Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
Children’s Experiences of Staying at Domestic Violence Shelters in Sweden
Knowledge about children’s experiences of staying at domestic violence (DV) shelters, and their quality of life while living there, is limited. This study aims to examine how children describe staying at DV shelters in Sweden, and to identify important aspects of such experiences, both positive and negative. Thematic analysis was used to analyze 12 interviews with children aged 7–17 years. The findings show that the shelter environment, activities, and social relations are important for their quality of life, and that when these are lacking there is a risk that children will feel bored and isolated. Thus, although staying in a DV shelter for a period of time may be necessary to ensure children’s safety, it often comes at a cost; therefore, shelters need to be adapted to meet children’s needs
Programmering som mål och medel i matematikundervisningen : Med fokus på elever
This dissertation aims to contribute to theoretical development and deepen the understanding of the role of programming in mathematic seducation. It explores the opportunities that visual programming offers young students to engage in mathematizing. The study approaches this from two complementary perspectives: programming as a goal of mathematics education and programming as a means for supporting mathematical development. Through iterative classroom interventions, the mathematizing of first-grade students’ programming was closely observed, providing detailed insights and enabling fine-grained analysis. The theoretical contribution presents mathematizing as a framing concept for understanding students’ programming within mathematics education. Viewing programming through this lens clarifies its relevance to mathematics education. This is significant for researchers and teachers, helping them understand how to integrate programming into their teaching. By applying horizontal and vertical mathematization, the distinction between programming as a goal and as a means is elaborated. The findings show how students demonstrate skills in problem formulation, complex problem-solving, and connecting multiple mathematical concepts into meaningful structures. However, the results also highlight challenges and limitations: using a programming environmental one does not guarantee engagement in problem-solving, and the choice of programming environment shapes the opportunities students have to explore mathematical concepts. These findings stem from positioning students at the center, and they carry significant implications for teaching practice
Som att tala ett annat språk Patienters upplevelse av omvårdnad efter stroke
Sammanfattning Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnans blodkärl. Komplikationer för de som drabbas av stroke kan innefatta afasi, dysfagi och hemipares, vilket kan leda till behov av omvårdnadsåtgärder. Omvårdnadsåtgärderna för en patient som drabbats av stroke ser olika ut men kan innefatta hjälp med hygien, patientutbildning samt kommunikation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av omvårdnaden efter stroke inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning. 10 artiklar togs fram med databaserna Cinahl, Medline samt Psycinfo. Resultat: Fyra huvudteman och ett subtema identifierades och beskrevs i resultatet. De fyra huvudtemana innefattade ”vikten av empati, respekt och positiv attityd”, “kommunikation och information som grund för trygghet”, ”att behöva stöttning och motivation för återhämtningen”, samt ”möjligheten att vara delaktig i omvårdnaden”. Subtemat innefattade ”hinder för kommunikationen”. Slutsats: Patienter upplever omvårdnaden olika, men att ett positivt bemötande är centralt för en god omvårdnad och för rehabiliteringen.Nyckelord: Omvårdnad, Slutenvården, Stroke, Upplevels
Sjuksköterskans upplevelser av anhörigas närvaro under HLR på sjukhusVård under press
Hjärtlungräddning (HLR) definieras av den plötsliga förlusten av hjärtfunktion. Sjuksköterskan spelar en avgörande roll vid hjärtstopp på sjukhus genomatt delta aktivt i teamet som medverkar vid återupplivningen. HLR-utbildning är en nyckelvariabel för att förbättra överlevnadsresultaten vid hjärtstopp. Anhöriga har rätt att närvara vid återupplivningsförsök, förutsatt att patienten inte påverkas negativt. Återupplivningsförsök kan orsaka trauma för anhöriga därför är det viktigt att närstående förses med stödjande resurser. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av anhörig närvaro under återupplivningsförsök vid hjärtstopp.Metod: För att beskriva syftet genomfördes en litteraturstudie med systematisk sökning. Den systematiska sökningen utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Integrerad analysmetod användes för att analysera och sammanställa resultatet i artiklarna.Resultat: Resultatet visade att anhörig närvaro upplevdes som en resurs och utmaning. Närvaron kunde stärka förtroendet och underlätta sorgeprocessen. Anhörig närvaro minskade teamets effektivitet, ökade risken för störande beteenden och skapade emotionell stress. Beslut om anhörig närvaro påverkades av patienternas och familjernas specifika situation. Miljömässiga behov påverkade upplevelsen så som tillgång till riktlinjer och familjestödjare. Slutsats: Anhörig närvaro vid återupplivning upplevdes som både en resurs och en utmaning, där organisatoriska förutsättningar och stöd är avgörande för hur situationen hanteras av sjuksköterskor
BORTA BRA, MEN HEMMA BÄST : En multimodal kritisk diskursanalys om subkulturen vanlifes porträttering och glorifiering på Instagram
In the following qualitative study, we examine the Swedish influencers portrayal of the subculture vanlife on Instagram. Using multimodal critical discourse analysis (MCDA) in combination with Barthes narrative theory, the study aims to outline how multimodal elements work together in the material to construct narratives and mythologies. Earlier research shows that digital subcultures are created and shaped through online interaction and trough the aestheticization of everyday life, in which influencers function as key actors who shapes norms, ideals, and identities within these communities. Furthermore, studies on vanlife also show that the lifestyle is often idealized in digital media, where themes of freedom, minimalism, mobility, and self-expression dominate, even though the lived reality frequently involves more practical and structural challenges than shown. Despite this growing body of literature, research specifically focusing on how Swedish influencers construct these narratives remains limited. Therefore, our analysis addresses the portrayal of vanlife by Swedish influencers on Instagram, and the glorifying mythologies reproduced through that content. The findings show that the lifestyle is often portrayed through everyday settings where the van is portrayed more as a home and social space rather than a vehicle of transportation. Also that vanlife is seen more as a lifestyle, rather than a form of leisure. These portrayals contribute to the construction of glorifying myths in which vanlife is framed as aesthetically pleasing, authentic, self-fulfilling, and relatively free from the constraints of ordinary life. Overall, the study concludes that Swedish vanlife-culture on Instagram should be understood not simply as a reflection of lived reality, but as a mediated construction shaped by aesthetic choices, platform logics and social norms
Att tala i olika faser av en kris : En studie av polisens kommunikation i samband med skolskjutningen på Campus Risbergska
In February 2025, the deadliest school shooting in Swedish history occurred at Campus Risbergska Örebro, placing extensive operational and communicative demands on Swedish police authority. In crisis situations of this magnitude, police communication plays a crucial role in informing the public, reducing uncertainty and at the same time maintaining trust. The aim of this study is to analyze the communication strategies used by the police following the school shooting and examine how these strategies changed from the critical first week to the post-crisis phase. The study uses a qualitative research approach and is based on a thematic analysis of six press conferences held between February 2025 and May 2025. Situational Crisis Communication Theory (SCCT) is used as the theoretical framework, enabling an analysis of how information management, meaning-making, and reputation related strategies were applied over time. The results indicate that the police communication during the initial phase primarily focused on information distribution and emotional support, reflecting the immediate need for safety, clarity and reassurance. In the post-critical phase, communication shifted towards meaning-making and reputation related strategies, including transparency, competence, and justification of actions. The study contributes to crisis communication research by applying SCCT to a Swedish public authority context and a sudden, violent crisis, highlighting both the usefulness and limitations of the theory in such settings
Second hand som livsstil : En multimodal analys av hur hållbarhet och legitimitet konstrueras i Sellpys externa kommunikation
In recent years sustainability has become increasingly central within the fashion and second-hand industry where companies often seek to position themselves as environmentally responsible actors. At the same time, such communication has been a subject to growing criticism, particularly in relation to greenwashing and issues of legitimacy. This study seeks to address aspects of this through its aim to examine how sustainability and legitimacy are communicated multimodally in the external communication of Sellpy, which is a second-hand digital platform that is majority-owned by the H&M Group. The study applies a qualitative multimodal analysis based on theories of legitimacy to analyze selected Instagram posts published by Sellpy during 2024 and also selected content from their website. The analysis focuses on the interaction between visual and linguistic resources such as imagery, color, composition and textual elements, and how these contribute to the construction of sustainability-related meanings and legitimation strategies. The findings in this study indicate that Sellpy constructs sustainability as a normalized and desirable part of everyday consumption, where second-hand is framed as a lifestyle choice rather than an alternative. Through multimodal strategies sustainability is used to justify continued consumption which can be seen as a subtle form of greenwashing where overconsumption in the fashion industry is not questioned
Föräldrars upplevelse av att ha ett barn med cancer-En litteraturstudie
Bakgrund: Varför barn insjuknar i cancer är ännu inte helt klarlagt, endast tio procent är av genetisk orsak. Cancerdiagnosen kan leda till social isolering för familjen på grund av omvårdnad, behandling och biverkningar. Omvårdnaden av det sjuka barnet innebär ettomfattande ansvar. Sjuksköterskans roll innebär att stötta föräldrarna i den familjecentrerade vården.Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn med cancerMetod: En integrerad litteraturstudie baserad på systematiska sökningar och deskriptiv design. Studien inkluderade sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL och PsycInfo. Resultat: Föräldrar till barn med cancer genomgick svåra prövningar till följd av sömnproblem, fysisk och psykisk stress. Föräldrarna upplevde isolering och otillräcklighet gentemot det cancersjuka barnets syskon. Ekonomin påverkades då en förälder ofta fick avsluta sin anställning för att vårda barnet. Stödbehovet varierade, vissa uppskattade stödet de fick från anhöriga och sjukvården medan andra hellre blev lämnade ifred.Slutsats: Föräldrar till barn med cancer upplevde vardagen komplicerad. Det var svårt att hitta en balans med familjelivet och samtidigt tillgodose den sjuka barnets behov. Känslouttrycket varierade mellan mödrar och fäder men upplevelsen var densamma. Den familjecentrerade omvårdnaden bör därför grundas utifrån individanpassat stöd i syfte att främja familjens välbefinnande.
Närståendes upplevelser av att närvara vid akuta livshotande tillstånd
Bakgrund: Kritiskt tillstånd innebär fara för liv till följd av skada eller sjukdom. Livshotande tillstånd är psykiskt och fysiskt påfrestande för närstående till den drabbade patienten. Ovissheten kring patientens tillstånd kan skapa krissituationer och frågor om framtiden kan uppkomma. Familjefokuserad omvårdnad betonar familjens betydelse vid ohälsa.Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att närvara vid akuta livshotande tillstånd.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design utfördes. Sökning med relevanta söktermer på databaserna Cinahl och Medline. De 11 inkluderade artiklar analyserades med integrerad analysmetod och genomgick en kvalitetsgranskning.Resultat: Utifrån 11 valda artiklar identifierades fyra kategorier vilket var känslomässiga påfrestningar, behov av delaktighet, behov av information och behov av stöd. De närstående upplevde känslor som stress, oro, rädsla och en pendling mellan hopp och förtvivlan. Att närvara vid det livshotande tillståndet och att vara involverad i omvårdnaden var värdefullt för de närstående. Information och förståelse minskade oron och det emotionella stödet gav välbefinnande och en känsla av kontroll. Slutsats: Närstående som är närvarande vid akuta livshotande tillstånd upplever starka känslomässiga påfrestningar och har behov av delaktighet, tydlig information och stöd. Familjefokuserad omvårdnad främjar känslor av kontroll och välbefinnande
Patienters upplevelser av omvårdnad vid anorexia nervosa inom slutenvårdEn litteraturstudie
Bakgrund: Ätstörningar beskrivs som en allvarlig folkhälsosjukdom med en av de högstadödlighetsfrekvenserna bland psykiatriska diagnoser. Anorexia nervosa beskrivs som ätstörningen med högsta prevalensen för behovet av slutenvård. En individanpassad vård och en trygg relation mellan patient och vårdpersonal är betydande för återhämtningen.Komplexitet i behandlingen förekommer och en djupare förståelse för patientens unika behov behövs. Behandling vid anorexia nervosa innefattar att hjälpa den drabbade att återfå sin vikt och att normalisera ätandet.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av omvårdnad vid anorexia nervosa inom slutenvård.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och en deskriptiv design.Resultat: I resultatet framkom vikten av en individanpassad omvårdnad, en trygg vårdrelationoch att ses som en person. Stöd i samband med måltid beskrevs som betydande tillsammans med ett respektfullt bemötande. Att bli inlagd inom slutenvård ansågs livräddande samtidigt som det kunde innebära en oro och förlust av kontroll. Olika hinder som kunde uppstå i vårdmiljön beskrevs omfatta brist på information och otydliga vårdplaner.Slutsats: Studiens resultat visar att patienter med anorexia nervosa värdesätter en individanpassad omvårdnad med fokus på individen och inte enbart sjukdomen, att ses som en person. Studien visade på vikten av personcentrerad vård, kompetens hos vårdpersonal och att stärka patientens delaktighet för att optimera omvårdnaden och förbättra hälsoutfallen