Dalarna University College Electronic Archive
Not a member yet
13986 research outputs found
Sort by
The Timed Up and Go dual-task test’s cognitive and motor outcomes show promising test-retest reliability in older adults with perceived memory impairment
No full textBackground: It is of utmost importance to identify older adults at risk of cognitive impairment at the earliest possible stage. Previous research supports the potential of investigating step parameters and turn duration during Timed Up and Go (TUG) during single and dual-task (TUGdt) conditions to detect subtle impairment. The aim of this study was therefore to investigate the test-retest reliability and measurement error of novel outcomes related to TUG and two TUGdt tests, TUGdt-NA (naming animals) and TUGdt-MB (reciting months in reverse order), in older adults with perceived memory impairment. Methods: Thirty-four participants (18 women, mean age 76) were included and assessed with TUG, TUGdt-NA and TUGdt-MB on two different occasions, 5–10 days apart. Tests were video recorded for data extraction of spatiotemporal step parameters and turn duration. Reliability of motor and cognitive outcomes were analyzed with intraclass correlations (ICC2.1), standard errors of measurement and minimal detectable change (MDC). The proportional measurement error was presented with MDC%. Results: The results showed very good reliability (ICC2.1 ≥ 0.85) regarding total completion times, although the measurement error and proportional measurement error (MDC%) was higher during TUGdt conditions than TUG. The reliability of cognitive outcomes during TUGdt favored TUGdt-MB (ICC2.1 ≥ 0.77, MDC% ≤39.8). Step length was the step parameter with highest reliability (ICC2.1 ≥ 0.86) and lowest proportional measurement error (MDC% ≤21.4) across conditions, whereas turn duration showed good reliability during TUG and TUGdt-MB (ICC2.1 ≥ 0.74, MDC%≤38.9). Conclusion: The results support the potential of including TUG and TUGdt outcomes in cognitive risk evaluations among older adults. Trial Registration Number: Uppsala-Dalarna Dementia and Gait Project | ClinicalTrials.gov, identifier NCT05893524
Managing and alleviating worry and anxiety in palliative care patients : A nurse´s perspective: A literature review
No full textBakgrund Den palliativa patienten går inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste möjliga kvalitet enligt definitionen av palliativ vård. Patienter inom palliativ vård drabbas av många olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ångest är vanligt och påverkar livskvaliteten negativt. Höga krav ställs på sjuksköterskor, vilka har till uppgift att lindra lidande hos denna patientgrupp. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter, av omvårdnad vid ångest och oro hos vuxna patienter, inom palliativ vård. Metod Strukturerad litteraturöversikt i vilken artiklar söktes i vetenskapliga databaser, utifrån centrala begrepp i syftet. Analysen genomfördes i fyra steg utifrån Fribergs modell, där materialet bearbetades av båda författarna och presentades i form av rubriker och underrubriker. Resultat Resultatet landade i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Relation och kommunikation visade sig vara viktigt inom den palliativa vården, tillit och förtroende samt att våga tala om svåra ämnen lyftes återkommande. Strategier för att lindra oro och ångest visade sig vara läkemedel, att vara närvarande och lyhörd samt samtal om existentiella frågor. Utmaningar i omvårdnadsarbetet visade sig vara tid och resursbrist, patienters sjukdomsinsikt, arbetskultur och brister i samarbete. Sjuksköterskor påverkas känslomässigt av att vårda palliativa patienter med ångest och oro, de upplevde symtom som oro, stress, frustration och sorg. Slutsats Palliativa patienters ångest och oro innebär en komplex symtombild. Sjuksköterskor ställ inför en uppgift som kan upplevas svårhanterlig, i fråga om att lindra det emotionella lidandet. Förutsättningar att skapa bra relation med patienterna var viktigt för omvårdnaden vid psykiskt lidande. Sjuksköterskor förväntas uppfylla ett brett ansvarsområde, vilket inte nödvändigt vis motsvarar i deras utbildning, erfarenhet eller kompetens.Background A palliative patient can’t be cured, caregivers aim to maintain the highest possible quality of life during the patient’s remaining time. The clinical profile of the patients can be complex and often include severe emotional distress. Anxiety and worry will have a negative impact on the patient’s wellbeing. The situation creates a challenging situation for the nurses, responsible for caring and supporting a patient when death is imminent. Aim To describe nurses experiences of caring for adult palliative patients, suffering from worry and anxiety. Method A structured literature review, conducted through searching databases for articles, using specific search terms. The analysis was completed in four steps, and the results were presented as main- and subcategories. Results The review resulted in four main and eleven subcategories. Interaction and communication were central aspects of palliative care, as well as trust and the ability to initiate and participate in conversations regarding difficult topics. Strategies for meeting patients that suffered from emotional distress included medication, being present and available, responsive to the patient’s needs and offering conversations about existential and spiritual subjects. Challenges for caregivers included lack of time and resources, and varying opinions among caregivers regarding how palliative care should and could be conducted. Nurses were often emotionally affected by working with palliative patients, and experienced worry, stress, frustration and sadness. Conclusions The anxiety and worry of palliative patients represent a complex symptom picture. Nurses are faced with a task that can feel difficult to manage, specifically regarding alleviating emotional suffering. The ability to establish good relationships with patients is crucial for care in instances of psychological distress. Nurses are expected to fulfill a wide area of responsibility, which may not necessarily correspond to their education, experience or competence
Nursing interventions that relieve preoperative anxiety inadult patients : A literature review
No full textBakgrund Preoperativ ångest är vanligt hos vuxna patienter och kan leda till fysiologiska stressreaktioner, ökad risk för komplikationer och försämrad återhämtning. I klinisk praxis dominerar ofta farmakologiska behandlingar, vilket väcker frågor om vilka icke-farmakologiska omvårdnadsinterventioner som också kan bidra till att lindra ångest inför operation. Syfte Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ångest hos vuxna patienter. Metod En strukturerad litteraturöversikt genomfördes. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed och resulterade i 216 artiklar. Efter urvalsprocess enligt PRISMA och kvalitetsgranskning inkluderades 16 kvantitativa studier. Data analyserades induktivt genom en stegvis process inspirerad av Popenoe et al. (2021), vilket resulterade i huvudkategorier och underkategorier. Resultat Två huvudkategorier identifierades: sensoriska och sinnesbaserade interventioner och kommunikation och stödjande interventioner. Musikterapi, aromaterapi och audiovisuella medier (VR och film) visade genomgående minskad ångest i flera studier. Även telenursing och preoperativa informationsbesök minskade ångestnivåer signifikant och ökade patientens trygghet och delaktighet. Slutsats Icke-farmakologiska omvårdnadsinterventioner är effektiva, lättimplementerade och kan fungera som värdefulla komplement till farmakologisk behandling för att lindra preoperativ ångest.Background Preoperative anxiety is common among adult surgical patients and may lead to physiological stress reactions, increased risk of complications and prolonged recovery. Pharmacological treatment is often the primary approach in clinical practice, highlighting the need to explore effective non-pharmacological nursing interventions. Aim To describe nursing interventions that relieves preoperative anxiety in adult patients. Method A structured literature review with systematic elements was conducted. Searches in CINAHL and PubMed identified 216 articles, of which 16 quantitative studies met the inclusion criteria after PRISMA-guided screening and quality appraisal. Data were analysed inductively using a step-by-step process inspired by Popenoe et al. (2021), resulting in main categories and subcategories. Results Two main categories emerged: sensory-based interventions and communication and support- based interventions. Music therapy, aromatherapy and audiovisual media (VR and films) consistently reduced anxiety. Telenursing and preoperative informational visits also significantly lowered anxiety and increased patient satisfaction and preparedness. Conclusions Non-pharmacological nursing interventions are effective and easily implemented tools to reduce preoperative anxiety
The Price of Silence : Nurses' Experiences of Care Conversations with Women Victims of Partner Violence - a litterature review
No full textBakgrund Partnervåld är ett globalt folkhälsoproblem och påverkar kvinnors fysiska, psykiska, sexuellt/reproduktiva hälsa samt ekonomiska förutsättningar. I mötet med sjuksköterskan krävs modet hos den våldsutsatta kvinnan att våga bryta tystnaden och samtala om våldet. Ett tungt ansvar ligger på sjuksköterskan i arbetet med våldsidentifiering och hens förmåga att kunna leverera ett omsorgsfullt hanterat omvårdnadsarbete med kvinnor utsatta för partnervåld. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdsamtal med kvinnor som utsatts för partnervåld. Metod Denna litteraturöversikt bygger på 15 vetenskapliga artiklar identiferade vid sökning i databaserna CINAHL och PubMed. Dessa var av kvalitativ och mixad ansats. Resultat Resultatet visar på kommunikativa och strukturella utmaningar kring vårdsamtal med kvinnor utsatta för partnervåld. Sjuksköterskor behöver träning och utbildning kring bemötande och hantering av patientsamtalet där nyckelfaktorn är kunna bryta tystnaden och påbörja processen med det goda omvårdnadsarbetet. Slutsats Sjuksköterskor upplever utmaningar inför och under patientsamtal. Dessa bottnar i kunskapsbrist, organisatoriska faktorer, kunna skapa tillitsfulla relationer med patienten och möjligheten få tid och enskilt utrymme tillsammans med den våldsutsatta kvinnan.Background Intimate partner violence is a global public health problem and affects women's physical, mental, sexual/reproductive health and economic conditions. In the meeting with the nurse, the courage of the woman exposed to violence is required to dare to break the silence and talk about the violence. A heavy responsibility lies with the nurse in the work with violence identification and her ability to deliver carefully managed nursing work with exposed women. Aim The aim of this literature review was to describe nurses' experiences of care conversations with women who have been subjected to intimate partner violence. Method This literature review is based on 15 scientific articles. These were of a qualitative and mixed approach. Results The results shows communicative and structural challenges around care conversations with women exposed to intimate partner violence. Nurses need training and education around how to respond and handle patient conversations, where the key factor is being able to break the silence and begin the process of good nursing work. Conclusions Nurses experience challenges before and during patient interviews. These are rooted in a lack of education, organizational factors, be able to create trusting relationships with the patient and the ability to get time and individual space with the woman who has been abused
A collaborative approach to the evaluation of cognitive accessibility of a conversational agent for public healthcare
No full textConversational agents are increasingly being introduced in healthcare to enhance access to healthcare and address limited healthcare resources. The aim of this study was to explore experiences of a conversational agent for symptom checking and triage tool assessing the urgency and appropriate level of care implemented in public healthcare from a cognitive accessibility perspective. With a Participatory Action Research approach, this study includes: (1) A Participatory Cognitive Barrier Walkthrough in workshops with people with cognitive impairment (n = 7), product owner representatives (n = 4), and researchers (n = 5), followed by a workshop for improvement suggestions; (2) a paired interview with healthcare system specialists (n = 2). The data from the study were analyzed using reflexive thematic analysis, resulting in five themes: 'The design of the eHealth service created expectations that were not met during interaction'; 'The eHealth service uses a difficult language'; 'The eHealth service triggers negative emotions and reactions'; 'The layout and graphic design of the eHealth service is difficult and sometimes misleading'; and 'The eHealth service lacks in trustworthiness' .The findings show the importance of including people with lived experience of cognitive impairment, to expose and find solutions for cognitive accessibility issues
Exploring linguistic similarity and sociolinguistic variation in multilingual transfer of Romance perfective tenses in Italian as L3
No full textDesigning Meaningful Engagement for Older Adults : An Evaluation of Participation in a Five-Day Co-Design Sprint
No full textBACKGROUND: Co-design is increasingly used to involve older adults in the development of digital tools, yet less attention has been given to how to engage them effectively in these processes. Older adults represent a highly diverse population, but co-design practices often overlook this heterogeneity and rely on limited representation. Similarly, co-design approaches vary widely in structure and degree of user involvement. While evaluations often focus on outcomes such as usability and technical performance, fewer studies explore the value of participation itself. AIM: This study evaluates the process of a 5-day online design sprint where participants, including older adults, healthcare and technology professionals, researchers, facilitators and business representatives, collaborated to develop housing-related digital support tools. METHODS: A hybrid thematic analysis process links process documentation and participant reflections with value-based frameworks to examine how different elements of the process created or inhibited value for participants. RESULTS: The findings highlight how the structure of the design sprint, together with specific facilitation practices, fostered respectful dialogue, trust, autonomy and a sense of ownership among participants. The evaluation describes how the process satisfied participants' collectively prioritised values, and their individual needs. CONCLUSIONS: The study highlights that co-design is not a neutral method, but a practice with social, ethical and emotional consequences. Effective facilitation is essential to support agency, ensure psychological safety and promote authentic collaboration. Recognising the heterogeneity of older adults and aligning facilitation strategies with participants' values and needs can enhance both the relevance of digital innovations and the meaningfulness of the co-design experience itself. PATIENT AND PUBLIC CONTRIBUTION: The project was supported by a reference group that was actively involved throughout. The group included, for instance, representatives from the municipality, regional authorities and a pensioners' organisation
Language barriers in healthcare : A literature review on the emotional, consequence and risks
No full textBakgrund Kommunikation är ett centralt begrepp inom vården. Språkbarriärer uppstår mellan vårdtagare och vårdgivare när de inte talar samma språk, vilket i sin tur kan påverka vårdkvaliteten, patientsäkerheten och patientdelaktigheten. Syfte Syftet med litteraturstudien är att sammanställa och belysa forskningsbaserad kunskap om hur språkbarriärer påverkar patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdmötet. Metod Studien genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Arbetet följde en strukturerad procedur vid arbetets urval och analysen var inspirerad av metodologin som användes vid systematiska översikter. Resultat Resultatet påvisar tre huvudkategorier som beskriver hur språkbarriärer försvårar vårdmötet, att tolkanvändning medför både möjligheter och utmaningar samt övriga strategier vid mötet av språkbarriärer i vården. Slutsats Språkhinder i vårdkontexter kommer med flera utmaningar som påverkar både patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdmötet. Resultatet visar att bristande kommunikation kan leda till känslor som frustration och oro hos både sjuksköterskan och patienten. Bristande kommunikation kan äventyra patientsäkerheten och ha en negativ inverkan på vårdkvaliteten.Background Communication is a key concept in healthcare. Language barriers arise between patients and caregivers when they don’t speak the same language, which in turn can affect the quality of care, patient safety, and patient participation. Aim The purpose of this study is to compile and highlight research-based knowledge on how language barriers affect the experiences of patients and nurses during the care encounter. Method The study was conducted as a structured literature review. The work followed a structured procedure for selecting the studies, and the analysis was inspired by the methodology used in a systematic review. Results The results fall into three main categories, showing that language barriers complicate healthcare encounters, that the use of interpreters present both opportunities and challenges and other strategies for dealing with language barriers in healthcare. Conclusions Language barriers in healthcare contexts present several challenges that affect both patients and nurses experiences of the healthcare encounter. The results show that lack of communication can lead to feelings of frustration and anxiety in both the nurse and the patient. Lack of communication can jeopardize patient safety and have a negative impact on the quality of care
A description of loneliness among older patients receiving home healthcare : Literature review
No full textBakgrund Ensamhet är en subjektiv upplevelse av brist på meningsfulla relationer som påverkas av hälsa, livssituation, och den drabbar ofta äldre. Eftersom många äldre idag vårdas i hemmet är förståelse för ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukvård. Syfte Syftet är att beskriva ensamhet hos äldre patienter inom hemsjukvård. Metod En strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologiska principer som används vid systematiska översikter. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades genom sökning i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat Sammanställningen av artiklarna resulterade i två huvudkategorier: Förutsättningar för att identifiera ensamhet samt Personcentrerat förhållningssätt för att erbjuda rätt stöd. Huvudkategorierna formade två respektive tre underkategorier: Kunskap om ensamhet, Organisatoriska förutsättningar, Relation med patienten, Möjligheter till social samvaro, samt Samtal om existentiella frågor. Slutsats Ett lyhört och personcentrerat förhållningssätt gör det möjligt att tidigt identifiera tecken på ensamhet hos äldre, vilket främjar psykiskt och existentiellt välbefinnande. För att detta ska lyckas krävs organisatoriska förutsättningar som möjliggör ett systematiskt förebyggande arbete. Kontinuerlig kontakt, tillitsfulla relationer och sociala aktiviteter kan bidra till att förebygga och identifiera ensamhet, och lindra lidande hos äldre patienter i hemsjukvården.Background Loneliness is a subjective experience of lacking meaningful relationships it is influenced by health and life circumstances and often affects older adults. Because many older people today receive care in their own homes, understanding of the different expressions of loneliness is central in home healthcare. Aim The aim is to describe loneliness among older patients receiving home healthcare. Method A structured literature review incorporating elements of the methodology used in systematic reviews. Twelve scientific articles were included through searches in the PubMed and CINAHL databases. The articles were analyzed using Friberg’s five-step model for content. Results The synthesis of the articles resulted in two main categories: Prerequisites for identifying the presence of loneliness, and A person-centerd approach to providing appropriate support. These main categories comprised two and three subcategories respectively: Knowledge about loneliness, Organizational conditions, The relationship with the patient, Opportunities for social interaction, and Conversations about existential issues. Conclusions A responsive and person-centered approach enables to identify early signs of loneliness among older adults, thereby promoting psychological and existential well-being. To achieve this, organizational conditions that support a systematic preventive approach are required. Through continuous contact, trustful relationships, and social activities, can help prevent loneliness and identify, and alleviate suffering among older people in home healthcare
People's experiences of loneliness in Sweden and factors that may alleviate it : A literature review
No full textBakgrund Ofrivillig ensamhet kan vara emotionell, social eller existentiell och kännetecknas av brist på umgänge, samhörighet eller känsla av mening. Ofrivillig ensamhet är ett folkhälsoproblem i Sverige och stora satsningar i det svenska samhället bedrivs där sjuksköterskor är en del i arbetet. Syfte Syftet är att sammanställa kunskap om personers upplevelser av ofrivillig ensamhet i Sverige och vad som kan lindra det. Metod Strukturerad litteraturöversikt baseras på 16 vetenskapliga artiklar ifrån Sverige ifrån CINAHL och PubMed publicerade mellan år 2015–2025. Analysen följde Fribergs analysmodell av att göra en litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning. Resultat Kunskap om personers upplevelser av ofrivillig ensamhet i Sverige och vad som kan lindra det resulterade i två huvudkategorier. Första huvudkategorin: avsaknad av tillhörighet, där underkategorierna var: känsla av utanförskap, längtan efter samhörighet, maktlöshet och social isolering. Andra huvudkategorin: stöd och lindring, med underkategorierna: socialt stöd, professionellt stöd, sysselsättning och engagemang. Slutsats Professionellt stöd, socialt stöd samt sysselsättning och engagemang minskar känslor av ensamhet. Bristande respekt i vårdmötet, otillgängligt stöd förstärkte känslor av ensamhet och ledde till känslor av maktlöshet, känslor av meningslöshet samt försämrad livskvalitet. För att förebygga ohälsa bör dessa faktorer identifieras och omvårdnadsåtgärder sättas in.Background Loneliness can be emotional, social, or existential and is characterized by a lack of social interaction, belonging, or a sense of meaning. Loneliness is a public health problem in Sweden, and major initiatives are being carried out in Swedish society in which nurses play an important role. Aim The aim is to compile knowledge about people’s experiences of loneliness in Sweden and what can alleviate it. Method A structured literature review was conducted based on 16 scientific articles from Sweden retrieved from CINAHL and PubMed, published between 2015 and 2025. The analysis followed Friberg’s analytical model for conducting a literature review of quantitative and qualitative research. Results Knowledge about people’s experiences of loneliness in Sweden and what can alleviate it resulted in two main categories. The first main category was lack of belonging, with the following subcategories: feelings of exclusion, longing for connectedness, powerlessness, and social isolation. The second main category was support and alleviation, with the subcategories: social support, professional support, meaningful activities, and engagement. Conclusions The literature review shows that professional support, social support, as well as meaningful activities and engagement reduce feelings of loneliness. A lack of respect in healthcare encounters and inaccessible support reinforced feelings of loneliness and led to feelings of powerlessness, meaninglessness, and reduced quality of life. To prevent ill health, these factors should be identified and appropriate nursing interventions implemented