Dalarna University College Electronic Archive
Not a member yet
13986 research outputs found
Sort by
Caring for Patients with Decisions to Forgo Cardiopulmonary Resuscitation : A Literature review
No full textBakgrund International Liason Committee on Resuscitation tar fram internationella konsensus och behandlingsriktlinjer för hjärt- och lungräddning (HLR). HLR är en livräddande åtgärd som krävs när någon drabbats av ett hjärtstopp. Den vanligaste orsaken för hjärtstopp är hjärtinfarkt. Om patienten inte anses, enligt den ansvarige läkaren, överleva ett hjärtstopp kan ett beslut om att inte påbörja hjärt- och lungräddning tas. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid vård av patienter med beslut om Ej hjärt- och lungräddning. Metod Databaserna Pubmed och CINAHL användes vid datainsamlingen. Sökningen i databaserna gjordes med hjälp av att frågeställningen definierades genom verktyget PEO, som kombinerades med booleska operatorer och trunkering. Dataanalysen skedde enligt Graneheim & Lundmans steg för att examensarbetet skulle ske systematiskt. Resultat Två huvudkategorier samt sex underkategorier identifierades. Den första huvudkategorin kom att bli Förutsättningar och konsekvenser med de tillhörande underkategorierna kunskap, kultur och övertygelser, vårdens kvalitet och känslomässig belastning och moralisk stress. Den andra huvudkategorin kom att bli Relationer, med underkategorierna delaktighet och dilemman gentemot familjen. Slutsats Examensarbetet visar på att sjuksköterskor känner sig underkastade läkarna och exkluderade från beslutsprocessen gällande Ej HLR. Brister i dokumentation och kommunikation förekommer gällande Ej HLR beslut. Sjuksköterskor agerar patientförespråkare mot både läkare och familj. Olika former av stress, utbrändhet och post traumatiskt stress syndrom (PTSD) är några känslor sjuksköterskor upplever vid vård av patienter med beslut om Ej HLR.Background The International Liaison Committee on Resuscitation develops international consensus statements and treatment guidelines for cardiopulmonary resuscitation (CPR). CPR is a life-saving intervention required when a person experiences cardiac arrest. The most common cause of cardiac arrest is myocardial infarction. If, in the judgment of the responsible physician, the patient is not expected to survive a cardiac arrest, a decision not to initiate cardiopulmonary resuscitation (Do Not Attempt Resuscitation; DNAR) may be made. Aim The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for patients with a do not attempt resuscitation decision. Method The databases PubMed and CINAHL were used for data collection. The database searches were conducted by defining the research question using the PEO framework, combined with Boolean operators and truncation. Data analysis was performed according to the steps described by Graneheim and Lundman to ensure a systematic approach to the thesis work. Results Two main categories and six subcategories were identified. The first main category was Prerequisites and consequences, with the associated subcategories knowledge, culture and beliefs, quality of care, and emotional burden and moral distress. The second main category was Relationships, with the subcategories participation and dilemmas in relation to the family. Conclusions The thesis demonstrates that nurses feel subordinate to physicians and excluded from the decision-making process regarding DNAR decisions. Deficiencies in documentation and communication concerning DNAR decisions were identified. Nurses act as patient advocates toward both physicians and family members. Various forms of stress, burnout, and post-traumatic stress disorder (PTSD) are among the experiences reported by nurses when caring for patients with DNAR decisions
Linguistic acceptance of adapted anglicisms in Chilean Spanish
No full textEste estudio analiza la aceptación lingüística de los anglicismos adaptados de origen tecnológico en tres grupos etarios de hablantes chilenos, con el objetivo de identificar diferencias generacionales en su utilización y percepción. Partiendo de la hipótesis de que los jóvenes muestran una mayor aceptación de estos anglicismos que los adultos y mayores, quienes verían estos como formulaciones más informales y de menos prestigio. En esta investigación se empleó una metodología mixta que combina técnicas cuantitativas y cualitativas. Se aplicó un cuestionario estructurado y tres entrevistas a informantes representativos de los grupos A (20-34 años), B (35-54 años) y C (55 años o más). Los anglicismos adaptados utilizados en este estudio como googlear, wasapear, postear, tuitear, stalkear, likear y streamear, fueron comparados con sus equivalentes en español para evaluar el grado de aceptación, identificación personal y valoración lingüística. Los resultados muestran una tendencia general positiva hacia los anglicismos adaptados entre todos los grupos, aunque con mayor intensidad en el grupo A, quienes los asocian con modernidad, identidad generacional y eficiencia comunicativa. En contraste, los informantes del grupo C manifiestan una preferencia más marcada por los equivalentes en español, percibidos como formas tradicionales y más apropiadas en contextos formales. Sin embargo, dentro de este grupo se observa una creciente adaptación al léxico tecnológico, demostrando que la exposición digital influye directamente en la actitud lingüística.This study analyzes the linguistic acceptance of adapted anglicisms of technology origin in three age groups of Chilean speakers, with the aim of identifying generational differences in their use and perception. It is based on the hypothesis thar young people show greater acceptance of these adapted anglicisms than adults and older people, who would view them as more informal and less prestigious formulations. This research employed a mixed methodology combining quantitative and qualitative techniques. A structured questionnaire and three interviews were administered to representative informants from groups A (20-34 years), B (35-54 years) and C (55 years or older). The adapted anglicisms used in this study, such as googlear (to google), wasapear (to WhatsApp), postear (to post), tuitear (to tweet), stalkear (to stalk), likear (to like), and streamear (to stream), were compared with their Spanish equivalents to evaluate the degree of acceptance, personal identification and linguistic assessment. The results show a generally positive trend toward adapted anglicisms across all groups, although this trend is more pronounced among group A, who associate them with modernity, generational identity and communicative efficiency. In contrast, participants in group C express a clearer preference for the Spanish equivalents, which they perceive as traditional and more appropriate in formal contexts. However, within this group, a growing adaptation to technological vocabulary is observed, demonstrating that exposure directly influences linguistic attitudes
Nurses' experience of being exposed to threats and violence in psychiatric care : A literature review
No full textBakgrund Hot och våld är vanliga utmaningar inom psykiatrisk vård och påverkar sjuksköterskors emotionella hälsa, säkerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur vårdpersonalen utsätts för hotfulla situationer som leder till både fysiska samt psykiska konsekvenser. För att förstå helheten behövs det en djupare kunskap om sjuksköterskornas egna upplevelser av att utsättas för hot och våld i sitt arbete. Syfte Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utsättas för hot och våld inom psykiatrisk vård. Metod En litteraturöversikt med en strukturerad kvalitativ ansats. Data samlades in från databaserna PubMed samt CINAHL. Totalt inkluderades 13 kvalitativa artiklar som genomgick tematisk analys. Resultat De huvudkategorier som identifierades var: normalisering av hot och våld, personliga konsekvenser, konsekvenser på arbetsmiljön & vårdrelation. Slutsats Våld inom psykiatrisk vård påverkar sjuksköterskors mående och vårdrelationen. Sammanfattningsvis kan våld tolkas som en slags störning i vårdrelationen som kräver noggrant reflektion samt organisatoriskt stöd för att rekonstruera balans.Background Threats and violence are common threat in psychiatric care and affect nurses' emotional health, safety sand profession. Earlier research has highlighted how healthcare staff has been exposed to threatening situations that leads to both physical and psychological consequences. To understand the whole image, a deeper understanding of nurses ‘own experiences of being exposed to threats and violence in their work is needed. Aim The aim of this study is to describe nurses' experiences of being exposed to threats and violence within psychiatric care. Method This literature reviews were conducted as a structured qualitative approach. Data was collected from CINAHL and Pubmed databases. A total of 13 quantitative articles were included and underwent analysis. Results Main categories were identified, normalization of threats and violence, personal consequences, consequences on the work environment and health care. Conclusions Violence in psychiatric care affects nurses' well-being and the care relationship. In conclusion, violence can be interpreted as a kind of disruption in the care relationship that requires careful reflection and organizational support to reconstruct balance
Nurses' experiences of language barriers in patient encounters
No full textBakgrund Kommunikation är central inom vården och är avgörande för att skapa förståelse, förtroende och delaktighet mellan sjuksköterska och patient. Migration och ökad mångfald har lett till att patienter har olika språkliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa språkbarriärer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder påverkar sjuksköterskors möjligheter att ge personcentrerad vård och kan leda till frustration, missförstånd och begränsad delaktighet för patienten. Anpassade kommunikationsstrategier, tolktjänster och kulturell förståelse är därför viktiga för att säkerställa en trygg och inkluderande vårdmiljö. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av språkliga barriärer i patientmöten. Metod En strukturerad litteraturöversikt genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklar publicerade 2020–2025, på engelska och peer-reviewed, inkluderades. Efter screening valdes 15 artiklar ut för analys enligt Fribergs fyrastegsmodell, vilket identifierade återkommande teman kring sjuksköterskors upplevelser. Resultat Litteraturöversiktens resultat belyser sjuksköterskors upplevelser av språkliga barriärer i patientmöten. Resultatet har delats upp i två huvudkategorier: (1) Språkbarriärers konsekvenser för vårdrelation och kommunikation (2) Strategier för att hantera språkbarriärer. Underkategorier inkluderar påverkan på patientmöten, relationella och kommunikativa utmaningar, tolkanvändning i praktiken och alternativa kommunikationsstrategier. Slutsats Språkbarriärer påverkar sjuksköterskors emotionella och professionella arbete i patientmöten, vilket kan leda till osäkerhet och frustration. Tillgång till tolkar, kulturell förståelse och anpassade kommunikationsstrategier ökar trygghet och kontroll. Studien visar att språkbarriärer påverkar empati, delaktighet och jämlik vård, och betonar behovet av utbildning och organisatoriskt stöd för att stärka personcentrerad och säker vård.Background Communication is central in healthcare and is important for creating understanding, trust, and participation between nurses and patients. Migration and increased diversity have led to patients having different language and cultural backgrounds, which can create language barriers and communication challenges. These barriers affect nurses’ ability to provide person-centered care and can lead to frustration, misunderstandings, and reduced patient involvement. Adapted communication strategies, interpreters, and cultural understanding are therefore important to ensure a safe and inclusive care environment. Aim The aim is to describe nurses’ experiences and perceptions of language barriers in patient encounters. Method A structured literature review was conducted in the CINAHL and PubMed databases. Articles published between 2020 and 2025, in English and peer-reviewed, were included. After screening, 15 articles were selected for analysis using Friberg’s four-step model, which identified recurring themes regarding nurses’ experiences. Results The results of the literature review highlight nurses’ experiences of language barriers in patient encounters. The findings are divided into two main categories: (1) The consequences of language barriers for the care relationship and communication, and (2) Strategies for managing language barriers. Subcategories include the impact on patient encounters, relational and communicative challenges, the use of interpreters in practice and alternative communication strategies. Conclusions Language barriers affect nurses’ emotional and professional work in patient encounters, potentially leading to insecurity and frustration. Access to interpreters, cultural understanding, and adapted communication strategies increase confidence and control. The study shows that language barriers influence empathy, patient participation, and equitable care, highlighting the need for training and organizational support to strengthen person-centered and safe care
To develop postpartum depression : A literature review
No full textBakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyförlösta kvinnor världen över. Det är en komplex diagnos som inverkar både på individen och hennes omgivning, tillika påverkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samhälle, vård och socialt nätverk. Relaterat till detta genomfördes denna litteraturöversikt för att skapa förutsättningar att möta patienter med postpartumdepression på bästa sätt. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att drabbas av postpartumdepression. Metod Arbetet har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt där använd analysmetod bestod av kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultat Resultatet visade en rik symtombild och variation av densamma, där ett förvånande resultat bestod av att endast en minoritet av mödrarna i studierna rapporterade om upplevda anknytningssvårigheter. Vidare framkom att otillräcklig screening upplevs som en stor faktor till att diagnosen underbehandlas. Det framkom också att samhällets bild av mödraskapet skapar press på nyblivna mödrar och ledde till en eskalerad upplevelse av symtom och postpartumdepression som sådan. Okunskap rörande diagnosen hos såväl individ som närstående, vård och samhälle var en stor faktor till otillräcklig vård och utebliven förståelse. Slutsats Att tidigt kunna känna igen symtom, mötas av förståelse och acceptans samt att veta vilken hjälp som finns att tillgå och hur denna hjälpsökande kontakt etableras är mot bakgrund av denna litteraturöversikt avgörande för hur den drabbade upplever, hanterar och överlever sin postpartumdepression.Background Postpartum depression affects an average of 13 percent of all newly delivered women worldwide. It is a complex diagnosis that impacts both the individual and her surroundings, and its experience is further shaped by external factors such as society, healthcare services, and social networks. In relation to this the present literature review was conducted to establish the conditions necessary for providing optimal care to patients with postpartum depression. Aim The aim was to describe women’s experiences of being affected by postpartum depression. Method The study was conducted as a structured literature review, using qualitative thematic content analysis as the analytical method. Results The results revealed a wide range of symptoms and considerable variation in their presentation, with a surprising finding being that only a minority of the women in the studies reported experiencing difficulties with mother–infant bonding. Furthermore, inadequate screening emerged as a major contributing factor to undertreatment. The findings also indicated that societal ideals of motherhood place significant pressure on new mothers, leading to an intensified experience of symptoms and postpartum depression itself. A lack of knowledge about the diagnosis among individuals, relatives, healthcare providers, and society at large was identified as a major factor contributing to insufficient care and a lack of understanding. Conclusions Being able to recognize symptoms early, to be met with understanding and acceptance, and to be informed about the available support and how to access it are, in light of this literature review, crucial factors influencing how individuals experience, manage, and ultimately recover from their postpartum depression
Exploring the role of school climate, teacher workload, and job satisfaction in student achievement : insights from PIRLS and TIMSS
No full textThe study investigates how teachers’ working conditions - specifically workload and perceptions of a safe and orderly school climate - relate to teachers’ job satisfaction and student achievement in Swedish Grade 4 classrooms. Drawing on data from two international large-scale assessments, PIRLS (2016 and 2021) and TIMSS (2019 and 2023), the study applies parallel mediation structural equation modelling to investigate whether changes in working conditions mediate changes in teacher job satisfaction and student performance over time. Results show that perceptions of school climate are consistently associated with teachers’ job satisfaction and student achievement, while workload is related to job satisfaction but not achievement. Notably, the introduction of a socioeconomic proxy (number of books at home) reversed the initial decline in reading achievement in PIRLS, highlighting SES as a key confounding factor. In contrast, mathematics achievement in TIMSS improved over time regardless of SES adjustment, suggesting greater SES stability. The findings underscore the importance of school climate as a job resource and the need to account for demographic shifts when interpreting achievement trends
The Nurse’s experience of ethical distress in palliative care : A literature review
No full textBakgrund: Etisk stress är ett återkommande fenomen inom palliativ vård och uppstår när sjuksköterskor hindras från att agera i enlighet med sin etiska och professionella övertygelse. Palliativ vård ges utifrån ett helhetsperspektiv på symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt närståendestöd. Palliativa vårdsituationer präglas ofta av komplexa beslut, existentiella frågor och svåravvägda prioriteringar där sjuksköterskans värdegrund kan komma i konflikt med organisatoriska eller medicinska beslut. Syfte: Att sammanställa och belysa sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress i palliativ vård. Metod: Examensarbetet utfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka vetenskapliga artiklar. Totalt 12 artiklar inkluderades med antingen kvalitativ, kvantitativ eller mixad ansats. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Utlösande situationer som skapar etisk stress, Organisatoriska och strukturella hinder samt Känslomässig och professionell påverkan. Etisk stress uppstod främst när vården ansågs meningslös och ledde till ett ökat lidande för patienten, vid konflikter i vårdteamet och organisatoriska hinder samt när anhörigas inflytande och beslut gick emot patientens egen önskan. Känslor av skuld, hjälplöshet och otillräcklighet väcktes hos sjuksköterskorna, vilket påverkade deras välmående och vårdens kvalitet. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor i palliativ vård regelbundet möter etiska utmaningar som påverkar deras välmående och skapar etisk stress. Bättre utbildning i palliativ vård, tydliga brytpunktssamtal och mer resurser lyftes fram som förslag för att minska risken för etisk stress.Background: Ethical distress is a recurring phenomenon in palliative care and arises when nurses are prevented from acting in accordance with their ethical and professional beliefs. Palliative care is provided from a holistic approach based on symptom relief, teamwork, communication and relationship as well as support for family members. Palliative care situations are often caracterized by complex, existential questions and difficult prioritizations where the nurses value system may come into conflict with organizational or medical decisions. Aim: To compile and highlight nurses experiences of ethical distress in palliative care Method: This theses was conducted as a structured literature review. The databases CINAHL and PubMed were used to search for scientific articles. A total of 12 articles with qualitative, quantitive or mixed method approaches were included. The analysis was performed according to Graneheim and Lundman’s content analysis method. Results: Three main categories were identified: Triggering situations that lead to ethical distress, lack of communication, organizational and structural barriers, and emotional and professional impact. Ethical distress primarily arose when care was perceived as futile and led to increased patient suffering, during conflicts within the care team and due to organizational barriers, as well as when the influence and decisions of relatives went against the patient’s own wishes. Feelings of quilt, helplessness and inadequacy were evoked among nurses, affecting their well-being and the quality of care. Conclusions: The results show that nurses in palliative care regularly face ethical challenges that affect their well-being and create ethical stress. Improved education in palliative care, transparent and structured end-of-life discussions during the shift to palliative care and increased resources were highlighted as suggestions to reduce the risk of ethical distress
Telehomecare as a Catalyst for a Multifaceted Transformation Towards Sustainable Practices : A Qualitative Study From a Practical Nurses' Perspective
No full textAIM(S): To explore how practical nurses perceive telehomecare in relation to sustainability. DESIGN: This study had a qualitative exploratory design. METHODS: Ten practical nurses working with telehomecare were interviewed in February-April 2024. The interviews were individual, semi-structured and were analysed through Braun and Clarke's reflexive thematic analysis. RESULTS: The overarching theme of this study was 'Telehomecare: A catalyst for a multifaceted transformation towards sustainable practices in homecare nursing', with three main themes and seven subthemes. The three main themes were 'Reshaped delivery of care', 'Reformed work environment' and 'Reallocated resources'. The findings reveal that nurses have multifaceted perspectives on telehomecare in relation to sustainability, recognising both its positive and negative impacts on healthcare organisations, nurses and clients while also acknowledging that more sustainable practices demand significant changes in the healthcare environment. CONCLUSION: Telehomecare has significant impacts on multiple dimensions of sustainability within healthcare and notable drawbacks. These findings emphasise the critical need for comprehensive education and training in sustainable digital work practices to enhance healthcare professionals' awareness of environmental impacts. This underscores the importance of transformative leadership that drives organisational change towards sustainable healthcare practices and implements effective sustainability policies. IMPACT: The findings present some aspects of telehomecare that contribute to a lesser environmental impact from a nursing care perspective, encouraging healthcare leaders to make conscious and effective strategic decisions towards more sustainable healthcare. The findings strengthen nurses, leaders and policymakers' knowledge and awareness of sustainable nursing activities in the digital milieu, highlighting the urgent need for transformation of healthcare practices to decrease the environmental impact. REPORTING METHOD: The study followed the consolidated criteria for reporting qualitative studies (COREQ). PATIENT OR PUBLIC CONTRIBUTION: This study did not include patient or public involvement in its design, conduct or reporting
Nurses' Experiences of Communicating with Children in Inpatient Care : A Literature Review
No full textBakgrund Kommunikation är en central del av sjuksköterskans profession och har stor betydelse för att skapa trygghet, delaktighet och förståelse hos barn inom slutenvården. För att kommunikationen ska vara meningsfull behöver den anpassas efter barnets ålder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksköterskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenvården. Metod Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed och kvalitetsgranskades enligt granskningsmall för kvalitativa studier. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med inspiration från Fribergs (2022) modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Förmågan att vara anpassningsbar, Negativ påverkan av tidsbrist, Känslan av tillfredsställelse och Känslan av otillräcklighet. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever kommunikationen med barn som både meningsfull och utmanande. Förmågan att anpassa samtalet efter barnets behov framstod som central, medan tidsbrist, språkbarriärer och organisatoriska begränsningar påverkade kommunikationen negativt. Slutsats Kommunikation med barn inom slutenvården är en komplex och betydelsefull del av sjuksköterskans arbete. För att stärka barnets delaktighet och trygghet behöver sjuksköterskor ges bättre förutsättningar i form av tid, utbildning och organisatoriskt stöd. Resultatet belyser vikten av en personcentrerad och barnrättsbaserad kommunikation i enlighet med Barnkonventionen och omvårdnadens etiska värdegrund.Background Communication is a central aspect of the nursing profession and plays a vital role in creating trust, participation, and understanding among children in inpatient care. For communication to be meaningful, it must be adapted to the child’s age, maturity, and individual needs. Previous research shows that nurses often experience challenges related to time constraints, limited experience, and language barriers. Aim The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of communicating with children in inpatient care. Method This study was conducted as a systematic literature review with a qualitative approach. Articles were searched in the databases CINAHL and PubMed, and quality was assessed using a checklist for qualitative studies. Twelve scientific articles were analyzed using Friberg’s (2022) model for qualitative content analysis. Results The analysis resulted in four main categories: The ability to be adaptable, The negative impact of time constraints, A sense of satisfaction, and A sense of inadequacy. The results show that nurses experience communication with children as both meaningful and challenging. The ability to adapt communication to the child’s needs was identified as essential, while time pressure, language barriers, and organizational limitations negatively affected the communication. Conclusions Communication with children in inpatient care is a complex and important part of nursing practice. To strengthen the child’s participation and sense of security, nurses need improved conditions in terms of time, education, and organizational support. The results highlight the importance of person-centred and child-rights-based communication in accordance with the Convention on the Rights of the Child and the ethical values of nursing
Oral Interaction in Foreign Language Teaching : A Didactic Comparison of German and Swedish as a Second Language (SVA) in Swedish Primary School
No full textDetta examensarbete undersöker hur muntlig interaktion behandlas inom språkdidaktiken för tyska som modernt språk och svenska som andraspråk (SVA), med utgångspunkt i de olika målstyrningarna i Lgr22 (Skolverket 2025a). Genom en jämförande analys av styrdokument och didaktiska teorier identifieras metoder som kan bidra till en mer stöttande undervisning i båda ämnena. Studien kompletteras med kvalitativa intervjuer med verksamma lärare, vars erfarenheter, undervisningsmetoder samt exempel på framgångar och utmaningar ger inblick i hur muntlig interaktion hanteras i den praktiska skolvardagen. Resultaten visar att även om ämnena har olika målformuleringar, finns gemensamma didaktiska behov och möjligheter till kollegialt lärande, särskilt vad gäller stöttning av muntlig produktion, interaktion och motivation