Dalarna University College Electronic Archive
Not a member yet
13986 research outputs found
Sort by
Existential questions are vital : Deacons’ voices about support and challenges
No full textThe informal care of people with dementia often leads to existential loneliness for family caregivers. As the elderly population increases, the number of family caregivers is also expected to grow. Currently, deacons in the Church of Sweden primarily support individuals experiencing existential loneliness, but there is a lack of knowledge about how this support should be structured. The purpose of this study is to increase understanding of existential loneliness and how deacons provide existential support to family caregivers. Additionally, it aims to explore how demographic challenges may impact support for caregivers facing existential loneliness. The study applied a qualitative design, including six semi-structured interviews with deacons and a vignette study. The results, based on conventional content analysis, identified three main categories and nine subcategories. Results show that deacons adapt their support to caregivers' individual needs and that demographic changes will require a shift in the role of deacons.Den informella vården av personer med demenssjukdom leder ofta till existentiell ensamhet för anhörigvårdare. Med den ökande äldre befolkningen förväntas även antalet anhörigvårdare växa. Idag är det främst diakoner inom Svenska kyrkan som stödjer personer med existentiell ensamhet, men det saknas kunskap om hur stödet bör utformas. Syftet är att öka förståelsen för existentiell ensamhet och hur diakoner tillhandahåller existentiellt stöd till anhörigvårdare. Vidare är syftet att förstå hur den demografiska utvecklingens utmaningar kan påverka stödet till anhörigvårdare som upplever existentiell ensamhet. Studien tillämpades genom kvalitativ design och omfattar sex semistrukturerade intervjuer med diakoner där en vinjettstudie tillämpades. Resultatet presenteras utifrån en konventionell innehållsanalys där tre huvudkategorier och nio subkategorier identifierades. I resultatet framkom att diakonerna anpassar sitt stöd efter anhörigvårdarnas individuella behov. Resultatet visar också att den demografiska utvecklingen kommer kräva en förändring i diakonernas roll i och med att den äldre befolkningen och den existentiella ensamheten förväntas öka
Teori och praktik, två sidor på samma mynt : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare kopplar samman naturvetenskapens karaktär och undersökande arbetssätt i NO-undervisningen för årskurs 1–3
No full textVarje dag tar vi alla ställning i frågor som baseras på naturvetenskaplig kunskap. Det kan handla om små frågor som relaterar till väderleksprognoser och huruvida däcken skall bytas eller inte? Det kan handla om stora frågor som att ta ställning i vaccination-, klimat- och hållbarhetsfrågor. I dessa ställningstaganden är det av betydelse att ha med sig en förståelse från skolan av vad som är karaktäristiskt för naturvetenskaplig kunskap. Denna studie belyser vikten av att lärare kopplar samman ett undersökande arbetssätt och naturvetenskapens karaktär för att nå målet att utveckla elevers helhetsbild av naturvetenskap. Syftet med denna studie var att skapa förståelse för hur lärare kopplar samman naturvetenskapens karaktär och undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i årskurs 1–3. För att besvara syftet genomfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurserna 1–3. Resultatet visar att två av informanterna kopplar samman naturvetenskapens karaktär och undersökande arbetssätt, genom att använda sig av reflektion eller systematiska arbetssätt och begrepp. Studiens resultat visar även att samtliga intervjuade informanter, aktivt undervisar sina elever i NO-undervisningen med hjälp av undersökande arbetssätt. En slutsats från denna studie är att lärare med lätthet beskriver ett undersökande arbetssätt men att begreppet naturvetenskapens karaktär inte låter sig beskrivas med lätthet. Ytterligare en slutsats är att studien stärker uppfattningen av att det är viktigt att teori och praktik kopplas samman för ett optimalt lärande
Person-centered care on the move : Facilitation to support the implementation of person-centered ambulance care
No full textIn many countries globally, Integrated Care is a key focus, known in Sweden as Good Quality, Local Health Care (Nära vård). Within Good Quality, Local Health Care, ambulance service is described as having an important role and Person-Centered Care (PCC) is a central component. Research shows that there is a need for increased person-centeredness within the ambulance service, while there is also uncertainty about what PCC means – both in general and specifically within ambulance service – as well as how its implementation can be supported. To introduce PCC, changes in working methods are required, which in turn necessitate structured support and guidance. Previous research has identified facilitation as a potentially beneficial strategy to support such implementation processes. Therefore, this thesis aimed to increase knowledge about how PCC can be operationalized and integrated into the ambulance service, using facilitation as the overarching implementation strategy. An intervention study was conducted at four ambulance stations in Sweden, where eight nurses were selected and trained to act as facilitators with the responsibility to support the implementation of PCC. Study I explored how the facilitators described PCC in the ambulance service through an interview study with an inductive approach. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Study II evaluated how PCC was integrated into the daily work of the ambulance personnel. The study was conducted with a deductive approach, using Normalization Process Theory as a theoretical framework. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis. The findings show that PCC was perceived as an ethical approach that was difficult to operationalize and implement in the ambulance service. The facilitators described PCC as a vague concept but also identified opportunities to work more person-centered. However, the implementation efforts did not lead to a successful integration of PCC. The reasons included a lack of shared understanding and various approaches to PCC among the ambulance personnel, insufficient leadership support, and scarce evaluation of the implementation work. Another challenge was the Covid-19 pandemic, which changed priorities within the ambulance service. Overall, this thesis shows that PCC has potential within the ambulance service, but no actual integration took place within the actual study. For lasting change, stronger organizational support and better conditions for ambulance personnel to work according to PCC principles are necessary.Ambulanssjukvården spelar en central roll i omställningen till Nära vård, där personcentrerad vård (PCV) är en grundläggande komponent. Forskning visar att det finns ett behov av ökad personcentrering inom ambulanssjukvården, samtidigt som det råder osäkerhet kring vad PCV innebär – både generellt och specifikt inom denna vårdkontext – samt hur dess implementering kan stödjas. För att införa PCV krävs förändringar i arbetsmetoder, vilket i sin tur förutsätter strukturerat stöd och vägledning. Tidigare forskning har identifierat facilitering som en möjlig strategi för att stödja sådana implementeringsprocesser. Det övergripande syftet med denna licentiatuppsats var därför att öka kunskapen om hur PCV kan operationaliseras och integreras i ambulanssjukvården, med facilitering som övergripande implementeringsstrategi. En interventionsstudie genomfördes vid fyra ambulansstationer i Sverige, där åtta sjuksköterskor utsågs och tränades för rollen som faciliterare med uppdraget att stödja implementeringen av PCV inom ambulanssjukvården. Delstudie I utforskade hur faciliterarna beskrev PCV i ambulanssjukvården genom en intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuerna transkriberades och analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Delstudie II fokuserade på hur PCV integrerades i ambulanspersonalens dagliga arbete. Studien genomfördes med en deduktiv ansats där Normalization Process Theory användes som teoretiskt ramverk. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fynden visar att PCV uppfattas som ett etiskt förhållningssätt som är svår att operationalisera och implementera i ambulanssjukvården. Faciliterarna beskrev PCV som ett diffust begrepp men identifierade möjligheter att arbeta mer personcentrerat. Trots detta ledde facilitering som implementeringsstrategi inte till en varaktig integrering av PCV. Orsakerna inkluderade att ambulanspersonalen hade en bristande samsyn kring PCV, olika förhållningssätt till implementeringen, bristande stöd och utvärdering. En ytterligare utmaning var Covid-19-pandemin, som förändrade prioriteringarna inom ambulanssjukvården. Sammantaget visar denna licentiatuppsats att PCV har potential inom ambulanssjukvården, men att någon egentlig integrering inte skedde inom ramen för studien. För en varaktig förändring krävs starkare organisatoriskt stöd och bättre förutsättningar för ambulanspersonalen att arbeta med PCV
Transposition of a distorted universe : Cultural elements in The night is short, walk on girl by Morimi Tomihiko and its English translation
No full textThis paper identifies various types of cultural elements present in the novel The Night is Short, Walk on Girl by Morimi Tomihiko, and investigates how they have been dealt with in the English translation. The novel relies heavily on connotative elements in the Japanese language (gokan) which evoke culturally based associations in the minds of readers. While the translation accurately transmits the main meaning of the terms, many of the connotations have been lost, and, as a result, the translated text conveys much less information than the source text. The paper recommends that the translation of connotative cultural elements, which has been insufficiently studied, be the subject of more in-depth research
Plasma metabolite profiles of meat intake and their association with cardiovascular disease risk : A population-based study in Swedish cohorts
No full textBACKGROUND: Higher meat intake has been associated with adverse health outcomes, including cardiovascular disease (CVD). This study investigated plasma metabolites associated with meat intake and their relation with cardiometabolic biomarkers, subclinical CVD markers, and incident CVD. METHODS: Associations between self-reported meat intake and 1272 plasma metabolites were investigated in the SCAPIS cohort (n = 8819; ages 50-64). Meat-associated metabolites were further examined for relation with subclinical CVD markers in the POEM cohort (n = 502; age 50) and incident CVD in the EpiHealth cohort (n = 2278; ages 45-75; 107 incident cases over 9.6 years follow-up). Meat intake was categorized into white, unprocessed red, and processed red meat. Linear regression analyzed associations between meat intake, metabolites and cardiometabolic biomarkers, and subclinical CVD markers, while Cox models evaluated association between meat-associated metabolites and incident CVD. RESULTS: After correction for multiple testing, 458, 368, and 403 metabolites were associated with white, unprocessed red, and processed red meat, respectively. Processed red meat-associated metabolites were associated with higher levels of fasting insulin, hemoglobin A1c, and lipoprotein(a), and were inversely associated with maximal oxygen consumption. Two metabolites, 1-palmitoyl-2-linoleoyl-GPE (16:0/18:2) (hazard ratios (HR: 1.32; 95 % CI: 1.08, 1.62)) and glutamine degradant (HR: 1.35; 95 % CI: 1.07, 1.72), that were inversely associated with intake of all meat types, were also associated with a higher risk of incident CVD. CONCLUSIONS: This study provides comprehensive analysis of self-reported meat intake and plasma metabolites. The findings may enhance our understanding of the relationship between meat intake and CVD, and provide insights into underlying mechanisms
Nurses’ perceptions of improvement areas within end of life care : a literature review
No full textBakgrund World Health Organization (WHO) definierar målet med en god palliativ vård som att lindra lidande genom att behandla och minimera olika symtom. Inom palliativ vård finns ett flertal verktyg och filosofier att arbeta utefter för att ge en god palliativ vård, trots detta når den allmänna palliativa vården inte alltid upp till WHO:s mål. Syfte Studiens syfte är att identifiera förbättringsområden inom den palliativa vården i livets slutskede utifrån sjuksköterskors erfarenheter. Metod Detta examensarbete är en litteraturstudie som bygger på 13 europeiska artiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Artiklarna är publicerade mellan år 2015–2024 i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Tre huvudteman med förbättringsområden identifierades; Aspekter hos den enskilda sjuksköterskan, Vården kring patienten samt Omgivning och förutsättningar. Ur dessa identifierades nio subteman med förbättringsområden som sjuksköterskor sett i sitt arbete med palliativa patienter i alla åldrar. Slutsats Trots att det finns etablerade och välformulerade arbetsverktyg inom palliativ vård så bedrivs den inte alltid på bästa sätt. Ytterligare utbildning och implementering av dessa verktyg är nödvändig inom alla vårdinstanser där palliativ vård bedrivs. Utan dessa grundförutsättningar fallerar den palliativa vården och patienten berövas en god död. Background The World Health Organization (WHO) defines the goal of good palliative care as relieving suffering by treating and minimizing various symptoms. Within palliative care, there are several tools and philosophies to work towards providing good palliative care, despite this, general palliative care does not always meet the WHO's goals. Aim The purpose of the study is to identify areas for improvement in palliative care at the end of life based on nurses' experiences. Method This thesis is a literature study based on 13 European articles with qualitative, quantitative and a mixed method approach. The articles were published between 2015-2024 in the databases Cinahl and PubMed. Results Three main themes of improvement areas were identified: Personal aspects, The care of the patient and the surroundings and conditions. Nine subthemes from these themes were identified containing areas of improvement that nurses have seen in their work with palliative patients in from all ages. Conclusions Despite the existence of well-formulated tools within the palliative care, it is not always performed in the best way. Further education and implementation of these tools are essential within all care settings where palliative care is conducted. Without these fundamental tools the patient is bereaved a good death
Patients’ experiences of venous leg ulcers : a literature review
No full textBakgrund Venösa bensår innebär en fullhudsskada på nedre extremiteterna som inte läker spontant. En vanlig orsak är venös insufficiens. Bensår är ett vanligt förekommande problem och med den ökande åldrande befolkningen kommer problemen öka. Grundbehandlingen innefattar kompressionsvård samt sårvård. Sjuksköterskor har det övergripande ansvaret över sårvård. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters erfarenheter av venösa bensår. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Femton artiklar valdes ut genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat Patienters erfarenhet av venösa bensår resulterade i tre huvudkategorier samt åtta underkategorier: Emotionella erfarenheter, Fysiska erfarenheter, Behandlingsrelaterade erfarenheter. Slutsats Patienter beskriver känslor som skam, hopplöshet samt rädslor för att såret inte ska läka. De beskriver även hur behandlingen i flertalet fall uppfattas som negativ då den kan leda till smärta, fysisk begränsning samt problematik att sköta den dagliga hygienen. Background Venous leg ulcers involve a full-thickness skin injury on the lower extremities that does not heal spontaneously. A common cause is venous insufficiency. Leg ulcersare a common problem and with the increasing elderly population, the problems will increase. Primary treatment includes compression therapy and good woundcare. Nurses have the overall responsibility over wound care. Aim The purpose of the literature review is to describe patients' experiences of venous leg ulcers. Method The thesis was carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Fifteen articles were selected through searches in CINAHL and PubMed databases and analyzed using Friberg´s fivestep model. Results Patients' experiences of venous leg ulcers resulted in three main categories and eight subcategories: Emotional experiences, Physical experiences, Treatment related experience. Conclusions Patients describe feelings such as shame, hopelessness and fears that the wound will not heal. They also describe how the treatment in most cases is perceived as negative as it can lead to pain, physical limitation and problems taking care of daily hygiene.
Talk about safe care – Communication during handoffs : A literature review
No full textBakgrund Tydlig och strukturerad kommunikation är en förutsättning för säker vård, där brister kan leda till informationsförlust och vårdskador. Trots kommunikationens centrala roll i det dagliga arbetet ges begränsat utrymme för praktisk träning under såväl utbildningen som fortbildning. Arbetets teoretiska referensram utgörs av kommunikationsteoretikern Berlos SMCR-modell. Syfte Att undersöka kommunikationsfaktorer som påverkar överrapportering och patientsäkerhet vid överlämningar mellan vårdpersonal inom slutenvården. Metod Arbetet utfördes som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av systematisk metodologi. Underlaget utgjordes av 20 artiklar från databaserna CINAHL och PubMed, dessa var av kvalitativ (n=14), kvantitativ (n=1) och mixad metod (n=5). Resultat Resultatet visar att överrapportering påverkas av flera samverkande kommunikationsfaktorer. Tre huvudkategorier identifierades – personliga, sociala och organisatoriska – som tillsammans formar budskap och förutsättningar, belyser vårdkommunikationens komplexitet och påverkar möjligheten till en säker och strukturerad överlämning av patientinformation. Slutsats Överrapportering inom slutenvården utgörs av ett komplext samspel mellan kommunikationsfaktorer som på olika sätt påverkar patientsäkerheten. Vikten av säker och effektiv kommunikation behöver synliggöras och tränas på, där utfallet är ett gemensamt ansvar mellan individen, vårdteamet och organisationen. Background Clear and structured communication is essential for safe care and communication gaps can lead to information loss and patient harm. Despite its central role in the daily work of healthcare teams, practical communication training receives limited attention in both education and professional development. The study’s theoretical framework is based on the communication theorist Berlo’s SMCR model. Aim To examine communication factors that affect the handoff report and patient safety during handovers between healthcare professionals in inpatient care. Method A structured literature review with elements of systematic methodology. 20 articles from CINAHL and PubMed form the basis of the literature review, these were qualitative (n=14), quantitative (n=1) and mixed methods (n=5). Results The results show that handovers are influenced by several interacting communication factors. The three main categories of personal, social and organisational factors were identified. They shape both content and conditions, highlight the complexity of healthcare communication and affect the ability to implement a safe and structured handover of patient information. Conclusions Handover in inpatient care is a complex interaction of communication factors that, in various ways, affect patient safety. The importance of safe and effective communication needs to be highlighted and practiced, where the outcome is a shared responsibility between the individual, the care team and the organisation.
Nurses experiences of cardiopulmonary resuscitation : A literature review
No full textBakgrund: Hjärt-lungräddning (HLR) är en akut och kritisk insats som är avgörande vid hjärtstopp. För sjuksköterskor innebär HLR en teknisk och emotionell utmaning där deras prestation och trygghet kan påverka både patientens och deras egen hälsa. Sjuksköterskor har en central roll i att genomföra HLR effektivt och deras upplevelser från dessa situationer är viktiga för att förstå de utmaningar och stressfaktorer som kan påverka deras arbete. Genom att belysa sjuksköterskors upplevelser av HLR kan vi bidra till att utveckla både arbetsmiljön för sjuksköterskor och förbättra utbildningsinsatser. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med HLR. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna valdes efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Analysprocessen genomfördes enligt Fribergs fyrstegsmetod. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna är Copingstrategier och konsekvenser efter HLR, Hur HLR påverkar sjuksköterskans yrkesroll och Organisatoriska och praktiska faktorers inverkan vid HLR. Underkategorierna är debriefing, behov av stöd, posttraumatiskt stressyndrom, självförtroende, närvaro vid HLR, etiska dilemman, teamarbete, utbildning och erfarenhet, samt arbetsmiljö. Slutsats: HLR ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens, fokus och beslutsförmåga och kan leda till stress, osäkerhet och psykologiska påfrestningar. Faktorer som erfarenhet, utbildning, teamarbete, tydliga riktlinjer och debriefing är viktiga i HLR-situationer för att stärka sjuksköterskorna.Background: Cardiopulmonary resuscitation (CPR) is an urgent and critical intervention in the event of cardiac arrest. For nurses, CPR represents a technicaland emotional challenge where their performance and safety can affect the patient's and their own health. Nurses have a central role in performing CPR effectively and their experiences from these situations are important forunder standing the challenges and stress-factors that can affect their work. By highlighting the nurses‘experiences of CPR, can this contribute to developing the work environment for nurses and improving educational efforts. Aim: The purpose of this study was to describe nurses experience of cardiopulmonary resuscitation Method: A literature review based on 14 scientific articles. The articles were selected from searches in the CINAHL and PubMed databases. The analysis process was conducted according to Friberg’s fourstep method. Results: The results are presented in three main categories and nine subcategories. The main categories are Coping strategies and consequences after CPR, How CPR affects nurse's professional role, and The impact of organizational and practical factors during CPR. The subcategories are debriefing,need of support, post-traumatic stress disorder, self-confidence, presence at CPR, ethical dilemmas, teamwork, education and experience, and work environment. Conclusions: CPR contribute high demands on nurses' competence, focus, and decision-making abilities, and can lead to stress, uncertainty and psychological distress. Factors such as experience, education, teamwork, clear guidelines, and debriefing are important in CPR situations to strengthen and support nurses
