Dalarna University College Electronic Archive
Not a member yet
13986 research outputs found
Sort by
A qualitative study on exchange and value-creating activities in bandy
Bandyn har under de senaste decennierna tappat i popularitet. Minskade publiksiffror och utebliven utveckling i takt med andra större idrotter har påverkat bandyns attraktionskraft negativt, inte minst när det gäller sponsringsintäkter. Trots infrastrukturella satsningar har sporten haft svårt att generera den tillväxt som eftersträvats. I en alltmer rationaliserad idrottsmarknad tenderar sponsorer att söka samarbeten som ger största möjliga avkastning, vilket ställer ökade krav på mindre sporter som bandy att visa sitt värde. Den kvalitativa studien undersöker hur fem bandyföreningar i den högsta serien arbetar med värdeskapande aktiviteter i sponsorsamarbeten. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med personer inom föreningarna som är direkt involverade i sponsringsarbetet. Studien är teoretiskt förankrad i Exchange Theory, vilket möjliggjort en analys av hur utbytet mellan föreningar och sponsorer upplevs och utvecklas över tid. Resultatet visar att bandyföreningarna upplever ett större behov av att investera tid och resurser i arbetet med sponsorrelationer jämfört med föreningar inom mer etablerade sporter. Traditionellt har utbytet mellan bandyföreningar och sponsorer varit begränsat, vilket idag lett till en situation där föreningarna står inför ett vägval. Föreningarna tvingas nu agera för att skapa ömsesidigt värdeskapande samarbeten. Flera föreningar uttrycker att de redan har påbörjat utvecklingsprocessen, medan andra betonar att en förändring är nödvändig och planeras.Bandy has declined in popularity over the past few decades. Decreasing audience numbers and a lack of development in line with other major sports have negatively impacted bandy's attractiveness, particularly when it comes to sponsorship revenue. Despite infrastructural investments, the sport has struggled to generate the growth it aspires to achieve. In an increasingly rationalized sports market, sponsors tend to seek partnerships that offer the greatest possible return, which places increased pressure on smaller sports like bandy to demonstrate their value. This qualitative study investigates how five top-division bandy clubs work with valuecreating activities in their sponsorship collaborations. The empirical data is based on semistructured interviews with individuals directly involved in sponsorship within the respective clubs. The study is grounded in Exchange Theory, which has enabled an analysis of how the exchange between clubs and sponsors is experienced and developed over time. The result shows that bandy clubs experience a higher need to invest time and resources when working with sponsor relations compared to clubs in more established sports. Traditionally, the exchange between bandy clubs and sponsors has been limited, which has now led to a situation where the clubs face a crossroads. The clubs are now forced to act in order to create mutually value-generating collaborations. Several clubs have emphasized that they have already started this development process, while others emphasize that a change is necessary and is being planned.
Motivation och främmande språk : vision, mål och självreglering som stöd för elevernas lärande
Motivation can be a decisive factor in students’ learning of a foreign language. At the same time, motivation is complex, dynamic, and context sensitive (Papi & Hiver, 2020). Language teachers encounter a wide spectrum of motivational profiles among their students and need to understand the motivation process to find strategies to address students' varying levels of motivation at a given time. This chapter presents dimensions of motivation in language teaching and learning based on the factors of vision, goal setting, and self-regulation. The aim of the chapter is on the one hand to contribute to knowledge about what influences motivation when learning a new language, and on the other hand to offer ideas, inspiration, and support to language teachers who want to work didactically with students' desire to learn foreign languages.Motivation kan vara en avgörande faktor för elevers inlärning av ett främmande språk. Samtidigt är motivation en komplex, dynamisk och kontextkänslig fråga (Papi & Hiver, 2020). Språklärare möter ett brett spektrum av motivationsprofiler bland sina elever och behöver förstå motivationsprocessen för att hitta strategier för att hantera elevernas varierande motivationsnivåer vid en given tidpunkt. I det här kapitlet presenteras dimensioner av motivation i språkundervisning och språkinlärning utifrån faktorerna vision, målsättning och självreglering. Syftet med kapitlet är dels att bidra till kunskapen om vad som påverkar motivationen när man lär sig ett nytt språk, dels att erbjuda idéer, inspiration och stöd till språklärare som vill arbeta didaktiskt med elevernas vilja att lära sig främmande språk.Motivation i Moderna språk: Utveckling av forskningsbaserade undervisningspraktike
Betydelse av statliga stimulansmedel för suicidförebyggande arbete - en utvärdering
Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem som kräver insatser från flera aktörer samt samverkan på nationell, regional och lokal nivå. I Sverige infördes 2008 ett nationellt handlingsprogram för suicidprevention. Sedan 2020 har suicidförebyggande arbete varit ett särskilt prioriterat område i en överenskommelse mellan staten och SKR. Denna prioritering syftar till att främja och stödja utveckling av suicidförebyggande arbete inom regioner och kommuner. Syftet med den här utvärderingen var att utvärdera om, och i så fall hur, de länsgemensamma stimulansmedel som avsatts specifikt för suicidförebyggande arbete under åren 2020–2022, har påverkat det suicidförebyggande arbetet i län, regioner och kommuner. Utvärderingen syftade även till att undersöka om det suicidförebyggande arbetet har resulterat i några effekter i form av måluppfyllelse av utvecklingsområden som formulerades i överenskommelser åren 2020–2022. Utvärderingen genomfördes som en kombination av en kartläggande dokumentstudie, baserad på resultat från handlingsplaner och enkäter, samt en fördjupande intervjustudie. I dokumentstudien samlades data från länsövergripande handlingsplaner för suicidförebyggande arbete. Handlingsplaner från år 2019 eller tidigare (den tidigaste från år 2016) och handlingsplaner från år 2021 och framåt (den senaste från år 2022) samlades in för att möjliggöra en jämförelse mellan situationen före och efter att suicidförebyggande arbete blev ett särskilt prioriterat område år 2020. Vid denna tidpunkt infördes också stimulansmedel direkt riktade mot suicidförebyggande arbete i överenskommelsen mellan staten och SKR. Via enkäter insamlades data om genomförda suicidförebyggande insatser i länen för åren 2019 och 2021. Intervjustudien omfattade intervjuer med nyckelpersoner inom suicidförebyggande arbete i två län, två regioner och fyra kommuner i de utvalda länen. Data analyserades genom en kombination av induktiv (utan förutbestämda teorier) och deduktiv (utifrån åtta utvecklingsområden som angetts i överenskommelsen 2020) kvalitativ innehållsanalys. Utvärderingens resultat visar att de statliga stimulansmedlen har haft betydelse i organiseringen av det suicidförebyggande arbetet. De statliga stimulansmedlen har bland annat använts till att finansiera samordnare, vilka beskrivs som viktiga för att leda och samordna det suicidförebyggande arbetet. Dock uttrycktes en oro över att stimulansmedlen endast fördelas för ett år i taget, vilket kan skapa osäkerhet kring finansieringen på långt sikt. Resultatet visar vidare att de statliga stimulansmedlen har haft betydelse i arbetet med att ta fram länsövergripande handlingsplaner för det suicidförebyggande arbetet. De statliga stimulansmedlen har även haft betydelse i arbetet med att kontextanpassa de länsövergripande handlingsplanerna till lokala handlingsplaner i regioner och kommuner. Vikten av kontextanpassade handlingsplaner som svarar mot lokala och regionala behov och verksamhetens förutsättningar betonas i utvärderingen. Vidare betonas vikten av att handlingsplanerna för suicidförebyggande arbete integreras i den ordinarie verksamhetsplaneringen för året och att handlingsplanerna följs upp vid verksamhetens delårs- och helårsbokslut. Denna struktur för uppföljning beskrivs vara en viktig faktor för att vidmakthålla det suicidförebyggande arbetet. De statliga stimulansmedlen har haft betydelse för att förbättra samverkan mellan regioner och kommuner och med civilsamhället. Vad gäller samverkan mellan regioner och kommuner beskrevs medlen ha möjliggjort samverkansgrupper och nätverk, vilka varit viktiga för att diskutera verksamheternas olika perspektiv och ansvar i det suicidförebyggande arbetet. Vad gäller samverkan med civilsamhället visar dock utvärderingens resultat på behov av fortsatt utveckling. Utvärderingens resultat visar också att de statliga stimulansmedlen i stor utsträckning har använts till olika suicidförebyggande insatser, såsom att erbjuda kompetensutveckling till olika yrkesgrupper som möter suicidnära personer, att förbättra arbetssätt i verksamheter som möter suicidnära personer, samt insatser riktade till anhöriga och andra efterlevande. Resultatet visar att suicidförebyggande arbete är komplext och innefattar förebyggande arbete på befolknings-, grupp- och individnivå, samt att många aktörer behöver samverka inom samtliga nivåer. En tydlig organisationsstruktur för långsiktigt och hållbart suicidförebyggande arbete i län, regioner och kommuner är viktigt, liksom att roller, ansvar och mandat är tydligt definierade. Utvärderingens slutsats är att de statliga stimulansmedlen riktade specifikt till suicidförebyggande arbete under åren 2020–2022 har haft betydelse i form av ett ökat antal suicidförebyggande insatser i län, regioner och kommuner. Stimulansmedlen har delats ut med relativt kort framförhållning vilket har påverkat hur arbetet planerats och utförts. För att det suicidförebyggande arbetet ska bli hållbart bör långsiktig finansiering av de statliga stimulansmedlen säkerställas. Då de statliga stimulansmedlen bidragit till att utveckla det suicidförebyggande arbetet i län, regioner och kommuner är det viktigt att fortsatt följa det suicidförebyggande arbetet och stimulansmedlens betydelse.Slutrapport till Folkhälsomyndigheten i ärendenummer 01013-2022</p
Negotiating Translanguaging Space : The Case of Mother Tongue Instruction in Arabic in Sweden
In this article, translanguaging as a concept is used to study the negotiation of meaning in Mother Tongue Instruction (MTI) in Arabic in a classroom. The case of Arabic makes translanguaging relevant to the diglossic situation between MSA and varieties of Arabic. The aim of this article is to study classroom interaction in MTI Arabic in relation to students’ space for their varied linguistic repertoires. The material used includes fieldnotes, audio recordings from classroom observations in MTI Arabic and one teacher interview. A seamless shuttling between Swedish and Arabic varieties appears. The diglossic situation in Arabic means that while all students need to learn Modern Standard Arabic, the challenges are greater for those students whose language variety differs most from the teacher’s. In this case, the teacher’s Levantine variety was closer to the variety of some students than of others. The critical and creative aspects inherent in translanguaging put issues of student engagement and participation in focus. In this case, the teacher took a central position and students were rather passive, answering questions and completing set tasks. We conclude that the syllabus and teacher education for MTI need to include issues of linguistic variation and, in the case of Arabic, implications of the diglossic situation
Rethinking School-Based GBV Prevention: An Intersectional Approach to Adolescent Protection : An Integrative Review on Equity, Inclusion and Effectiveness
Background: Adolescents facing gender-based violence (GBV) experience layered risks shaped by intersecting identities such as disability, sexuality, and class. While schools are key sites for prevention, intervention impact remains uneven, and intersectionality is often overlooked. Aim: This integrative review examines how school-based GBV prevention programs engage with intersectionality, identifying structural gaps and equity-promoting practices for marginalised adolescents. Methodology: A systematic search across PubMed, PsycINFO, ERIC, and Web of Science identified 15 evaluative studies, appraised using the JBI framework and synthesised through deductive content analysis with an intersectionality-informed matrix. Results: Many programs improved awareness and peer dynamics, yet marginalised adolescents were often underserved. Intersectional inclusion was rarely embedded in design, with most adaptations emerging reactively. Programs with participatory and context-responsive elements showed greater promise but lacked structural anchoring. Conclusions: To achieve transformative and equitable school-based GBV prevention, intersectionality must be embedded not only as an analytical lens but as a guiding principle for program design, implementation, and evaluation. Lasting impact requires structural integration, rights-based frameworks, and institutional commitment that centres the voices and agency of marginalised adolescents
The integration of pit storage in Borlänge’s district heating network
A majority of today’s heating in Sweden is done by district heating. The district heating of the future should follow the energy transition, where sustainable fuels play a key role. The district heating of the future should also be flexible and able to meet heating demands in a cost-effective way. Pit Thermal Energy Storage, PTES, is a storage method that can be implemented in district heating grids and help in this transformation. Heat storage makes cost optimization possible by replacing expensive production with cheaper stored heat. From a sustainability view, heat storage can also make it possible to replace unsustainable fuels. This study investigates installation of a PTES in the main district heating grid of Borlänge, both fitting placement in relation to the grid as well as an economic analysis. The fuels used for district heating in Borlänge is mainly made up of waste and biofuels, with biofuels expected to rise in price the coming years. The report is limited to only analysing PTES with electric heating, where the storage is used to replace biofuel burning production during favourable conditions. The results of the study show that heating of PTES with electric heating is not economic at the current prices. Over the last years the price of biofuel has been increasing quickly. From year 2022 to 2024 the price of wood chips in Sweden increased with 76 %. A continued increase of biofuels of 60 % could cause integration of a PTES to lead to savings of around three million SEK per year. The payback period (without discount rate) of the PTES is at least 37 years. With an 80% increase of biofuel prices the payback period is 20 years, which is the expected lifetime of the PTES (about 20 years). These results are based on tests with 30 MW charge and discharge power. Considering the discount rate, the payback period is significantly longer than the lifetime of the PTES. The result is based on the district heating grids production values for 2023 and 2024, as well as the electricity price for the same period. The result is based on a literature study, simulations, and calculations. In the report calculations with different assumptions for biofuels prices is performed. Simulations show that the maximum charge power and discharge power is limited to 5 MW -10 MW with current infrastructure. This is because the placement of the storage causes the pressure differences to be the limiting factor. This power limits the usage of the storage as well as its financial viability. Higher discharge power is preferrable because it increases the number of charge cycles. A storage with higher discharge power also gives the grid more resilience during maintenance for other production facilities. The costs/savings is dependent on how the electricity prices as well as the biofuel prices will look like in the future. It is possible to speculate how these prices will change, but one conclusion is that a PTES in combination with electric heating is economically risky at the moment.En majoritet av uppvärmningen i Sverige sker idag via fjärrvärme. Framtidens fjärrvärme bör efterlikna energiomställningen, där hållbara bränslen har en viktig roll. Framtidens fjärrvärme ska även vara flexibel och säkerställa uppvärmningsbehov på ett kostnadseffektivt sätt. Groplager är en värmelagringsmetod som kan tillämpas i fjärrvärmenät och bidra till denna omställning. Värmelagring möjliggör kostnadsoptimering genom att ersätta dyr produktion med billigare lagrad värme. Hållbarhetsmässigt kan lagring möjliggöra ersättande av ohållbara bränslen. Denna studie undersöker groplagersinstallation i Borlänges huvudfjärrvärmenät; lämplig placering i nätet samt ekonomisk analys. Borlänges produktionsbränslen för fjärrvärme består till stor del av avfall och biobränslen, de sistnämnda förväntas öka i pris de kommande åren. Rapporten begränsas till att endast analysera lager i kombination med eluppvärmning, där lagret används för att ersätta fjärrvärme producerad med biobränsle under gynnsamma tillfällen. Studiens resultat visar att uppvärmning av groplager via elpanna inte är ekonomiskt intressant vid dagens priser. De senaste åren har priserna på biobränsle dock ökat i snabb takt. Från år 2022 till 2024 ökade priset på skogsflis, i Sverige, med 76%. En fortsatt ökning av priset på biobränsle på 60% skulle kunna göra att integrering av ett groplager leder till besparingar på cirka tre miljoner kronor per år. Lagret får en rak återbetalningstid på minst 37 år. Vid 80 % ökning av biobränslepriset är återbetalningstiden lägst 20 år, vilket motsvarar den förväntadelivslängden på lagret, cirka 20 år. Dessa resultat är baserade på tester med effektuttag på max30 MW. Vid hänsyn till kalkylränta är återbetalningstiden betydligt längre än lagrets livslängd. Resultatet är baserat på fjärrvärmenätets produktionsvärden för åren 2023 och 2024, samt elpriset för samma period. Resultatet baseras på en litteraturstudie, simuleringar och beräkningar. I rapporten presenteras beräkningarna med antaganden för biobränslepriser. Simuleringar med Netsim visar att lagrets maximala laddning och urladdningseffekt begränsas till 5 MW - 10 MW med den befintliga infrastrukturen. Detta beror på att den valda placeringen av lagret gör att differentialtrycken i nätet blir den begränsade faktorn. Dessa effekter begränsar lagrets användning samt försämrar lagrets lönsamhet. Högre urladdningseffekter föredras eftersom det höjer antalet laddcykler. Ett lager med högre urladdningskapacitet ger även nätet mer resiliens vid driftunderhåll för övriga produktionsanläggningar. Kostnaden/besparingen är beroende på hur elpriset såväl som biobränslepriset ser ut i framtiden. Det går att spekulera kring hur dessa priser kommer att ändras men en slutsats är att en groplagerinvestering i kombination med el är riskabel i nuläget, utifrån ett ekonomiskt perspektiv
War, Democracy and Casualties : How democracies can secure public support for war with many casualties
This thesis addresses the challenges for democracies to maintain support for war when there are many casualties. Casualty Sensitivity Theory, Elite Cue Theory and theories on the “Rally Round the Flag” Effect are used to explain how war and casualties influence public opinion in democracies. Relevant aspects from these theories are applied on a comparative case study of conflicts. These conflicts have been selected as they involve democracies at war with many casualties. The objective of this thesis is to find out how Sweden and similar democracies in Europecan rally popular support if they were to aid another European country against Russian aggression. Therefore, the cases chosen are non-existential wars where withdrawal at all times has been a viable option. The result of this study suggests a political strategy for maintaining support for war when casualty numbers are high and apply it to a Swedish/European setting
The human factor meets artificial intelligence : A qualitative study on recruiters's experiences with AI in the recruitment process
Denna studie undersöker rekryterares upplevelser av att använda artificiell intelligens (AI) i rekryteringsprocesser. Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har åtta rekryterare från både privat och offentlig sektor delat sina erfarenheter. Studien identifierar både möjligheter och utmaningar med AI i rekrytering. AI kan effektivisera processen genom att automatisera rutinuppgifter, standardisera urval och minska omedvetna bias. Detta frigör tid för rekryterare att fokusera på strategiska och kvalitativa delar av arbetet. Samtidigt finns det utmaningar som en opersonlig ton, risk för bias i träningsdata och motstånd från personalen. Studien betonar vikten av en balanserad användning av AI, där tekniken kompletterar mänsklig bedömning för att säkerställa rättvisa och kvalitet i rekryteringsprocessen.The rapid development of artificial intelligence (AI) has significantly impacted various sectors, including recruitment. This study aims to explore recruiters' experiences of using AI in recruitment processes. Through qualitative research involving semi-structured interviews with eight recruiters from both private and public organizations, the study identifies the opportunities and challenges associated with using AI in recruitment. AI can enhance efficiency by automating routine tasks, standardizing selection processes, and reducing unconscious bias, thereby allowing recruiters to focus on strategic and qualitative aspects of their work. However, challenges such as an impersonal tone, the risk of bias in training data, and resistance against AI from staff are also highlighted. The study underscores the importance of a balanced approach to AI, where technology complements human judgment to ensure fairness and quality in the process of recruitment.
Not to Race Through : Leadership, participation and resistance in a top-down management of change
Införandet av EU-direktivet om elva timmars sammanhängande dygnsvila (Direktiv 2003/88/EG) innebar en omfattande förändringsprocess inom den kommunala äldreomsorgen i Sverige. Denna studie undersöker hur en top-down-styrda reform implementerades och upplevdes, med särskilt fokus på ledarskap, kommunikation, delaktighet och motstånd. Studienbygger på en kvalitativ, fenomenologisk metod där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med enhetschefer och medarbetare i en mindre svensk kommun. Resultatet visar att även om intentionen med reformen generellt uppfattades som positiv, präglades implementeringsprocessen av flera utmaningar: frånvarande ledarskap, bristande kommunikation och begränsade möjligheter till delaktighet. Mellanchefer beskrev en utsatt position med högt ansvar men litet inflytande, medan medarbetare uttryckte både emotionellt och strukturellt motstånd. Med tiden framkom dock att organisationen upplevs vara på rätt väg. Acceptansen för förändringen beskrivs som växande men osäker, det finns tecken på förbättring, men också kvarstående oro och osäkerhet. Sammantaget belyser resultaten vikten av ett förändringsledarskap som kan översätta politiska beslut till lokal praktik inom offentligsektor.The implementation of the EU directive mandating at least eleven consecutive hours of daily rest (Directive 2003/88/EC) constituted a significant organizational shift within Swedish municipal elderly care. This study examines how this top-down reform was implemented and experienced, with particular attention to leadership, communication, employee participation, and resistance. Employing a qualitative, phenomenological approach, eight semi-structured interviews were conducted with managers and employees in a small Swedish municipality. The findings reveal that, although the reform’s intention was generally viewed positively, the implementation process faced several challenges: limited managerial presence, weak communication structures, and restricted opportunities for participation. Middle managers described a vulnerable position, carrying responsibility with limited influence, while employees expressed both emotional and structural forms of resistance. Over time, however, participants noted that the organization appears to be moving in a positive direction. Acceptance of the change is gradually increasing, yet still perceived as incomplete and fragile indicating progress, but also lingering uncertainty. Overall, the findings emphasize the importance of leadership that can translate political decisions into locally grounded practice in the public sector
The Church of Sweden's work to counteract involuntary loneliness : “If everyone was a fellow human being, my job wouldn't have to exist"
Bakgrund: Den ofrivilliga ensamheten har blivit ett växande samhällsproblem och har numera erkänts som en folkhälsosjukdom. Den ofrivilliga ensamheten är en högst angelägen och ofta förbisedd samhällsfråga, då de ofta blir osynliga genom att de saknar en röst i det offentliga samtalet. I februari 2025 presenterades en nationell strategi som uppmanar hela befolkningen att gå samman för att motverka den ofrivilliga ensamheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen som den diakonala verksamheten i Svenska kyrkan har av ofrivillig ensamhet samt vilken betydelse den religiösa dimensionen tillskrivs. Metod: En kvalitativ studie som genomfördes med semistrukturerade intervjuer där fem anställda i den diakonala verksamheten delade med sig av sina erfarenheter gällande ofrivillig ensamhet. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analysmetod. Resultat: Analysen gav tre teman, med åtta subteman som påvisar vikten av gemenskap, tillhörighet och sammanhang. Det framkom även att den andliga och existentiella dimensionen är viktig för att människor ska finna en mening med livet. Slutsats: Det sociala arbetet som den diakonala verksamheten utför är en viktig del i det arbete som görs för att motverka ofrivillig ensamhet. Respondenternas visionär att kunna verka som ett komplement till övriga institutioner och myndigheter som arbetar inom området.Background: Involuntary loneliness has become a growing social problem and is now recognized as a public health disease. Involuntary loneliness is a highly urgent and often overlooked social issue, as usually becomes invisible due to its lack of voice in public discourse. In February 2025, a national strategy called on the entire population to unite to prevent involuntary loneliness. Purpose: The purpose of the study is to examine the experience of diaconal activities in the Church of Sweden, including involuntary loneliness and the importance of the religious dimension. Method: A qualitative study was conducted with semi-structured interviews, where five workers in diaconal activities shared their experiences regarding involuntary loneliness. The interviews were analyzed using a thematic analysis method. Results: The analysis yielded three themes, with eight sub-themes demonstrating the importance of community, belonging and context. It also emerged that the spiritual and existential dimension is essential for people to find meaning in life. Conclusion: Social work, carried out by diaconal activities, is an essential part of the work done to counteract involuntary loneliness. The respondents' vision is to be able to function as a complement to other institutions and authorities working in similar areas