Dalarna University College Electronic Archive
Not a member yet
13986 research outputs found
Sort by
Matematikängslan hos lärare och elever : Ett planerings- och undervisningsperspektiv
No full textSyftet med detta arbete är att få en inblick i om matematiklärare på mellanstadiet och högstadiet själva upplever eller har upplevt matematikängslan samt hur de arbetar för att förebygga och minska denna ängslan bland sina elever. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer hos fyra lärare. Lärarna berättade om sina egna upplevelser samt hur de planerar och genomför undervisningen, och under observationerna noterades hur lärarna agerade i klassrummet. Resultatet visar att en av lärarna själv har upplevt matematikängslan och därmed har relativt stora kunskaper om fenomenet. De övriga lärarna visade bristfälliga teoretiska kunskaper om matematikängslan, men har med yrkeserfarenheten utvecklat kunskaper om denna ängslan. Eftersom teoretiska kunskaper saknas utgör matematikängslan inte någon större del i planeringen av undervisningen. Trots detta arbetar lärarna i stor utsträckning för att förebygga och minska matematikängslan bland eleverna.
Varför läser jag svenska? : En studie om gymnasieelevers uppfattningar om ämnet svenska i relation till inre motivation
No full textÄmnet svenska är ett kärnämne, vilket innebär att det ingår som ämne inom samtliga nationella gymnasieprogram. Detta leder till att elever som läser ett nationellt program behöver läsa svenska, oavsett motivationsform. Inre motivation är den motivationsform som bidrar till möjligheten att se meningsfullheten med ämnet svenska samtidigt som den underlättar inlärningen, då den befäster kunskap bättre än den yttre motivationen. Eftersom det finns ett forskningsgap i relation till studier som skildrar hur elever på gymnasial nivå uppfattar syftet med att läsa svenska, i relation till omvärlden, blir det också svårt att veta hur eleverna eventuellt motiveras av ämnet och vilka didaktiska tillvägagångssätt som kan vara fördelaktiga för att bidra till inre motivation. Denna studie vill därför bidra med förståelse som kan skapa förutsättningar för elevers lärande och inre motivation, genom att studera vad elever uppfattar är syftet med att läsa svenska på gymnasiet. I denna kvalitativa studie medverkar tretton elever som enskilt intervjuats genom halvstrukturerade intervjuer, där de beskriver sina uppfattningar av svenskämnets syfte i relation till omvärlden samt utifrån Skolverkets syftesformuleringar i ämnet svenska, i relation till omvärlden. Resultatet visar att eleverna genom ämnets syftesformuleringar utvecklar uppfattningarna om ämnet svenska, vilket bidrar till att skapa förutsättningar för lärandet och inre motivation. Didaktiska förhållningssätt, som sätter svenskämnets syftesformuleringar främst, kan i relation till den inre motivationen och ur lärandeperspektiv i ämnet svenska på gymnasial nivå vara fördelaktigt
Didaktiska val vid läsning av skönlitteratur : En kvalitativ studie om högstadielärares uppfattningar av didaktiska val vid läsning av skönlitteratur i svenskämnet
No full textDet finns en nedåtgående trend vad gäller högstadieelevers läsning av skönlitteratur och samtidigt visar studier att de flesta elever vill läsa mer och bli bättre läsare. Det finns ett behov av att skolan hittar sätt att engagera elever i läsning av skönlitteratur. Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare på högstadiet uppfattar att de genom didaktiska val kan engagera elever vid läsning av skönlitteratur. De didaktiska valen rör vilken skönlitteratur som väljs ut, hur stöttande strategier och lässtrategier används. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta svensklärare som undervisar på högstadiet. Resultatet visar att elevernas erfarenheter, förutsättningar och behov är det mest centrala i en del lärares didaktiska val medan andra lärare formar sina didaktiska val utifrån andra aspekter
Nordic Preschool Teachers’ Views of the Physical and Psychological Literacy Environments Regarding Read-Alouds in Preschool
No full textThis research aimed to increase knowledge about Nordic preschool teachers’ views of their preschool’s physical and psychological literacy environment regarding read-alouds. A total of 222 Nordic preschool teachers (52 Finnish, 91 Norwegian and 79 Swedish) responded to a survey about early literacy practices. Likert scale questions were relevant in this study, and they included statements about the teachers’ views of the physical literacy environment and practices of reading aloud. Scales indicating a physical and psychological literacy environment were created based on statements that reflected the respective literacy environment. The results revealed that the teachers, on average, rated their preschool’s physical literacy environment positively. Their attitudes towards the psychological literacy environment were, on average, high regarding reading aloud as an opportunity for meaning-making and even higher for language-stimulating interaction. The attitudes towards reading aloud to organise everyday activities scored very low on average, which was a somewhat unexpected finding. There were some statistically significant differences in the measures between countries and groups by, for example, educational level. High-quality literacy environments are discussed as essential to emphasise in preschool teacher training and in-service training. Syftet i denna studie var att utveckla kunskap om nordiska förskollärares uppfattningar om den egna förskolans fysiska språk-, läs och skrivmiljö samt attityder till centrala aspekter i förskolans sociala språk-, läs- och skrivmiljö. Fysisk språk-, läs- och skrivmiljö utgörs i denna studie av skalan ”Tillgång till böcker”, medan attityder till social språk-, läs- och skrivmiljö mäts med hjälp av skalorna ”Möjligheter för meningsskapande”, ”Språkutvecklande interaktion och ”Högläsning för att organisera den dagliga verksamheten”. Studien är del i en större nordisk enkätundersökning om förskolans högläsning och tidiga skrivpraktiker (Alatalo et al., 2023; Hofslundsengen et al., 2023). Sammantaget 222 förskollärare medverkade i studien (52 i Finland, 91 i Norge och 79 i Sverige). Enkäten innehöll påståenden om förskolans fysiska och sociala språk-, läs- och skrivmiljö, som förskollärarna besvarade utifrån en fyrgradig Likert-skala från ”instämmer inte alls” (kodades som 1) till ”instämmer i hög grad” (kodades som 4). Med hjälp av 16 påståenden skapades de fyra skalorna för att mäta förskollärarnas uppfattningar om och attityder till förskolans språk-, läs- och skrivmiljöer. Vår forskargrupp har bidragit med en rad studier om nordiska språk-, läs- och skrivpraktiker. En av studierna fokuserade på fysisk språk-, läs- och skrivmiljö i nordiska förskolor (Hofslundsengen et al., 2020). Den här studien vill bidra till nordisk forskning om tidig läsoch skrivutveckling genom att framhålla behovet av såväl fysiska som sociala språk-, läsoch skrivmiljöer. Förskollärarna i den här studien skattade sin egen förskolas fysiska språk-, läs- och skrivmiljö positivt, vilket inte är överraskande eftersom barnlitteratur och högläsning länge varit en traditionell aktivitet i förskolan (Hagtvet, 2017). Trots att högläsningen i hög grad inneburit att läsa för barn i stället för med barn och för att underhålla och/eller hålla ordning och organisera verksamheten (Alatalo & Westlund, 2021; Alatalo et al., 2023; Dahlström et al., 2023; Damber, 2015; Tjäru & Heikkilä, 2023), indikerade våra resultat att förskollärarna hade en positiv attityd till social språk-, läs- och skrivmiljö i förskolan. Detta kan förklaras av att det pågår en förändring i riktning mot lärande i förskolans verksamhet i de nordiska länderna, vilket innebär att gå från att ensidigt uppfatta lek som fokus för lärande till att även inkludera olika ämnesinnehåll, som exempelvis tidig läs- och skrivutveckling i förskolans didaktik (Vallberg Roth, 2014). Sammanfattningsvis är vårt bidrag till forskningsfältet dess fokus på både fysiska och sociala språk-, läs- och skrivmiljöer, vilket är väsentligt att lyfta fram i förskollärarutbildning och kompetensutveckling. Litteraturen framhåller vikten av förskollärares kunskap om sambandet mellan tidig språk-, läs- och skrivutveckling i förskolan och framtida läs- och skrivförmåga (Hjetland et al., 2020), samt prestationer senare i skolan (Storch & Whitehurst, 2002). Förskollärares positiva attityd till tidig läs- och skrivutveckling är en viktig förutsättning för att skapa högkvalitativa språk-, läs- och skrivmiljöer i förskolans lekinriktade praktik.Nyckelord: attityder; tillgång till böcker; språkstimulans; meningsskapande; högkvalitativa språkmiljöe
Tillit – en generationsfråga? : En studie om hur social och institutionell tillit varierar generationer emellan och hur den förändrats över tid
No full textSverige är ett av de länder i världen där invånarna har den högsta mellanmänskliga tilliten. Tillit är en förutsättning för ett fungerande samhälle och känslan av att alla behandlas lika i landets domstolar och institutioner skapar en trygghet i samhället. Den svenska forskningen har ägnat en hel del fokus åt begreppet tillit men desto mindre uppmärksamhet åt att studera hur tilliten varierar mellan olika generationer. Den generation som i tidigare forskning utmålats som mer skeptisk och ifrågasättande än andra är generation Y, de som är födda mellan 1977 och 1995. Om detta antagande stämmer borde det betyda att deras tillit är svagare till såväl institutioner som till andra människor. Detta leder fram till studiens syfte som är att med hjälp av en kvantitativ ansats undersöka variationen, utvecklingen och korrelationen mellan social och institutionell tillit hos olika generationer, med fokus på just generation Y. Studien antar en statistisk ansats med empiriskt material hämtat från SOM-institutets årliga undersökningar. Studiens resultat visar hur den institutionella och mellanmänskliga tilliten förändrats över tid för de olika generationerna, där samtliga generationer följer en stabil kurva under den uppmätta tidsperioden. En korrelationsanalys visar att det finns ett signifikant samband mellan den sociala och den institutionella tilliten för samtliga generationer. Resultatet visar också hur hypotesen om att generation Y har en lägre tillit stämmer när det gäller den sociala tilliten men att den institutionella ligger på samma nivå som för övriga generationer. Studien bekräftar alltså befintliga teorier som menar att det finns relevanta skillnader mellan generationer och öppnar på så vis upp för att i framtida forskning lägga ett större fokus på generationsanalys. Sweden is one of the countries in the world where the citizens have the highest interpersonal trust. Trust is a prerequisite for a functioning society and the fact that everyone is treated equally in the country's courts and welfare institutions creates a feeling of security in society. Swedish research has devoted a great deal of focus to the concept of trust, but less attention to studying how trust varies between different generations. The generation that in previous studies has been portrayed as more skeptical and questioning than others is generation Y, those born between 1977 and 1995. If this assumption is correct, it should mean that their trust is weaker towards institutions as well as to other people. This leads to the purpose of this study, which is to use a quantitative approach to investigate the variation, development and correlation between social and institutional trust in different generations, with a focus on particularly generation Y. The study adopts a statistical approach with empirical material taken from the SOM institute's annual surveys. The result of the study shows how institutional and interpersonal trust has changed over time for the different generations, where all generations follow a stable curve during the measured time period. A correlation analysis shows that there is a significant relationship between social and institutional trust for all generations. The result that stands out shows how the hypothesis that generation Y has lower trust is correct in terms of social trust, but that institutional trust is at the same level as for other generations. The study thus confirms existing theories which state that there are relevant differences between generations and thus opens the way for future research to place a greater focus on generational analysis.
A Framing Analysis of the Colombian Social Movement MOVICE (Movimiento de Víctimas de Crímenes de Estado)
No full textI Colombia har organisationen MOVICE (Movimiento de Víctimas de Crímenes de Estado) spelat en viktig roll i kampen för övergångsrättvisa. Uppsatsen undersöker MOVICEs mobiliseringsstrategier genom att göra en framinganalys på rörelsens inlägg på Instagram och Facebook under november 2024. Genom en framinganalys har användandet av diagnostiska, prognostiska och motiverande frames undersökts för att förstå till vilken utsträckning framing har använts. Genom utförandet av en framinganalys på en social rörelse i en övergångsprocess har en ökad förståelse uppnåtts om arbetsmetoderna för en social rörelse i den specifika kontexten. Uppsatsen visade att framinganvändandet var stort och att MOVICE fyller en viktig roll i civilsamhället i arbetet för övergångsrättvisa. In Colombia, the organization MOVICE (Movimiento de Víctimas de Crímenes de Estado) has played an important role in the struggle for transitional justice. This paper examines MOVICE's mobilization strategies by conducting a framing analysis on the movement's posts on Instagram and Facebook during November 2024. Through a framing analysis, the use of diagnostic, prognostic, and motivational frames has been examined to understand to what extent framing was used. By conducting a framing analysis on a social movement in a transitional process, an increased understanding has been given about the working methods of a social movement in that specific context. The paper showed that the use of framing was high and that MOVICE plays an important role in civil society in the work for transitional justice
Så kan ett matematiskt resonemang bli mer kreativt av ett basketkast : En kvalitativ forskningsstudie om hur matematik kombinerat med fysisk aktivitet påverkar elevers matematiska resonemangsförmåga
No full textDen traditionella matematikundervisningen kan hämma elevers resonemangsförmåga genom att sällan ge dem möjlighet att resonera matematiskt. Dessutom är de resonemang som anses utveckla centrala matematiska kompetenser, kreativa resonemang, underrepresenterade. I stället premieras utantillinlärning vilket kan påverka elevers matematiska förståelse negativt. Tidigare forskning visar att elevers förståelse för matematikens abstrakta kunskaper kan stärkas när ett matematiskt innehåll kopplas till fysisk aktivitet där de får uppleva matematiken med sina kroppar. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur fysisk aktivitet kombinerat med matematiska inslag kan öka elevers möjligheter att resonera matematiskt. Genom aktionsforskning jämfördes andelen kreativa resonemang mellan en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Interventionsgruppen genomförde först en fysisk aktivitet och arbetade sedan med en matematisk uppgift kopplat till den fysiska aktiviteten. Kontrollgruppen arbetade enbart med samma matematiska uppgift. Vid arbetet med studien kunde även tidigare forskning bekräftas gällande frånvaron av resonemangsuppgifter i elevers befintliga läromedel. För att kunna analysera och tolka resultatet användes ett teoretiskt ramverk som var uppbyggt av tidigare forskningsstudier som undersökt kreativa och imitativa resonemang. Resultaten från studien kunde inte påvisa några större skillnader gällande användandet av andelen kreativa resonemang mellan grupperna. Däremot hade interventionsgruppen en större förståelse för den matematiska uppgiften och dess innehåll samt en större förmåga att bygga vidare på varandras argument varpå en lägre andel imitativa resonemang jämfört med kontrollgruppen identifierades.Matematik</p
Counteract loyalty conflicts in children : The work of family law social workers in cooperation dialogues
No full textStudien syftar till att studera hur familjerättssekreterare under samarbetssamtal med föräldrar arbetar för att minska risken att barn försätts i lojalitetskonflikter. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sju familjerättssekreterare från olika svenska kommuner. Insamlad data analyserades kvalitativt med tematisk analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudteman: ’livet i skuggan av föräldrakonflikter’, ’föräldrar har ambitionen, men saknar ibland förmågan’ och’att bygga broar som familjerättssekreterare’. Studiens resultat visar att familjerättssekreterare arbetar med lojalitetskonflikter genom att informera föräldrar och föra in barnet som ett ämne i samtalet och, i den mån det är lämpligt, även fysiskt. Av resultaten framgår att föräldrar är medvetna om föräldrakonfliktens påverkan på barnet men att konflikten utgör ett hinder för ett fungerande samarbete mellan föräldrarna. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att familjerättssekreterare upplever samarbetssamtal som en svår men samtidigt betydelsefull förebyggande arbetsmetod.This study aims to investigate how family law social workers mitigate the risk of children experiencing loyalty conflicts during cooperation dialogues with parents.The study is based on semi-structured interviews with seven family law socialworkers from various Swedish municipalities, the collected data was analyzed qualitatively using thematic analysis. The analysis resulted in three main themes:‘life in the shadow of parental conflicts’, ‘parents have the ambition, but sometimes exhibit a deficiency in their ability’, and ‘building bridges as family law socialworkers’. The findings indicate that family law social workers address loyalty conflicts by informing parents and introducing the child as a subject in the conversation – both verbally and, when appropriate, physically. While parents acknowledge the impact of conflict on their child, the conflict itself often hinderscooperation. In conclusion, the study highlights that family law social workers perceive cooperation dialogues as a challenging yet crucial preventive method.
The complex reality of prostitution : Experiences of societal support
No full textSyftet med denna studie var att utforska kvinnors erfarenheter av samhällets stöd under och efter prostitution i Sverige. Genom att analysera fyra kvinnors självbiografier om prostitution framkom både positiva och negativa aspekter av stödet de mottagit från olika samhällsaktörer. De centrala fynden i studien var vikten av ett icke-dömande, empatiskt och stödjande bemötande, vilket ofta varit avgörande för kvinnorna för att våga prata om sina upplevelser. Resultatet visade även hur negativa erfarenheter försvårar möjligheten för kvinnorna att ta emot adekvat stöd. Studien har en kvalitativ ansats och en tematisk analys användes för att analysera datamaterialet. Studien understryker behovet av en ökad kunskap och medvetenhet bland professionella för att bättre kunna möta kvinnor med erfarenhet av prostitution. The purpose of this study was to explore women's experiences of societal support during and after prostitution in Sweden. By analyzing the autobiographies of four women about their experiences of prostitution, both positive and negative aspects of the support they received from various societal actors emerged. The key findings from the study showed the importance of a non-judgmental, empathetic, and supportive reception, which has often been crucial for the women to feel comfortable sharing their experiences. The results also showed how negative experiences prevent women’s ability to receive adequate support. The study has a qualitative approach, and a thematic analysis was used to analyze the data material. The study emphasizes the need for increased knowledge and awareness among professionals to better meet the needs of women with experiences of prostitution
The Impact of Financial InclusionOn Economic Growth InDeveloping Countries : Evidence From Panel Data Analysis
No full textIn recent years, financial inclusion has gained a very strong factor of economic growth to reduce inequality, yet significant gaps remain in understanding its multidimensional nature and impact across income groups. This thesis addresses the gap by constructing a comprehensive Financial Inclusion Index (FII) for 47 developing countries, using panel data from the World Bank's Global Findex database for 2014, 2017, and 2021. Employing a two-stage Principal Component Analysis (PCA) methodology, the study captures two essential dimensions of financial inclusion: access and usage of financial services. The findings reveal a positive relationship between financial inclusion and economic growth. Furthermore, it also shows significant disparities in financial inclusion, with low income countries disproportionately facing challenges in access and usage compared to the upper middle-income. Moreover, this study has also used different variables of the access and usage of financial services to better assess their impact on economic growth. The results not only fill a gap in existing literature but also emphasize the important role for policymakers to implement targeted financial inclusion strategies especially in developing countries. By Addressing social challenges, enhancing financial infrastructure, and promoting digital and traditional financial solutions, we can get closer to narrow the financial inclusion gap and driving equitable economic participation