Publikationer från Örebro universitet
Not a member yet
18319 research outputs found
Sort by
“master(s) of puppets..” : en narrativ analys av hur gärningspersoner konstrueras i true crime-dokumentärer
No full textIn this thesis a narrative analysis of two Netflix documentaries was conducted. The purpose of the study was to examine how narratives about a male and a female perpetrator were constructed through documentary representations. The analysis focused on how Jeffrey Epstein and Ghislaine Maxwell were portrayed in two separate documentaries that address the same interconnected criminal context. The study applied a narrative approach inspired by Riessman’s thematic, dialogic and performative perspective, combined with visual narrative analysis. Interviews, voice-overs, visual imagery, and editing were analyzed to examine how meaning, responsibility, and moral positioning were constructed. Theoretically the study uses narrative criminology and gender perspectives such as hegemonic masculinity and feminist criminology, specifically applying the concept of “double deviance” to illuminate how morality and gender intersect in the construction of guilt. The findings showed that the documentary portrays the perpetrators through vastly different narratives. The male is depicted through rationality, themes of power and systematic control. The female undergoes a gradual transformation from being introduced as vulnerable and in a position of dependence, to being reshaped as an active and manipulative actor. The true-crime genre on streaming platforms both produces and reproduces patterns of gendered crime reporting, by applying visual metaphors, affective expressions and authenticity markers, that transform legal guilt into moral judgements based on gender. The study thereby provides knowledge on how documentaries actively shape the audience’s perception of power and responsibility in modern crime narratives
Mellan människa och maskin : En kvalitativ studie om hur controllers uppfattar att AI påverkar deras yrkesroll
No full textBankkontor i svenska kommuner: förklarar kommunala faktorer variationen? : En empirisk analys av svenska kommuner
No full textYttre krafter i molnet : En kvalitativ undersökning om hur yttre faktorer påverkar IT-företags val av säkerhetsstrategier i molntjänster
No full textSuffering machines? A critical inquiry concerning the moral risks of creating an ‘organoid intelligence’
No full textWhat could happen in the future if AI technologies became sentient like human beings, thus capable of suffering and feeling existentially alienated? The question warrants serious consideration, especially in light of recent advances in biocomputing, where small human brain organoids have been cultivated that display a rudimentary form of sentience. Currently, researchers aim a tcreating complex networked interfaces where several brain organoids are interconnected with each other, to real-world input/output sensors, and to machine-learning models. This constitutes a first step in the development of an ‘organoid intelligence’ (OI) that could potentially improve future decision-making and be much more energy efficient. But what are the ethical stakes of bringing new sentient and intelligent creatures to life to work for the benefit of humanity? In the present study, my aim is to highlight the latest progress in biocomputing and to examine the hypothetical risks of creating OI using a ‘speculative design fiction’ approach. My main argument is that we should not disregard the possibility that these efforts could accidentally cause the phenomenal experience of suffering to spill over from biology into technology, which could thus have tragic consequences. I will present three different, but partly overlapping, scenarios that illustrate how OI might experience and respond to an alienated labor situation. In the conclusion, I will assess a few solutions meant to prevent OI suffering and the importance of expanding our moral circles
Kvinnors erfarenheter av hälsa efter mastektomi orsakad av bröstcancerEn litteraturstudie
No full textSammanfattningBakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor. I Sverige insjuknade 8 803 kvinnor i bröstcancer under 2024, och 1 328 kvinnor avled till följd av sjukdomen. Kvinnor som drabbas av bröstcancer kan behöva genomgå en mastektomi som en del av behandlingen, och ingreppet kan påverka berörda kvinnors hälsa långt efter avslutad behandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av hälsa efter en mastektomi i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Materialet analyserades med en integrerad analyssom redovisas i ett deskriptivt resultat. Efter urvalsprocessen kvalitetsgranskades artiklarna med SBU:s granskningsmallar vilket resulterade i fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Resultat: Analysen av de tio inkluderade artiklarna identifierade tre huvudkategorier, med tillhörande subkategorier. Resultatet belyste kvinnors erfarenheter av hälsa efter mastektomi gällande psykosociala konsekvenser för hälsa, fysiska och funktionella konsekvenser i vardagslivet samt stöd, anpassning och vägen mot välmående. Resultatet understryker att stöd från omgivningen och vården är centralt för återhämtning och för att finna acceptans till den nya livssituationen. Slutsats: Resultatet påvisar en väsentlig negativ påverkan på kvinnors hälsa efter mastektomi till följd av bröstcancer utifrån ovannämnda huvudkategorier. För att kunna dra en välgrundad och djupgående slutsats så behövs fortsatt forskning kring kvinnornas hälsa och hur man kan stödja dem.
Smartare Jurist med Generativ Artificiell Intelligens : En introduktion till KOMPASS-metoden för effektivare och säkrare användning av GenAI-verktyg för jurister
No full textBoken Smartare Jurist med Generativ Artificiell Intelligens av Magnus Kristoffersson utgör en praktiskt orienterad handbok för jurister och juriststudenter som vill använda generativa AI-verktyg på ett effektivare och säkrare sätt. Författaren introducerar KOMPASS-metoden – en akronym för Kontext, Objektiv, Material, Precisering, Arbetsmetod, Svarsformat och Säkring – som ett strukturerat ramverk för att formulera effektiva prompts i juridiskt arbete. Boken redogör för hur stora språkmodeller fungerar, varför de tenderar att "hallucinera" och vilka risker detta medför för juridisk verksamhet. Med Microsoft Copilot som huvudexempel, men även med behandling av ChatGPT, Claude och Gemini, visar författaren hur GenAI-verktyg bäst används för att stödja form, struktur och disposition snarare än att okontrollerat producera texter med juridisk substans. En central del av boken utgörs av QC-processen (Quality Control), en trestegsmodell för systematisk granskning och verifiering av AI-genererat innehåll. Författaren betonar genomgående att det professionella ansvaret alltid kvarstår hos användaren och att GenAI-verktyg inte kan ersätta den mänskliga juridiska bedömningen eller självständig rättskällesökning. Boken riktar sig till såväl nybörjare som mer erfarna användare och syftar till att överbrygga klyftan mellan teknisk kapacitet och metodiskt ansvarsfull användning av AI i den juridiska domänen
CSR och legitimitet inom försvarsindustrin : En kvalitativ textanalys om CSR-arbete i försvarsindustrin
No full textCorporate Social Responsibility is a topic that has become an established concept in most organizations today. Many companies are actively working to meet sustainability requirements and stakeholder expectations by incorporating CSR into their operations. Companies in controversial industries have a strong incentive to engage in CSR in order to gain legitimacy. One controversial industry that has experienced an upswing in the Swedish market is the defense industry. The purpose of this study is to examine how two selected companies in the defense industry, Saab and Nammo, present their CSR work and whether this presentation is used to legitimize their operations. The method used in the study is a qualitative text analysis of the companies' latest sustainability reports. The theoretical framework of the study consists of institutional theory and Carroll's CSR pyramid. Previous research from the defense industry related to CSR highlights a different perspective and focuses on the leader's position and influence on the organization. Research into other controversial companies has greater reason to achieve legitimacy, but the balance is that companies must also demonstrate that their CSR work is genuine. More general research into CSR emphasizes that the reason companies implement CSR in their operations may be due to institutional pressure, economic aspects, or to gain a good reputation. The results of this study show that companies strategically present their CSR work in different ways to achieve legitimacy. There are differences and similarities in how they include/exclude different CSR perspectives. In addition, the results show that both companies are affected by all the institutional pressures described in the theory.Corporate Social Responsibility är ett ämne som idag har blivit ett vedertaget begrepp inom de flesta organisationer. Att sträva efter att uppnå hållbarhetskrav och förväntningar från intressenter genom att inkludera ett CSR-arbete är något många företag arbetar aktivt med. Företag inom kontroversiella branscher har stor anledning att arbeta med CSR för att få legitimitet. En kontroversiell bransch som har fått ett uppsving på den svenska marknaden är försvarsindustrin. Syftet med denna studie är att undersöka hur två utvalda företag inom försvarsindustrin, Saab och Nammo, framställer sitt CSR-arbete och om framställningen används för att legitimera verksamheten. Metoden för studien är en kvalitativ textanalys av företagens senaste hållbarhetsrapporter. Studiens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori och Carrolls CSR-pyramid. Den tidigare forskningen från försvarsindustrin med koppling till CSR lyfter fram en annan infallsvinkel och har fokus på ledarens position och påverkan på organisationen. Forskningen inom andra kontroversiella företag har större anledning att uppnå legitimitet men att balansen är att företagen samtidigt måste visa att deras CSR-arbete är genuint. Den mer generella forskningen av CSR betonar att anledningen till att företagen implementerar CSR i verksamheten kan bero på institutionella tryck, ekonomiska aspekter eller att få ett gott rykte. Resultatet från denna studie visar att företagen på olika sätt strategiskt framför sitt CSR-arbete för att uppnå legitimitet. Det finns skillnader och likheter i hur de inkluderar/exkluderar olika CSR-perspektiv. Dessutom visar resultaten att båda företagen påverkas av samtliga institutionella tryck som beskrivs i teorin
Styrdokument som verktyg : En kvalitativ diskursanalys om styrdokument som verktyg för social kontroll i organisationer
No full textOrganizations operate within different institutional logics yet exist in a shared society where they seek to attain legitimacy in relation to their environment. Policy documents serve as a tool through which organizations use language to communicate norms, values and expectations. The aim of this study is to examine how these policy documents function as support for social control in organization, what the documents convey and what similarities and differences exist between institutional logics. The analysis is based on a critical discourse analysis of policy documents from one public and one private organization, in order to gain both breadth and a deeper understanding of the texts. The analysis draws upon Foucault´s theory of discourse and disciplinary power and social control. The results show that language plays a central role in conveying the norms, values and expectations that exist within the organization. Policy documents are used to help employees understand what constitutes desire and undesire behavior in the organization. This enables employees to know what is required in their roles, which creates stability and order within the organization. The differences that emerge reflect the institutional logics within which the organizations operate. Both use language as a tool for governance and social control but with different linguistic emphases. Despite these differences, the results show that both organizations tend to resemble one another in their view of the values that permeate the organization. Which may be explained by the fact that both organizations strive to achieve legitimacy in relation to their environment. The study contributes knowledge about how language can be viewed as an important tool for organizational governance and social control, while also highlighting areas for further research.Organisationer verkar inom olika logiker men existerar ändå i ett gemensamt samhälle där organisationen vill uppnå legitimitet gentemot sin omgivning. Styrdokument är ett verktyg för organisationer att genom språket kommunicera normer, värderingar och förväntningar. Studiens syfte är att undersöka hur dessa styrdokument fungerar som verktyg för social kontroll inom organisationen, vad säger styrdokumenten och vad finns det för likheter och skillnader mellan institutionella logiker. Analysen utgår från en kritisk diskursanalys av styrdokument från en offentlig och en privat organisation, detta för att få en bredd och djupare förståelse för texten. Studien utgår från Michel Foucaults teori om diskurs, disciplinär makt och social kontroll. Resultatet visar att språket har en central roll för att förmedla de normer, värderingar och förväntningar som finns i organisationen. Styrdokument används för att medarbetare ska få förståelse för vad som är önskat och oönskat beteende i organisationen. Detta för att medarbetaren ska kunna veta vad som krävs i rollen, vilket skapar en stabilitet och ordning i organisationen. De skillnader som framgår speglar de institutionella logiker som organisationerna verkar inom. Båda organisationerna använder språket som verktyg för social kontroll men med olika språkliga betoningar. Trots skillnaderna så visar resultatet att båda organisationerna tenderar att likna varandra i synen på de värderingar som genomsyrar organisationerna, vilket kan bero på att de både strävar efter att uppnå legitimitet gentemot sin omvärld. Studien bidrar med kunskap om hur språket kan ses som ett viktigt verktyg för organisationsstyrning och social kontroll, samtidigt som den visar på vidare forskningsområden
Är studenten redo när krisen kommer? : En kvantitativ studie om studenters krisberedskap i Sverige i relation till riskkommunikation, tillit och riskperception
No full textDenna studie har undersökt hur riskkommunikation påverkar studenters risk- och krisberedskap i Sverige, samt vilken roll riskperception och tillit till myndigheter spelar i detta samband. Mot bakgrund av det förhöjda säkerhetsläget i Sverige blir det centralt att förstå hur riskinformation tolkas och vilka faktorer som bidrar till att stärka individers beredskap. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i teorier om risk som ett socialt och kulturellt fenomen. Centrala teoretiska utgångspunkter är Ulrich Becks teori om risksamhället, Anthony Giddens teori om tillit till expertsystem samt teorier om riskperception och risköversättning. Dessa belyser hur riskuppfattningar formas genom emotionella, kognitiva och sociala processer, samt hur ansvaret för riskhantering kommuniceras och fördelas mellan stat och individ. Det empiriska materialet bygger på en självkonstruerad webbenkätundersökning med 116 studenter vid svenska universitet och högskolor. Risk- och krisberedskap operationaliserades i två dimensioner: subjektiv beredskap och praktiskt beredskap. Sambanden analyserades med hjälp av multipla regressionsanalyser. Studiens resultat visar att upplevd kvalitet i riskkommunikation har en tydlig och positiv effekt på studenters subjektiva risk- och krisberedskap. Däremot medierar riskperception inte sambandet mellan riskkommunikation och beredskap. Vilket indikerar att beredskap inte påverkas genom förändrade uppfattningar om riskers allvar utan snarare av hur handlingsbar informationen upplevs. Vidare visar studien att tillit till myndigheter modererar sambandet, där effekten av riskkommunikation är starkare bland studenter med hög institutionell tillit. Sammanfattningsvis visar studien att studenters risk- och krisberedskap främst formas av riskkommunikationens kvalitet och institutionell tillit, snarare än av förändringar i riskperception. Resultaten belyser hur beredskap skapas i ett risksamhälle där individen förväntas ta ansvar, men samtidigt är beroende av trovärdiga institutioner för vägledning och information.This study examines how risk communication influences students’ risk and crisis preparedness in Sweden, as well as the role of risk perception and trust in public authorities in this relationship. In light of the heightened security situation in Sweden, it is essential to understand how risk information is interpreted and which factors contribute to strengthening individual preparedness. The study is grounded in theories of risk as a social and cultural phenomenon. Its theoretical framework draws primarily on Ulrich Beck’s theory of the risk society, Anthony Giddens’ theory of trust in expert systems, and theories of risk perception and risk translation. These perspectives highlight how risk perceptions are shaped through emotional, cognitive, and social processes, and how responsibility for risk management is communicated and distributed between the state and the individual. The empirical material is based on a self-constructed web-based survey conducted among 116 students at Swedish universities and higher education institutions. Risk and crisis preparedness was operationalized in two dimensions: subjective preparedness and practical preparedness. The relationships were analyzed using multiple regression analyses. The results show that perceived quality of risk communication has a clear and positive effect on students’ subjective risk and crisis preparedness. However, risk perception does not mediate the relationship between risk communication and preparedness, indicating that preparedness is not influenced through altered perceptions of risk severity, but rather through how actionable the information is perceived to be. Furthermore, the study shows that trust in public authorities moderates this relationship, with the effect of risk communication being stronger among students with high institutional trust