Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
Sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativvård till vuxna i hemmet och särskilt boende
No full textBakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvaliteten under den sista tiden i livet ochär något som många människor kommer att ha behov av. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvari att navigera de olika behoven som varje individ behöver för att kunna säkerställa optimalvård.Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge palliativ vårdtill vuxna personer i hemmet och särskilt boende.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning i databaserna Cinahl, PubMed ochPsycInfo. Efter urvalsprocessen kvalitetsgranskades artiklarna med SBU:s granskningsmallar.Nio kvalitativa och en kvantitativ artikel användes och analyserades med en integreradanalysmetod.Resultat: Sjuksköterskor upplever att palliativ vård ofta är bristande. Bristerna grundar sigmånga gånger i organisatoriska orsaker såsom tids- och personalbrist, samt utbildning ochstöd för sjuksköterskor. Kommunikation och samarbete mellan olika parter spelade enbetydande roll i sjuksköterskans erfarenhet av att ge palliativ vård.Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård i hemmet och särskilt boendepåverkas av flera faktorer, såsom resursbrist och begränsad kommunikation vilket kanförsvåra arbetet i att ge en god personcentrerad vård. Ett behov av fortsatt forskning om hurorganisatoriska förutsättningar påverkar sjuksköterskors möjligheter att bedriva en kvalitativvård har identifierats
Responses to Vulvovaginal Pain in Romantic Relationships : Congruence, Sexual Distress, and Pain Experience
No full text Provoked Vulvodynia (PVD) is a prevalent chronic vulvovaginal pain condition that functions as a significant dyadic psychological stressor. This thesis aimed to investigate the role of perceptual congruence (the degree of congruence between the woman's perception of her partner's responses and the partner's self-report) in predicting the woman's and her partner's sexual distress while controlling for vulvovaginal pain intensity. Congruence was measured by exploring facilitative, negative, and solicitous responses. A cross-sectional sample of 105 couples partook in the study. Measures included pain intensity, Female (and Male) Sexual Distress Scale, and dyadic reports of partner responses. Multiple regression analysis was used to test the hypotheses, controlling for the effect of pain intensity. Vulvovaginal pain intensity emerged as the dominant variable, demonstrating a significant positive association with sexual distress within women. Once pain intensity was statistically controlled for, no other variables were significant predictors of sexual distress in women and their partners. The results suggest that pain levels seem to override congruence significantly when measuring sexual distress in women with PVD. Further research is needed to explore the nuanced role of response congruence in relationships regarding sexual distress and pain
“Du gör så gott du kan utifrån värdelösa förutsättningar” : En reflexiv tematisk analys om grundskollärares självmedkänsla i utmanande situationer med elever
No full textLärare är en av de yrkeskategorier som rapporterar lägst välbefinnande och arbetstillfredsställelse, och psykisk ohälsa bland lärare är ett globalt problem. Tidigare forskning har visat att självmedkänsla kan vara hjälpsamt för att förebygga sådan ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka hur grundskollärare beskriver samspelet mellan sin självmedkänsla och känslomässigt utmanande situationer med elever. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio grundskollärare. Deltagarna var från Mellansverige med varierande yrkeserfarenhet, undervisningsämnen och årskurser. Intervjuerna analyserades med reflexiv tematisk analys (RTA) och resulterade i tre huvudteman: Omsorg för elever skapar både mening och sårbarhet, Yttre förutsättningar och dess betydelse för självmedkänsla och Att inte fastna i självkritik och ältande. Resultatet visar att deltagarnas självmedkänsla skapas i samspelet mellan relationer till elever, kontextuella villkor och hur de förstår och agerar i svåra situationer. Deltagarna befinner sig regelbundet i situationer där de upplever känslor av otillräcklighet, maktlöshet och misslyckande. Organisatoriska brister förstärker ofta dessa känslor samtidigt som kollegialt stöd, erfarenhet och kommunikativa beteenden kan främja självmedkänsla. Detta resultat diskuteras utifrån Neffs (2003) tre dimensioner av självmedkänsla. Studien bidrar till en fördjupad förståelse av vilka förutsättningar i lärares vardag som försvårar eller främjar en vänlig och öppen attityd gentemot dem själva
Mellan kaffemaskin och skärm : En kvalitativ studie om kollegialitet och organisationskultur i en hybrid arbetsmiljö
No full textHybrid work has become an established work arrangement in many organizations, combining remote and office-based work. While previous research has largely focused on organizational efficiency, productivity, and coordination, less attention has been paid to how hybrid work is experienced by employees in their everyday social interactions. This study aims to examine how employees perceive the impact of hybrid work on collegiality, and how organizational culture, through norms of presence and visibility, shapes conditions for social belonging and participation in a hybrid work environment. The study is based on six semi-structured interviews with employees working in recruitment, IT, and service sectors, where hybrid work is a common and recurring practice. A qualitative thematic analysis was conducted, drawing on Edgar Schein’s theory of organizational culture, Karl Weick’s sensemaking perspective, and the social support dimension of Feeney and Collins relationship-based social support framework. The findings show that collegiality does not disappear in hybrid work, but becomes more conditional and dependent on physical encounters. Digital interaction is perceived as effective for task coordination, while trust, informal support, and a sense of belonging are primarily developed through physical co-presence. The results further indicate that organizational culture is increasingly expressed through norms of visibility and availability, where physical presence often functions as implicit proof of engagement, while remote work requires active signaling of productivity. The study contributes to existing research by providing an empirically grounded, sociological understanding of how collegiality and organizational culture are practiced and negotiated in hybrid work. It highlights the importance of recognizing hybrid work not only as an organizational arrangement, but as a social condition that reshapes everyday interactions, inclusion, and meaning-making at work.Hybridarbete har etablerats som en vanlig arbetsform i många organisationer, där arbete fördelas mellan kontor och distans. Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på hybridarbetets organisatoriska effekter, såsom effektivitet, koordinering och produktivitet, medan de sociala och relationella dimensionerna har fått mindre uppmärksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare upplever att hybridarbete påverkar kollegialitet, samt hur organisationskulturen, genom normer för närvaro och synlighet, påverkar villkoren för social delaktighet i en hybridarbetsmiljö. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom rekryterings-, IT- och servicebranschen, där hybridarbete är en etablerad arbetsform. Materialet har analyserats med tematisk analys och tolkats med stöd av Scheins teori om organisationskultur, Weicks sensemakingperspektiv och Feeney och Collins relationsbaserade ramverk för socialt stöd. Resultaten visar att kollegialitet inte försvinner i hybridarbete, men blir mer villkorad och beroende av fysiska möten. Digitala arbetssätt upplevs fungera väl för arbetsuppgifter och koordinering, medan förtroende, informellt stöd och känslan av tillhörighet främst utvecklas genom fysisk närvaro. Vidare framkommer att organisationskulturen i hybridarbete i hög grad uttrycks genom normer för synlighet, där kontorsnärvaro ofta legitimerar engagemang, medan distansarbete kräver ett mer aktivt synliggörande av arbete. Studien bidrar med en sociologisk och empirinära förståelse av hur kollegialitet och organisationskultur omförhandlas i hybridarbete och visar hur vardagliga interaktioner, mening och delaktighet påverkas när arbetet delas mellan digitala och fysiska miljöer
Att våga lita eller vilja styra? : En kvalitativ studie om ledares erfarenheter av kontroll och tillit i hybridarbete
No full textDigitalisation has meant that work is no longer tied to physical workplaces, and remote work has increased significantly since the corona pandemic. During the pandemic, the concept of hybrid work developed which is a combination of remote work and on site work, placing new demands and challenges on leadership. Reduced physical presence requires ways to replace visibility, while micromanagement and control can have negative effects. Leaders need to promote trust while at the same time ensure work results. The purpose of this study is to highlight leaders' experiences of hybrid work, with a particular focus on how control and trust can be expressed in the leadership, and how these aspects relate to each other. Previous research shows that remote work creates both tensions and interactions between control and trust. The study’s theoretical framework is used to define the concepts of control and trust. A qualitative method was used in this study. The study analyses six semi-structured interviews with leaders who lead hybrid work teams. The results show that control is not described by leaders as micromanagement but rather as a form of overview and support. Check-ins and digital tools are used to create transparency in the work. Trust is described by leaders as relational, individual-based and dynamic. Control and trust interact in a conditional relationship where control is used to restore and maintain trust rather than replacing it. The balance between control and trust is changeable, which is particularly visible in a context that varies between physical presence and distance.Digitaliseringen har gjort att arbetet inte längre är lika bundet till fysiska arbetsplatser, och distansarbete har ökat påtagligt sedan coronapandemin. Under pandemin utvecklades begreppet hybridarbete, som är en kombination av arbete på distans och på plats, vilket ställer nya krav och utmaningar på ledarskap. Minskad fysisk närvaro kräver nya sätt att ersätta synlighet, samtidigt som detaljstyrning och kontroll kan ha negativa effekter. Ledare behöver främja tillit men samtidigt säkerställa arbetsresultat. Syftet med denna studie är att belysa ledares erfarenheter av hybridarbete, med särskilt fokus på hur kontroll och tillit kan ta sig uttryck i ledarskapet, och hur dessa aspekter förhåller sig till varandra. Tidigare forskning visar att distansarbete både skapar spänningar och samspel mellan kontroll och tillit. Studiens teoretiska ramverk används för att definiera begreppen kontroll och tillit. I denna studie har en kvalitativ metod använts. Studien analyserar sex semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ledare som leder hybrida arbetsteam. Resultatet visar att kontroll inte beskrivs av ledare som detaljstyrning utan som en form av överblick och stöd. Avstämningar och digitala verktyg används för att skapa insyn i arbetet. Tillit framställs i ledares beskrivningar som relationell, individbaserad och dynamisk. Kontroll och tillit samverkar i ett villkorat förhållande där kontroll används för att återställa och upprätthålla tillit snarare än att ersätta det. Balansen mellan kontroll och tillit är föränderlig, vilket är särskilt synligt i en kontext som varierar mellan fysisk närvaro och distans
Att känna tillit i ett riskfyllt samhälle : En kvantitativ studie om sambandet mellan riskperception och tillit till myndigheter i Sverige 2012-2023
No full textOver recent decades, society has been characterised by increased uncertainty, in which risks have become more complex and individuals increasingly need to relate to expert knowledge. The aim of this study is to analyze how the relationship between Swedes and public authorities is affected by an increased visibility of risk and uncertainty. The theoretical framework is based on Beck's theory of the risk society, combined with Giddens theory of trust and abstract systems. Beck's theory is used to understand why risk may be perceived as more present, while Giddens theory helps to explain how trust in authorities functions as a way for individuals to manage uncertainty and risk. The analysis is based on quantitative secondary data from the years 2012 and 2023. Statistical analyses are used to examine changes in individuals' risk perception over time, as well as the relationship between risk perception and trust in authorities. The results show that there is no statistically significant relationship between risk perception and trust in authorities. The findings therefore suggest that risk perception alone cannot be seen as an explanatory factor for individuals' trust, indicating that the relationship between the two is more complex than theory suggests.Under de senaste decennierna har samhället präglats av ökad osäkerhet, där risker blivit allt mer komplexa och individen i allt högre grad behöver förhålla sig till expertkunskap. Syftet med studien är att analysera hur relationen mellan svenskar och myndigheter påverkas av en ökad synlighet av risk och osäkerhet. Den teoretiska referensramen utgår från teorin om risksamhället från Beck, kombinerat med Giddens teori om tillit och abstrakta system. Becks teori används för att förstå varför risker kan uppfattas som mer närvarande, medan Giddens teori bidrar till att belysa hur tillit till myndigheter fungerar som en metod för individer att hantera osäkerhet och risk. Analysen baseras på kvantitativa sekundärdata från år 2012 och år 2023. Genom statistiska analyser undersöks förändringar i individers riskperception över tid samt sambandet mellan riskperception och tillit till myndigheter. Studiens resultat visar att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan riskperception och tillit till myndigheter. Resultaten indikerar därför att riskperception i sig inte kan ses som en förklarande faktor för individens tillit, vilket tyder på att relationen mellan de båda är mer komplex än teorin antyder
Unga spelares upplevelser av motivation, prestationskrav och välmående i IF Brommapojkarnas akademi - En kvalitativ intervjustudie
No full textBakgrunden till studien är att svensk ungdomsfotboll genomgår en omfattande förändring mot en allt tidigare ”akademisering”, där elitklubbar implementerar professionella kravbilder längre ner i åldrarna. Denna utveckling skapar en spänning mellan idrottens traditionella fostransideal och elitfotbollens resultatkrav, vilket riskerar att påverka unga spelares välmående och motivation negativt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur unga spelare i IF Brommapojkarnas (BP) akademi upplever motivation, prestationskrav och psykiskt välmående i sin idrottsliga vardag. Genom att studera spelarnas egna upplevelser av motivationsklimatet avser studien att belysa faktorer som främjar respektive hindrar långsiktig utveckling och engagemang. Self-Determination Theory (SDT) och Achievement Goal Theory (AGT) har använts som teoretiska ramverk för att analysera resultatet. SDT användes för att tolka spelarnas behov av autonomi, kompetens och tillhörighet i relation till deras motivation. AGT användes för att förstå spänningen mellan uppgiftsorienterade klimat, som fokuserar på utveckling, och resultatorienterade klimat, som präglas av jämförelse och konurrens. Dessa teorier kopplades samman för att förklara hur akademins struktur påverkar spelarnas inre drivkrafter. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes till studien. Urvalsgruppen bestod av sju spelare i åldrarna 13 till 16 år verksamma i Brommapojkarnas akademi, utvalda för att ge en variation i position och erfarenhet. Intervjuerna skedde genom Zoom för att minska yttre störningsmoment och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån tre teman som identifierats i analysen: motivationens påverkan på prestation, betydelsefulla faktorer för långsiktig utveckling samt sambandet mellan motivation, prestation och välmående. Resultatet visade att spelarnas motivation fungerar som en direkt regulator för träningsintensitet och att en stark inre drivkraft är avgörande för att hantera den höga belastningen. Samtidigt framkom att otydligt ledarskap, rädsla för misstag och en kognitiv totalbelastning från skola och idrott utgör betydande hinder. Även yttre påverkan från agenter och föräldrar identifierades som en stressfaktor som riskerar att förskjuta motivationen mot yttre reglering. Studiens kunskapsbidrag är att unga elitspelare besitter en stark passion men är sårbara för strukturella faktorer som bristande kommunikation och resultathets. Slutsatser från studien är att ett holistiskt ledarskap, där tränare ser människan bakom prestationen och skapar trygghet, är avgörande för att motverka mental ohälsa och främja hållbara karriärer
Arbetsterapeuters erfarenheter av kliniskt arbete med personers aktivitetsbalansEn kvalitativ intervjustudie.
No full text: I sitt arbete möter arbetsterapeuten människor med olika funktionsnedsättningar som har svårighet att få struktur i sin vardag, vilket kan leda till en otillfredsställande aktivitetsbalans. Samtidigt beskrivs en kunskapslucka om hur arbetsterapeuter arbetar med aktivitetsbalans i sitt kliniska arbete och behovet av mer forskning inom området betonas. Syftet är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med utredning och behandling av personers aktivitetsbalans. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Deltagare rekryterades genom ändamålsenligt urval, med en maximal variation. De åtta arbetsterapeuter som deltog intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet ledde fram till tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Huvudkategorierna är följande: Arbetsterapeuternas perspektiv på aktivitetsbalans, utredning vid aktivitetsobalans och behandlingsinsatser med syfte att uppnå aktivitetsbalans. Slutsats: Aktivitetsbalans kan vara en lång process som handlar om att stödja personer i att förändra attityder och tankesätt samt att reflektera över sig själva, sina vanor och rutiner. Arbetsterapeuterna erfar att utredning utgör en omfattande del i arbetet när de ska stötta människor att nå bättre aktivitetsbalans i vardagen. Behandlingsinsatser som arbetsterapeuterna lyfter som värdefulla i arbete med aktivitetsbalans är olika strategier som energibesparande tekniker, kompensatoriska hjälpmedel samt anpassningar i personens omgivning/miljö
Social support in the workplace and work-related health among middle-aged men: Positive affect as a mediator
No full textDenna tvärsnittsstudie med longitudinella inslag undersöker hur arbetstillfredsställelse och sjukfrånvaro samvarierar med socialt stöd på arbetet och positivt känslotillstånd. Syftet med studien är att undersöka om socialt stöd predicerar arbetsrelaterad hälsa och om positivt känslotillstånd medierar effekten hos svenska män i 47–48 års åldern. Arbetsrelaterad hälsa mäts som arbetstillfredsställelse och minskad sjukfrånvaro. Genom självskattningsformulär har vi mätt arbetstillfredsställelse, socialt stöd och positivt känslotillstånd. Antal sjukepisoder under en treårsperiod är hämtad från Försäkringskassan. Resultaten visade att socialt stöd predicerar arbetstillfredsställelse och positivt känslotillstånd har en partiellt medierande effekt. Män som upplevde socialt stöd på arbetet påvisade högre nivåer av positivt känslotillstånd och högre arbetstillfredsställelse. Män som var mer nöjda med sitt arbete hade också färre perioder av längre sjukfrånvaro. Däremot fann vi inget samband mellan sjukfrånvaro och socialt stöd på arbetet. Sammantaget visar studien hur socialt stöd bidrar till arbetsrelaterad positiv hälsa hos svenska män i medelåldern.This cross-sectional study with longitudinal elements examines how job satisfaction and sickness absence are related to social support at work and positive affect. The aim of the study was to investigate whether social support predicts work-related health and whether positive affect mediates this relationship among Swedish men aged 47–48 years. Work-related health was measured as job satisfaction and reduced sickness absence. Job satisfaction, workplace social support, and positive affect were measured using self-report questionnaires. Data on sickness absence, defined as the number of sickness episodes over a three-year period, were obtained from the Swedish Social Insurance Agency. The results showed that workplace social support predicted job satisfaction and that positive affect partially mediated this relationship. Men who perceived higher levels of social support at work reported higher levels of positive affect and greater job satisfaction. Men who were more satisfied with their work also had fewer periods of long-term sickness absence. However, no association was found between workplace social support and sickness absence. Overall, the study highlights how social support at work is related to positive aspects of work-related health among middle-aged men in Sweden
Sustainability in EU Competition Law : An Analysis of Article 102 TFEU in Light of the European Green Deal
No full textThe European Commission presented the European Green Deal in 2019 with the ultimate goal of achieving net zero greenhouse gas emissions by 2050. For this reason, the possibility of considering sustainability in EU competition law have received increasing attention in recent years. The aim of this thesis is to examine the role of environmental sustainability in assessments of abuse of dominance under Article 102 in the Treaty on the Functioning of the European Union [TFEU]. The discussion is commonly framed as using sustainability as a ‘sword’, prohibiting unsustainable conduct by dominant undertakings, and as a ‘shield’, allowing dominant undertakings to objectively justify prima facie abusive conduct where it promotes sustainability. Article 102 TFEU applies to conduct by undertakings, that is, entities engaged in economic activity, that are dominant on the relevant market. Abuse consists of conduct that is objectively capable of affecting trade between EU member states and harming on competition. The illustrative list of abuses in Article 102 TFEU covers exploitative abuses, directly harming consumers and exclusionary abuses, indirectly harming consumers by distorting market structure. To what extent sustainability is to be taken into account under Article 102 TFEU depends on the adopted competition law theory. While competition law has traditionally been understood as pursuing primarily economic objectives, the ordoliberal approach, the Harvard School and the post-Chicago theory, unlike the Chicago School, are to different extents open to understanding competition law as pursuing multiple objectives. From legal-systematic, policy and economic perspectives, this thesis argues that Article 102 TFEU allows sustainability to be used as a sword and as a shield in abuse assessments. Dominant undertakings engaging in unsustainable conduct may abuse their dominance where the environmental harm is disproportionate to any legitimate business interest and the conduct cannot be regarded as competition on the merits. In such circumstances, primarily Article 11 TFEU requires that environmental protection be taken into account. This is the case particularly where the conduct presupposes or is indissociably linked to a breach of EU environmental rules. Furthermore, a dominant undertaking may use sustainability as a shield in exceptional cases where the environmental benefits of the conduct clearly outweigh the harm to competition and are strictly proportionate to that harm. Such environmental benefits must be sufficiently administrable and predictable so as to not undermine legal certainty. The current application of Article 102 TFEU does not contribute to the goals of the European Green Deal, however, this thesis argues that the provision has the potential to do so. It is therefore suggested that the European Commission’s forthcoming guidelines on Article 102 TFEU clarify the conditions under which sustainability should be taken into account in assessments of abuse of dominance, both as a sword and as a shield