Dalarna University College Electronic Archive
Not a member yet
13986 research outputs found
Sort by
To care for patients with covid-19 during a pandemic : Nurses experience of their work environment - a literature review
No full textBakgrund En god arbetsmiljö på arbetet är en nyckelfaktor i att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet. Arbetsgivaren har som ansvar att se till att miljökraven på arbetsplatsen uppfylls samt att förbättringsåtgärder sätts in om arbetsmiljön är bristfällig. Coronapandemin medförde att hälso-och sjukvården fick genomgå drastiska omställningar, vilket kan hapåverkat arbetsmiljön bland de sjuksköterskor som fick arbeta i frontlinjen med covid-19 patienter. Syfte Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av deras arbetsmiljö i patientnära arbete med Covid-19 patienter under en pandemi. Metod Examensarbetet är en strukturerad litteraturöversikt där 13 artiklar ligger till grund för arbetet. Samtliga artiklar är publicerade mellan år 2020-2024 och har systematiskt valts utifrån databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor har delade meningar kring skyddsutrustningen beroende på vårdenhet. En del beskrev bristfällig tillgång och kvalitet, medan det hos andra inte funnits några brister i den personliga skyddsutrustningen. Snabba förändringar gällande riktlinjer och omorganisationer beskrevs samt en rädsla för att vårda en svårt sjuk patientgrupp, där okunskap kring sjukdomstillståndet funnits. Hög arbetsbörda, behovet av chefernas stöd samt vikten av gemenskap och ventilering bland kollegor lyfts fram. Slutsats Under coronapandemin skedde stora förändringar i arbetssättet som kom att påverka sjuksköterskans arbetsmiljö på flera plan i det patientnära arbetet under covid-19 pandemin. Chefernas närvaro och engagemang visade sig ha stor betydelse när det gäller miljön på arbetet och sjuksköterskornas upplevelser av pandemin. Ett gott samarbete samt möjligheten till att kunna ventilera med andra kollegor förbättrade hälsan, och var avgörande i att hantera pandemin. Background A good working environment at work is a key factor in preventing illness and accidents at work. The employer is responsible for ensuring that the environmental requirements at the workplace are met and that improvement measures are put in place if the working environment is deficient. The corona pandemic entailed that the healthcare system had to undergo drastic changes, which may have affected the working environment among the nurses who had to work on the frontline with covid-19 patients. Aim The aim of the study is to describe nurses' experiences of their work environment in close patient work with Covid-19 patients during a pandemic. Method The thesis is a structured literature review in which 13 articles form the basis of the work. All articles are published between the years 2020-2024 and have been systematically selected from the Cinahl and Pubmed databases. Results The results showed that nurses have divided opinions about the protective equipment depending on the care unit. Some described inadequate access and quality, while others found no deficiencies in the personal protective equipment. Rapid changes regarding guidelines and reorganizations were described, as well as a fear of caring for a seriously ill patient group, where there was a lack of knowledge about the state of the disease. High workload, the need for managers' support and the importance of community and ventilation among colleagues are highlighted. Conclusions During the corona pandemic, there were major changes in the way of working that came to affect the nurse's work environment on several levels in the work close to the patient during the covid-19 pandemic. The managers' presence and commitment proved to be of great importance in terms of the environment at work and the nurses' experiences of the pandemic. A good collaboration and the possibility of being able to ventilate with other colleagues improved health and was crucial in dealing with the pandemi
Nurses´ perspective on communication about sexual health in healthcare : A literature study
No full textBakgrund Den sexuella hälsan är en stor del av att vara människa. En av sjuksköterskans kärnkompetenser är att arbeta personcentrerat samt främja, förebygga och värna om hälsa.Det är sjuksköterskans ansvar att skapa en god relation till patienten. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av kommunikation kring sexuell hälsa med patienter Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska litteraturstudier. Totalt 13 artiklar inkluderades i resultatet, dessa var av kvalitativ (n=8) och kvantitativ (n=5) design. Resultat Resultatet delades in i tre huvudkategorier, “Organisationens roll”, “Sjuksköterskans roll”och “Patientens inverkan”. Under kategorierna speglar en bredd av uppfattningar som innefattar påverkan av arbetsmiljö, utbildningsnivå, inställning, arbetssätt, känslor samt kulturella aspekter. Slutsats Sjuksköterskor står inför utmaningar i kommunikation kring sexuell hälsa med patienter. Vidare forskning krävs för att mer specifikt undersöka vilka åtgärder och organisatoriska faktorer som främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexuell hälsa. Förbättrad kunskap inom sexuell hälsa och kommunikationsstrategier kan öka kvaliteten på vårdenBackground Sexual health is a big part of being human. One of the nurse's core competencies is to work person-centred and to promote, prevent and protect health. It is the nurse's responsibility to create a good relationship with the patient. Aim The aim was to describe nurses' perceptions of communication about sexual health with patients. Method A structured literature review with elements of the methodology used in systematic literature studies. A total of 13 articles were included in the results, these were of qualitative (n=8) and quantitative (n=5) design. Results The results were divided into three main categories, "Role of the organization", "Role of the nurse" and "The patient’s impact". The sub-categories reflect a breadth of perceptions that include the influence of work environment, education level, attitude, working methods, emotions and cultural aspects. Conclusions Nurses face challenges in communicating about sexual health with patients. Further research is required to more specifically examine which measures and organizational factors promote the nurse's communication about sexual health. Increased knowledge in sexual health and communication strategies ensures the quality of the care
Hur sfi-lärare upplever sin arbetsmiljö : En studie om arbetsmiljön för sfi-lärare och dess strukturella och organisatoriska förutsättningar
No full textDenna uppsats undersöker sfi-lärares upplevelser av sin arbetsmiljö med fokus på strukturella och organisatoriska faktorer som påverkar deras arbete. Genom två kvalitativa intervjuer och 22 kvantitativa enkätsvar samlades data in från lärare runtom i Sverige. Studien analyserar hur faktorer som klasstorlek, resurstillgång och arbetsbelastning påverkar lärarnas möjlighet att ge återkoppling och stöd till elevernas lärande. Resultaten visar att stora och heterogena klasser, brist på resurser och hög arbetsbelastning utgör betydande hinder. Samtidigt framhålls att kollegialt samarbete och stöd från skolledningen kan minska stress och förbättra arbetsmiljön. Enligt analysen kan slutsatsen dras att mindre klasstorlekar, ökad resurstillgång och stärkta organisatoriska förutsättningar är avgörande för att stödja sfi-lärares arbete. Slutligen föreslås att framtida studier bör undersöka kollegialt samarbete
Negotiation in process : A study of the mediatization of the International Ski Federation (FIS)
No full textAn English summary of the following doctoral thesis:Stub Nybelius, M. (2020). Förhandling pågår : en studie av internationella skidförbundets (FIS) medialisering (PhD dissertation, Bokförlaget idrottsforum.org). Retrieved from https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35716</p
Matematikängslan hos lärare och elever : Ett planerings- och undervisningsperspektiv
No full textSyftet med detta arbete är att få en inblick i om matematiklärare på mellanstadiet och högstadiet själva upplever eller har upplevt matematikängslan samt hur de arbetar för att förebygga och minska denna ängslan bland sina elever. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer hos fyra lärare. Lärarna berättade om sina egna upplevelser samt hur de planerar och genomför undervisningen, och under observationerna noterades hur lärarna agerade i klassrummet. Resultatet visar att en av lärarna själv har upplevt matematikängslan och därmed har relativt stora kunskaper om fenomenet. De övriga lärarna visade bristfälliga teoretiska kunskaper om matematikängslan, men har med yrkeserfarenheten utvecklat kunskaper om denna ängslan. Eftersom teoretiska kunskaper saknas utgör matematikängslan inte någon större del i planeringen av undervisningen. Trots detta arbetar lärarna i stor utsträckning för att förebygga och minska matematikängslan bland eleverna.
Varför läser jag svenska? : En studie om gymnasieelevers uppfattningar om ämnet svenska i relation till inre motivation
No full textÄmnet svenska är ett kärnämne, vilket innebär att det ingår som ämne inom samtliga nationella gymnasieprogram. Detta leder till att elever som läser ett nationellt program behöver läsa svenska, oavsett motivationsform. Inre motivation är den motivationsform som bidrar till möjligheten att se meningsfullheten med ämnet svenska samtidigt som den underlättar inlärningen, då den befäster kunskap bättre än den yttre motivationen. Eftersom det finns ett forskningsgap i relation till studier som skildrar hur elever på gymnasial nivå uppfattar syftet med att läsa svenska, i relation till omvärlden, blir det också svårt att veta hur eleverna eventuellt motiveras av ämnet och vilka didaktiska tillvägagångssätt som kan vara fördelaktiga för att bidra till inre motivation. Denna studie vill därför bidra med förståelse som kan skapa förutsättningar för elevers lärande och inre motivation, genom att studera vad elever uppfattar är syftet med att läsa svenska på gymnasiet. I denna kvalitativa studie medverkar tretton elever som enskilt intervjuats genom halvstrukturerade intervjuer, där de beskriver sina uppfattningar av svenskämnets syfte i relation till omvärlden samt utifrån Skolverkets syftesformuleringar i ämnet svenska, i relation till omvärlden. Resultatet visar att eleverna genom ämnets syftesformuleringar utvecklar uppfattningarna om ämnet svenska, vilket bidrar till att skapa förutsättningar för lärandet och inre motivation. Didaktiska förhållningssätt, som sätter svenskämnets syftesformuleringar främst, kan i relation till den inre motivationen och ur lärandeperspektiv i ämnet svenska på gymnasial nivå vara fördelaktigt
Didaktiska val vid läsning av skönlitteratur : En kvalitativ studie om högstadielärares uppfattningar av didaktiska val vid läsning av skönlitteratur i svenskämnet
No full textDet finns en nedåtgående trend vad gäller högstadieelevers läsning av skönlitteratur och samtidigt visar studier att de flesta elever vill läsa mer och bli bättre läsare. Det finns ett behov av att skolan hittar sätt att engagera elever i läsning av skönlitteratur. Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare på högstadiet uppfattar att de genom didaktiska val kan engagera elever vid läsning av skönlitteratur. De didaktiska valen rör vilken skönlitteratur som väljs ut, hur stöttande strategier och lässtrategier används. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta svensklärare som undervisar på högstadiet. Resultatet visar att elevernas erfarenheter, förutsättningar och behov är det mest centrala i en del lärares didaktiska val medan andra lärare formar sina didaktiska val utifrån andra aspekter
Nordic Preschool Teachers’ Views of the Physical and Psychological Literacy Environments Regarding Read-Alouds in Preschool
No full textThis research aimed to increase knowledge about Nordic preschool teachers’ views of their preschool’s physical and psychological literacy environment regarding read-alouds. A total of 222 Nordic preschool teachers (52 Finnish, 91 Norwegian and 79 Swedish) responded to a survey about early literacy practices. Likert scale questions were relevant in this study, and they included statements about the teachers’ views of the physical literacy environment and practices of reading aloud. Scales indicating a physical and psychological literacy environment were created based on statements that reflected the respective literacy environment. The results revealed that the teachers, on average, rated their preschool’s physical literacy environment positively. Their attitudes towards the psychological literacy environment were, on average, high regarding reading aloud as an opportunity for meaning-making and even higher for language-stimulating interaction. The attitudes towards reading aloud to organise everyday activities scored very low on average, which was a somewhat unexpected finding. There were some statistically significant differences in the measures between countries and groups by, for example, educational level. High-quality literacy environments are discussed as essential to emphasise in preschool teacher training and in-service training. Syftet i denna studie var att utveckla kunskap om nordiska förskollärares uppfattningar om den egna förskolans fysiska språk-, läs och skrivmiljö samt attityder till centrala aspekter i förskolans sociala språk-, läs- och skrivmiljö. Fysisk språk-, läs- och skrivmiljö utgörs i denna studie av skalan ”Tillgång till böcker”, medan attityder till social språk-, läs- och skrivmiljö mäts med hjälp av skalorna ”Möjligheter för meningsskapande”, ”Språkutvecklande interaktion och ”Högläsning för att organisera den dagliga verksamheten”. Studien är del i en större nordisk enkätundersökning om förskolans högläsning och tidiga skrivpraktiker (Alatalo et al., 2023; Hofslundsengen et al., 2023). Sammantaget 222 förskollärare medverkade i studien (52 i Finland, 91 i Norge och 79 i Sverige). Enkäten innehöll påståenden om förskolans fysiska och sociala språk-, läs- och skrivmiljö, som förskollärarna besvarade utifrån en fyrgradig Likert-skala från ”instämmer inte alls” (kodades som 1) till ”instämmer i hög grad” (kodades som 4). Med hjälp av 16 påståenden skapades de fyra skalorna för att mäta förskollärarnas uppfattningar om och attityder till förskolans språk-, läs- och skrivmiljöer. Vår forskargrupp har bidragit med en rad studier om nordiska språk-, läs- och skrivpraktiker. En av studierna fokuserade på fysisk språk-, läs- och skrivmiljö i nordiska förskolor (Hofslundsengen et al., 2020). Den här studien vill bidra till nordisk forskning om tidig läsoch skrivutveckling genom att framhålla behovet av såväl fysiska som sociala språk-, läsoch skrivmiljöer. Förskollärarna i den här studien skattade sin egen förskolas fysiska språk-, läs- och skrivmiljö positivt, vilket inte är överraskande eftersom barnlitteratur och högläsning länge varit en traditionell aktivitet i förskolan (Hagtvet, 2017). Trots att högläsningen i hög grad inneburit att läsa för barn i stället för med barn och för att underhålla och/eller hålla ordning och organisera verksamheten (Alatalo & Westlund, 2021; Alatalo et al., 2023; Dahlström et al., 2023; Damber, 2015; Tjäru & Heikkilä, 2023), indikerade våra resultat att förskollärarna hade en positiv attityd till social språk-, läs- och skrivmiljö i förskolan. Detta kan förklaras av att det pågår en förändring i riktning mot lärande i förskolans verksamhet i de nordiska länderna, vilket innebär att gå från att ensidigt uppfatta lek som fokus för lärande till att även inkludera olika ämnesinnehåll, som exempelvis tidig läs- och skrivutveckling i förskolans didaktik (Vallberg Roth, 2014). Sammanfattningsvis är vårt bidrag till forskningsfältet dess fokus på både fysiska och sociala språk-, läs- och skrivmiljöer, vilket är väsentligt att lyfta fram i förskollärarutbildning och kompetensutveckling. Litteraturen framhåller vikten av förskollärares kunskap om sambandet mellan tidig språk-, läs- och skrivutveckling i förskolan och framtida läs- och skrivförmåga (Hjetland et al., 2020), samt prestationer senare i skolan (Storch & Whitehurst, 2002). Förskollärares positiva attityd till tidig läs- och skrivutveckling är en viktig förutsättning för att skapa högkvalitativa språk-, läs- och skrivmiljöer i förskolans lekinriktade praktik.Nyckelord: attityder; tillgång till böcker; språkstimulans; meningsskapande; högkvalitativa språkmiljöe
Tillit – en generationsfråga? : En studie om hur social och institutionell tillit varierar generationer emellan och hur den förändrats över tid
No full textSverige är ett av de länder i världen där invånarna har den högsta mellanmänskliga tilliten. Tillit är en förutsättning för ett fungerande samhälle och känslan av att alla behandlas lika i landets domstolar och institutioner skapar en trygghet i samhället. Den svenska forskningen har ägnat en hel del fokus åt begreppet tillit men desto mindre uppmärksamhet åt att studera hur tilliten varierar mellan olika generationer. Den generation som i tidigare forskning utmålats som mer skeptisk och ifrågasättande än andra är generation Y, de som är födda mellan 1977 och 1995. Om detta antagande stämmer borde det betyda att deras tillit är svagare till såväl institutioner som till andra människor. Detta leder fram till studiens syfte som är att med hjälp av en kvantitativ ansats undersöka variationen, utvecklingen och korrelationen mellan social och institutionell tillit hos olika generationer, med fokus på just generation Y. Studien antar en statistisk ansats med empiriskt material hämtat från SOM-institutets årliga undersökningar. Studiens resultat visar hur den institutionella och mellanmänskliga tilliten förändrats över tid för de olika generationerna, där samtliga generationer följer en stabil kurva under den uppmätta tidsperioden. En korrelationsanalys visar att det finns ett signifikant samband mellan den sociala och den institutionella tilliten för samtliga generationer. Resultatet visar också hur hypotesen om att generation Y har en lägre tillit stämmer när det gäller den sociala tilliten men att den institutionella ligger på samma nivå som för övriga generationer. Studien bekräftar alltså befintliga teorier som menar att det finns relevanta skillnader mellan generationer och öppnar på så vis upp för att i framtida forskning lägga ett större fokus på generationsanalys. Sweden is one of the countries in the world where the citizens have the highest interpersonal trust. Trust is a prerequisite for a functioning society and the fact that everyone is treated equally in the country's courts and welfare institutions creates a feeling of security in society. Swedish research has devoted a great deal of focus to the concept of trust, but less attention to studying how trust varies between different generations. The generation that in previous studies has been portrayed as more skeptical and questioning than others is generation Y, those born between 1977 and 1995. If this assumption is correct, it should mean that their trust is weaker towards institutions as well as to other people. This leads to the purpose of this study, which is to use a quantitative approach to investigate the variation, development and correlation between social and institutional trust in different generations, with a focus on particularly generation Y. The study adopts a statistical approach with empirical material taken from the SOM institute's annual surveys. The result of the study shows how institutional and interpersonal trust has changed over time for the different generations, where all generations follow a stable curve during the measured time period. A correlation analysis shows that there is a significant relationship between social and institutional trust for all generations. The result that stands out shows how the hypothesis that generation Y has lower trust is correct in terms of social trust, but that institutional trust is at the same level as for other generations. The study thus confirms existing theories which state that there are relevant differences between generations and thus opens the way for future research to place a greater focus on generational analysis.
Effects of preventive measures against pressure ulcers : A literature review
No full textBakgrund Trycksår är en komplikation vid sjukdom och vård som kan orsaka mycket lidande för patienterna. Trycksår kan förebyggas med hjälp av vissa förebyggande metoder som har identifierats för att minska antalet trycksår med varierande framgång. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka effekten av olika förebyggande åtgärder för att förhindra uppkomsten av trycksår hos patienter inom slutenvård. Metod Litteraturstudien har genomförts som en litteraturöversikt genom systematisk sökning av artiklar, som baserades på femton artiklar från Pubmed och CINAHL. Resultat Det många olika typer av förbyggande åtgärder för att förhindra utveckling av trycksår hos patienter med olika effektivitetsnivåer. Några av dessa förbyggande åtgärder inkluderar hudvård, riskbedömning, tryckavlastande material, hudbarriärer, lägesändring och även utbildning. Förebyggande vårdpaket visar också upp lovande effekter för att förebygga trycksår och genomförs i många fall med medverkan av patienter. Slutsats Implementeringssvårigheter identifierades men förebyggande åtgärder har visat sig ge en positiv effekt för att förebygga trycksår. Vårdpaket där flera av de förebyggande åtgärderna vidtagits samtidigt för att uppnå en synergistisk effekt och fungera optimalt visade sig också ha en positiv effekt när det gäller att minska trycksår.Background Pressure ulcers are a complication of disease, care and can cause a lot of suffering for the patients. Pressure ulcers can be preventable using certain prevention methods that have been identified to reduce the numbers of pressure ulcer with varying degrees of success. Aim The purpose of this literature review is to investigate the effect of various preventive measures to prevent the occurrence of pressure ulcers in inpatients. Method The literature study has been conducted as a literature review through a systematic search of articles, which was based on fifteen articles from Pubmed and CINAHL. Results There are many different types of preventive measures to prevent the development of pressure ulcers in patients with varying levels of effectiveness. Some of these preventive measures include skin care, risk assessment, pressure relief materials, skin barriers, positioning and even education. Preventive care packages also show promising effects in preventing pressure ulcers and are often implemented with the participation of patients. Conclusions Implementations difficulties were identified but preventive measures have shown to give a positive effect in preventing pressure ulcers. Care bundles where several of those preventive measures were applied simultaneously to achieve a synergistic effect and operate optimally were also shown to have a positive effect when it comes to reducing pressure ulcers