Despite this, many students struggle to translate everyday problems into mathematical representations. The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the difficulties students often face when translating a problem expressed in everyday language or text into algebraic expressions, functions, and equations, as well as how students use mathematical modelling to accomplish this. The focus is on first-year high school students, with a limitation to linear models. The study is based on the cyclical process within mathematical modelling, which includes four phases: understanding, translating to a mathematical model, processing the model, and interpreting and validating the result. The study was conducted with 22 students from the Science program, where students were asked to solve text-based mathematical problems. Four of these students were then interviewed for a deeper analysis. The results show that the students had the most difficulty with reading comprehension, translating problems into algebra, and validating their answers. Many students preferred arithmetic methods over algebraic ones, which indicates a lack of confidence in handling mathematical models at a conceptual level. These difficulties can be linked to their previous schooling, where arithmetic strategies have dominated. To facilitate the students' transition to algebra, three pedagogical interventions are proposed: 1) enhanced teaching in interpreting word problems and identifying relevant variables, 2) increased use of tasks that train the transition from text to algebra, and 3) more focus on validating and interpreting answers in relation to the problem. The study emphasizes the importance of reflective problem-solving methods to develop students' ability to abstract. A wellthought-out teaching strategy can strengthen their understanding of the different steps in the problem-solving process and ease the transition from arithmetic to algebraic methods
Valrapporteringen av ”Border Czar” och ”Fascisten” : En kvantitativ innehållsanalys av svenska tidningars gestaltning av Kamala Harris och Donald Trump
No full textThis study examines the framing of Kamala Harris and Donald Trump in Swedish newspapers ahead of the 2024 US presidential election. The study's choice of method is based on a quantitative content analysis of newspaper articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter. The theoretical frameworks, framing theory and representation theory have then been used for the study's analysis. The results of the study show that Harris was portrayed as a problem solver and competent politician. Trump was also described as a problem solver and a proactive politician. In contrast, Trump was also portrayed to a greater extent through negative character traits such as being dishonest and aggressive. The portrayal of politics as a game was more present when Harris was the dominant candidate, while the incidence of scandals was significantly higher when Trump was the dominant candidate. Regarding framing the politics as issues was approximately equivalent for both candidates. However, Harris was described to a greater extent with feminine substantive issues such as women's issues. Regarding the neutral substantive issues, Trump was also connected to these to the greatest extent where it concerned substantive issues about immigration. Both candidates were presented as serious political actors, however, the results showed that Trump was largely not considered a suitable leader and figures as a threat to the United States and the rest of the world. In contrast, Harris was presented as an important actor internationally and an actor who protects equal rights. Harris's gender and ethnicity/origin were highlighted in the articles, but not to the extent that was expected in line with previous research. However, an expected result was that Trump was more associated with sexism, racism and extremism. In summary, the results of the study show that Harris received more favorable coverage compared to Trump
Audiovisual fiction and democracy : A systematic literature review
No full textPolarisation and an increased blending of politics and fiction in various media outlets makes audiovisual storytelling and politics increasingly intertwined. This article presents the first systematic literature review of what we know about the relationship between audiovisual fiction and democracy. We investigate how articles conceptualise 1) democracy and 2) the relationships between politics, fiction, and audiences. We find that most articles implicitly assume a taken-for-granted liberal representative democracy, rather than elaborate on particularities. Further, extant research tends to find that fiction relates to democracy primarily by the way it may impact political opinions, attitudes, and behaviour under certain circumstances, or by contributing to constructing identities and belongings that can either enhance or diminish democratic values. Finally, some research elaborates on how cross-media flows makes fictional elements part of democracy movements.This research was funded by FORTE: Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare (Grant no. 2021-01596). The research was conducted in the project “DIGISCREENS”, supported by The Research Council of Norway, Research Council of Lithuania, FORTE: Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, la Agencia Nacional de Investigación del Ministerio de Ciencia e Investigación, under CHANSE ERA-NET Co-fund programme, which has received funding from the European Union’s Horizon 2020 Research and Innovation Programme (Grant Agreement no. 101004509).</p
Love Power in the Rear-View Mirror : Interview with Anna G. Jónasdóttir
No full textThis text is an edited and translated version of an interview made in Swedish by Lena Gunnarsson on 7 February 2023 in Anna G. Jónasdóttir’s home in Örebro, Sweden. Alessandro Johansson transcribed the audio recorded interview and Gunnarsson translated and edited the transcription in dialogue with Jónasdóttir.</p
Att skydda barn från att rekryteras till kriminella gäng : Ett ökat samhällsansvar till följd av ett bristande föräldraansvar, eller tvärt om?
No full textBarn som involveras i gängkriminalitet har under senare år uppmärksammats som ett allvarligt och växande samhällsproblem. En del av denna problematik som särskilt uppmärksammats i den rättspolitiska debatten är vilka rättsliga möjligheter samhället har att ingripa för att skydda barn mot kriminella miljöer. I detta sammanhang har även frågan om ansvarsfördelningen mellan föräldrar och samhälle aktualiserats. Denna fråga har särskild relevans mot bakgrund av det pågående reformförslaget om att tydliggöra möjligheterna för tvångsingripanden med stöd av 2 § lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [LVU] i syfte att skydda barn mot kriminella hemmiljöer. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera gränsdragningen mellan föräldrars och samhällets ansvar att skydda barn från gängrekrytering. För att uppnå syftet undersöks och analyseras lagstiftning, rättspraxis, förarbeten och doktrin, med visst kompletterande material, genom användandet av rättsdogmatisk metod. Initialt används metoden för att fastställa gällande rätt beträffande dels föräldrars ansvar att skydda barn från gängrekrytering, dels samhällets möjligheter att tvångsomhänderta barn som riskerar sådan rekrytering med stöd av 2 § LVU. Därefter används metoden för att analysera hur den aktuella gränsdragningen skulle kunna påverkas av den i SOU 2025:38 föreslagna reformen av 2 § LVU. Uppsatsen visar att föräldrars ansvar att skydda barn från att rekryteras till kriminella gäng idag är långtgående. Hur långtgående skyddsåtgärder som krävs för att detta ansvar ska betraktas som fullgjort går emellertid inte att fastställa objektivt, utan det måste avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. I allmänhet krävs dock mer långtgående åtgärder om barnet är yngre, mindre moget eller om det uppmärksammats att barnet vistas med personer eller i miljöer som kan innebära risk för gängrekrytering. Detta innebär emellertid inte att skyddsansvaret är obegränsat. Barnets rättigheter, i synnerhet rätten till privatliv, fungerar som en materiell begränsning för vilka åtgärder föräldrar får vidta i syfte att skydda barnet från gängrekrytering. Vidare visar uppsatsen att det idag kan vara möjligt att tvångsomhänderta barn som riskerar att rekryteras till kriminella gäng med stöd av 2 § LVU, förutsatt att denna risk följer av att barnets föräldrar brustit i fullgörandet av sitt vårdnadsansvar. Denna möjlighet är emellertid inte helt klarlagd i gällande rätt, då den följer av rättspraxis från kammar- och förvaltningsrätterna. Alltjämt visar denna praxis att brister i föräldrars förmåga att skydda barn från kriminalitet kan utgöra en omsorgsbrist i LVU och därmed motivera ett tvångsingripande från samhället. Slutligen visar uppsatsen att den i SOU 2025:38 föreslagna reformen av 2 § LVU inte skulle innebära någon förändring av det rättsliga innehållet i föräldrars respektive samhällets ansvar att skydda barn mot gängrekrytering. Reformförslaget skulle istället klarlägga det rättsläge som idag framkommer i rättspraxis, genom att i lagtexten tydliggöra att samhällets ansvar att ingripa med tvång för att skydda dessa barn aktualiseras när barnets föräldrar inte förmår fullgöra sitt skyddsansvar. Ett sådant tydliggörande skulle dock i praktiken kunna uppfattas som en markering om att samhällets skyddsansvar aktualiseras först när barnet kan tvångsomhändertas, vilket skulle kunna påverka gränsdragningen mellan föräldrars och samhällets skyddsansvar genom att föräldrar uppfattar sitt ansvar som mer långtgående än idag
The generic uniqueness of AI imagery : A critical approach to Dall-E as semiotic technology
No full textThis article addresses a major change emerging in visual communication worldwide: The advent of generative AI imagery. Rooted in Multimodal Critical Discourse Studies and Semiotic Technology Studies, the article scrutinizes how AI-generated images exert power with regards to the meaning-making choices that are afforded by Open AI’s software for generating visuals: Dall-E3. Using prompts to generate images of teenagers as a case in point, the results revealed that the “the canonical repertoire” of generative AI imagery constitutes four main semiotic principles, which are critically explored and discussed: Authenticating Contextualization, Conformist Diversity, Innovative Surrealization, and Promotional Positivity