Dalarna University College Electronic Archive
Not a member yet
13986 research outputs found
Sort by
Patients' Experiences of Living with Venous Leg Ulcers : A Literature Review
No full textBakgrund Venösa bensår är ett vanligt vårdtillstånd som främst drabbar äldre och ofta innebär långvarigt lidande. Inom omvårdnadsteorin lyfts lidandets centrala betydelse i vårdrelationen, där det betonas att lidande bör bemötas med förståelse och närvaro. För att främja personcentrerad vård behövs en fördjupad kunskap om patienters egna upplevelser av sin situation. Syfte Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod Denna studie genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av metodologi från systematiska översikter. Femton vetenskapliga artiklar ligger som grund för resultatet och dessa inhämtade i PubMed och Cinahl. Litteraturöversikten bygger både på en deduktiv ansats, som utgår från vald teoretisk referensram, kombinerad med induktiv ansats, där resultaten från olika studier ligger till grund. Resultat Resultatet visar att patienter med venösa bensår upplever ett mångdimensionellt lidande som påverkar både kroppsligt, psykologiskt och socialt liv. Smärta, oro och förändrad livsstil är centrala teman. Bemötande och kommunikation framstår som avgörande för upplevelsen av vården. Slutsats Patienter med venösa bensår upplever ett sammansatt lidande som påverkar flera aspekter av livet. För att förbättra vården krävs ett respektfullt och personcentrerat förhållningssätt samt tydlig kommunikation och kontinuitet i vårdrelationen.Background Venous leg ulcers are a prevalent healthcare condition that mainly affects older adults and often involve prolonged suffering. Within nursing theory, the central importance of suffering in the care relationship is emphasized, highlighting the need to meet suffering with understanding and presence. To promote person-centred care, a deeper understanding of patients’ own experiences of living with the condition is essential. Aim To describe patients’ experiences of living with venous leg ulcers. Method This study was conducted as a structured literature review incorporating methodological elements from systematic reviews. Fifteen scientific articles form the basis of the findings, retrieved from PubMed and CINAHL. The review applies both a deductive approach, grounded in the chosen theoretical framework, and an inductive approach, based on the results from the included studies. Results The findings reveal that patients with venous leg ulcers experience multidimensional suffering that affects their physical, psychological, and social well-being. Pain, anxiety, and lifestyle changes emerged as central themes. Attitudes and communication within the healthcare encounter were identified as crucial factors influencing patients’ overall care experiences. Conclusions Patients living with venous leg ulcers experience complex and multifaceted suffering that impacts several aspects of their lives. To improve care quality, a respectful and person-centred approach is required, emphasizing clear communication, empathy, and continuity in the care relationship
Nurses' experiences of encountering patients with mental illness in somatic acute care : A literature review
No full textBakgrund Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som påverkar patienter i alla åldrar. Inom somatisk akutsjukvård upplever sjuksköterskor ofta utmaningar i mötet med patientgruppen och patienterna själva känner av stigmatisering och en ojämlik vård. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att sammanställa kunskap om sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa i somatisk akutsjukvård. Metod Designen är en strukturerad litteraturöversikt med kvalitativ ansats och inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Litteraturöversikten resulterade i två huvudkategorier och fyra underkategorier. Den första huvudkategorin är Otillräckliga förutsättningar med underkategorierna Utmaningar i arbetsmiljön och Bristande kompetens. Den andra huvudkategorin är Den mellanmänskliga relationens betydelse med underkategorierna Bemötandets påverkan och Attityders inverkan. Slutsats För att sjuksköterskor ska känna sig trygga i mötet med patienter med psykisk ohälsa krävs ökad kompetens och ett mer integrerat samarbete mellan somatisk och psykiatrisk akutsjukvård. Det kan bidra till ett bättre bemötande samt en mer jämlik vård för patienter med psykisk ohälsa.Background Mental illness is a growing public health problem that affects patients of all ages. In somatic emergency care, nurses often experience challenges when encountering this patient group, while the patients themselves face stigmatization and unequal care. Aim The aim of the literature review is to compile knowledge about nurses’ experiences of encountering patients with mental illness in somatic emergency care. Method The design is a structured literature review with a qualitative approach and elements of the methodology used in systematic reviews. Twelve scientific articles were analyzed using qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results The literature review resulted in two main categories and four subcategories. The first main category is Inadequate Conditions, with the subcategories Challenges in the Work Environment and Lack of Competence. The second main category is The Importance of the Interpersonal Relationship, with the subcategories The impact of the Treatment and The impact of Attitudes. Conclusions For nurses to feel confident in meeting patients with mental illness, increased competence and a more integrated collaboration between somatic and psychiatric emergency care are required. This can contribute to improved encounters and a more equal care for patients with mental illness
Nurses' experiences of work-related stress working in emergency departments : A literature review
No full textBakgrund Arbetsrelaterad stress utgör en central utmaning för sjuksköterskor på akutmottagningar, där hög arbetsbelastning och organisatoriska brister påverkar både vårdpersonalens hälsa och vårdkvaliteten. Många faktorer i arbetsmiljön på akutmottagningar bidrar till arbetsrelaterad stress. Den stressen kan sedan leda till fysisk samt psykisk ohälsa och påverka arbetsförmågan hos sjuksköterskor. Många konsekvenser av stressen påverkar även patientsäkerheten. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress och vilka faktorer som påverkar dessa upplevelser i arbetet på akutmottagningar. Metod Litteraturöversikten genomfördes som en litteratursökning med metodologi som används vid systematiska översikter. Sökningen fokuserade på akutmottagningar och inkluderade originalartiklar. Data analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2004) analysmetod. Resultat Analysen resulterade i fyra huvudkategorier, upplevelse av otillräcklighet i yrket vid hög arbetsbelastning, psykisk påfrestning, att leva med stress som både motivation och belastning i arbetet och upplevelser av stresshantering. Sjuksköterskor på akutmottagningar upplever otillräcklighet vid hög arbetsbelastning på grund av stort patientflöde, komplexa vårdbehov, organisatoriska brister. Detta ger utmattning, påverkan psykiskt samt känslo- och beteendemässigt. Stressen hanteras genom socialt stöd, egenvård, känslobearbetning och undvikandestrategier. Slutsats Sjuksköterskor på akutmottagningar upplever en komplex stress som kännetecknas av höga krav och emotionella påfrestningar. Stressen kan vara både motiverande eller belastande och hanteras genom olika former av stresshantering. Bristande stöd och krävande arbetsförhållande förvärrar dock de negativa konsekvenserna.Background Work-related stress represents a central challenge for nurses in emergency departments (ED), where high workload and organizational deficiencies affect both staff health and the quality of care. Many factors in the work environment in ED contribute to work-related stress. This stress can then lead to physical and mental health problems and affect the work ability of nurses. Many consequences of stress also affect patient safety. Aim The aim of this literature review was to describe nurse´s experiences of work-related stress and the factors that influence these experiences working in emergency departments. Method The literature review was conducted with a literature search and with methodology used in systematic reviews. The search focused on ED and included original articles. The data was analysed according to Graneheim & Lundman’s (2004) analysis method. Results The analysis resulted in four main categories, experience of insufficiency in the profession due to high workload, psychological strain, living with stress as both motivation and burden at work and experiences of stress management. Nurses in ED experience insufficiency due to high workload because of heavy patient flow, complex care needs and organizational shortcomings. This leads to exhaustion and affects them psychologically, emotionally and behaviorally. The stress is managed through social support, selfcare, emotional coping or avoidance strategies. Conclusions Nurses in ED experience complex stress characterized by high and emotional strain. Stress can be both motivating and burdensome and is managed through various forms of stress management. However, a lack of support and demanding working conditions aggravate the negative consequences
Patients Experience of Living with Heart Failure : A Literature Review
No full textBakgrund Hjärtsvikt är en global folksjukdom som innebär ett långvarigt tillstånd med betydande konsekvenser för patienters fysiska, psykiska och sociala livskvalitet. Sjukdomen medför ofta omfattande symtom och ett stort egenvårdsansvar vilket kan upplevas som krävande och påverka livskvaliteten negativt. Trots omfattande forskning finns behov av fördjupad kunskap gällande hur patienter själva upplever det att leva med hjärtsvikt. Syfte Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod Arbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Datainsamlingen genomfördes systematiskt i databaserna PubMed och CINAHL. Arbetet är baserat på femton artiklar varav tolv kvalitativa och tre mixed-method. Resultat Resultatet genererade tre huvudkategorier. Första huvudkategorin är Utmaningar med fysisk aktivitet med subkategorier; Att uppleva fysiska begränsningar i vardagen, Att uppleva oro och osäkerhet vid fysisk aktivitet. Andra huvudkategorin är Egenvårdsstrategier för att hantera symtom med subkategorier; Symtomreglerande åtgärder, Åtgärder för att upprätthålla en hälsosam livsstil. Tredje huvudkategorin är Upplevelse av hur livskvaliteten påverkas med subkategorier; Faktorer som hämmar livskvaliteten, Faktorer som främjar livskvaliteten. Slutsats Personer med hjärtsvikt upplever begränsningar i vardagen vilket väcker oro och nedstämdhet. Egenvård är en central del men upplevs ofta som krävande. Socialt stöd, tydlig information och god kontakt med vården är avgörande för trygghet och hantering av sjukdomen.Background Heart failure is a global public health disease that constitutes a long-term condition with sigificant consequences for patient´s physical, psychological and social quality of life. The disease is often associated with extensive symptoms and a substantial responsibility for self-care, which may be preceived as demanding and negatively affect quality of life. Despite extensive research, there remains a need for deeper knowledge regarding how patients themselves experience living with heart failure. Aim To describe patients´experience of living with heart failure. Method The work was carried out as a structured literature review incorporating elements of the methodology used in systematic reviews. Data collection was carried out systematically in the PubMed and CINAHL databases. The study is based on fifteen articles of which twelve were qualitative, and three used a mixed-methods approach. Results The analysis generated three main categories. The first main category is Challenges with Physical Activity, with the subcategories; Experiencing Physical Limitations in Daily Life and Experiencing Anxiety and Uncertainty During Physical Activity. The second main category is Self-Care Strategies to Manage Symptoms, with the subcategories; Symptoms-Regulating Actions and Actions to Maintain a Healthy Lifestyle. The third main category is Experiences of How Quality of Life is Affected, with the subcategories; Factors That Hinder Quality of Life and Factors That Promote Quality of Life. Conclusions People with heart failure experience limitations in their daily lives which gives rise to feelings of worry or low mood. Self-care is a central component but is often experienced as demanding. Social support, clear information and good communication with healthcare providers are crucial for feeling secure and managing the condition
Nurses experiences of using language interpreters : A literature review
No full textBakgrund Kommunikation är en viktig komponent i omvårdnaden och är betydande för att skapa en förståelse mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskor har ansvar att anpassa kommunikationen utifrån patientens förutsättningar och behov. När patienten har begränsade kunskaper i det gemensamma språket blir användning av olika typer av språktolk en resurs för att säkerställa att information förmedlas och att patienten har möjlighet att vara delaktig i sin vård. Syfte Syftet med litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att använda språktolk inom hälso- och sjukvården. Metod Detta är en litteraturöversikt med 14 artiklar som är analyserade med Fribergs modell för litteraturöversikter. Resultat Resultatets huvudkategorier är sjuksköterskors erfarenhet av olika typer av språktolk och dess betydelse och Sjuksköterskors erfarenhet av faktorer som påverkar tolkningens kvalitet, med tillhörande kategorier. Kategorierna beskriver sjuksköterskors erfarenhet av att använda språktolk inom hälso- och sjukvården. Slutsats Erfarenheten som sjuksköterskorna hade var att språktolk möjliggör en effektiv kommunikation mellan sjuksköterska och patienter, samtidigt kan utmaningarna som att bygga relation mellan sjuksköterska och patient, tidsfördröjningar samt risk för felöversättningar förekomma. Språktolkens kompetens och professionalitet har en stor betydelse för att information ska förmedlas korrekt och för att patientens delaktighet ska kunna upprätthållas.Background Communication is an important component of nursing care and is important in creating an understanding between patients and nurses. Nurses have a responsibility to adapt to communication based on the patient's circumstances and needs. When the patient has limited knowledge of the common language, the use of various types of language interpreters becomes a resource to ensure that information is conveyed and that the patient has the opportunity to participate in their care. Aim The purpose of the literature review was to highlight nurse's experiences of using language interpreters in healthcare. Method This is a literature review with 14 articles that are analyzed using Friberg's model for literature reviews. Results The main categories of the results are nurse’s experience of different types of language interpreters and their importance and nurses experience of factors that affect the quality of interpretation, with associated categories. The categories describe nurses experience of using language interpreters in healthcare. Conclusions The nurse's experience was that language interpreters enable effective communication between nurses and patients, but at the same time, challenges such as building a relationship between nurse and patient, time delays and the risk of mistranslations can occur. The interpreter's competence and professionalism are of great importance for ensuring that information is conveyed correctly and for maintaining patient participation
Obstacles and challenges nurses face caring for patients who self-harm : A litterature review
No full textBakgrund Självskadebeteende innebär att individen medvetet eller omedvetet skadar sig själv och kan ofta vara ett sätt att undvika svåra samt obehagliga känslor. Det kan också vara ett sätt att fly från svåra minnen eller upplevelser. Självskadebeteende är ett växande hälsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken på psykisk påfrestning. Syfte Att beskriva hinder och utmaningar sjuksköterskor möter i omvårdnaden av patienter med självskadebeteende. Metod Designen för detta arbete utgörs av en strukturerad litteraturöversikt med inslag av metodologi som används vid systematiska översikter. De databaser som används är CINAHL och PubMed där 10 vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat Resultatet av studien identifierade tre huvudkategorier vilka var: sjuksköterskans perspektiv, organisatoriska faktorer och kommunikation. De identifierade huvudkategorierna framträder som centrala utmaningar i omvårdnaden av patienter med självskadebeteende. Slutsats Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor ofta upplever osäkerhet i vården av patienter med självskadebeteende, vilket främst är kopplat till sjuksköterskans perspektiv, organisatoriska faktorer och kommunikation. Organisatoriska faktorer, tillgång till resurser och arbetsmiljön spelar en avgörande roll för sjuksköterskors förmåga att ge respektfull och professionell vård till patienter med självskadebeteende.Background Self-harm behavior means that the individual consciously or unconsciously harms themselves. Self-harm can often be a way to avoid difficult and unpleasant feelings. It can also be a way to escape difficult memories or experiences. Self-harm is a growing health problem and a leading factor in serious injuries and a sign of psychological distress. Aim The purpose of this study is to highlight the obstacles and challenges professional nurses face in caring for patients with self-harm behavior Method The design of this work consists of a structured literature review with elements of methodology used in systematic review. The databases used were CINAHL and PubMed, and 10 scientific articles were included in the results. Results The study´s result identified three main categories: Nurse´s perspective, organizational factors and communication. The identified main categories emerged as central challenges in the care of patients with self-harm. Conclusions The literature study shows that nurses often experience uncertainty in the care of patients with self-harm, which is mainly linked to nurse´s perspective, organizational factors and communication. Organizational factors, resource availability, and work environment play a crucial role in nurses' ability to provide respectful and professional treatment to patients with self-harm
Impact of dual-tasking and balance confidence on turns and transitions: a cross-sectional study in Parkinson’s disease
No full textBackground Mobility, cognitive processing, and balance confidence impairments can negatively affect functional mobility in people with Parkinson’s disease (PD). This study aimed to examine the effects of a cognitive dual-task on functional mobility during Timed Up and Go (TUG) sub-phases involving transitions and turns. A secondary aim was to explore whether balance confidence was associated with dual-task interference (DTI) on TUG total duration and sub-phases. Methods A cross-sectional design was employed. Participants completed TUG and TUG-COG (serial three subtractions) and inertial sensors recorded spatiotemporal data on transitions and turns. Paired samples t-tests and corresponding effect sizes (Cohen’s d) were used to compare TUG conditions. Multivariate linear regression assessed the association between balance confidence and DTI on total duration and sub-phases, controlling for gait speed and executive function. Results People with mild-to-moderate PD (N=94, mean age: 68.7 years) completed TUG-COG 2.7 s slower than TUG (p<0.001, d=0.5, DTI=22.9%). The cognitive task led to reduced performance across TUG sub-phases, with generally stronger effects observed in turning outcomes (d=0.25–0.45) and comparatively smaller effects observed in postural transitions (d=0.02–0.38). Balance confidence explained variance in DTI for sit-to-stand duration (B=-−3.560, 95% CI [−5.499, −1.622], p<0.001), whereas no effect was observed for other sub-phases. Conclusion Dual-tasking impaired nearly all components of the TUG, prolonging total duration and altering spatiotemporal characteristics of transitions and turns. Turning was more strongly impacted by dual-tasking than postural transitions, which has relevance for fall-prevention strategies. Together, the results of this study indicate that clinicians should prioritize turning during dual-task gait training and incorporate assessment of balance confidence to better capture functional capacity in transitional movements such as sit-to-stand
To prevent healthcare-associated urinary tract infections : A literature review
No full textBakgrund Vårdrelaterade infektioner (VRI) bidrar till ett ökat lidande och ökade kostnader på samhälls- och individnivå. Bland alla VRI är den vanligaste infektionen urinvägsinfektion. Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) är en infektion som uppkommer efter 48 timmar efter inläggning på sjukhus och uppkomsten beror på flera olika orsaker. Sjuksköterskor har till uppgift att ha en ledande roll att förebygga uppkomsten av VUVI genom att tillämpa olika kunskaper och attityder. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och förhållningssätt till att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner inom hälso- och sjukvården. Metod Litteraturöversikten har inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter och baseras på 14 artiklar som uppfyller inklusionskriterier och är av medel till hög kvalité. Sökning gjordes i september 2025 i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen avartiklarna är gjord enligt Fribergs metod. Resultat Två huvudkategorier och fyra underkategorier identifierades. Förhållningssätt och kompetens samt säker och evidensbaserad kateterhantering med tillhörande underkategorier visade att sjuksköterskornas förebyggande arbete beror på flera faktorer som kompletterar och interagerar med varandra. Slutsats Erfarenheter och förhållningssätt visade denna litteraturöversikt var relevanta faktorer som har en betydande inverkan på sjuksköterskors förbyggande arbete mot VUVI. Genom att vidta adekvata åtgärder och tillämpa ett proaktivt förhållningssätt kan sjuksköterskors förebyggande arbete bidra till god och säker omvårdnad.Background Healthcare-associated infections (HAIs) contribute to increased patient suffering as well as higher coast at both societal and individual levels. Among all HAIs the most common is urinary tract infection. Healthcare-associated urinary tract infection (HAUTI) is an infection that occur 48 hours after hospital admission, and it´s development is influenced by several different factors. Nurses have a key responsibility in preventing HAUTI by applying appropriate knowledge, skills, and professional attitudes. Aim To describe nurses' experience of and approaches to preventing healthcare-associated urinary tract infections within healthcare settings. Method The literature review incorporates elements of the methodology used in systematic reviews and is based on 14 articles that meet inclusion criteria and are of medium to high quality. A search was conducted in September 2025 in CINAHL and PubMed databases. The analysis of the articles was done according to Friberg's method. Results Two main categories and four subcategories were identified. Attitudes and competence, as well as safe and evidence-based catheter management with associated subcategories showed that nurses' preventive work depends on several factors that complement and interact with each other. Conclusions Experiences and approaches shown in this literature review were relevant factors that have a significant impact on nurses' preventive work against HAUTI. By taking adequate measures and applying a proactive approach, nurses' preventive work can contribute to good and safe nursing care
Toward a transparent life cycle assessment of photovoltaic systems : Addressing regulatory and methodological challenges
No full textPhotovoltaic (PV) systems are central to global decarbonization, but their assessed environmental impacts vary due to inconsistencies in life cycle assessment (LCA) methodologies. These differences hinder comparability and the development of a transparent sustainability framework. To address this issue, this review systematically synthesizes PV LCA studies across five continents. The analysis highlights variations in system boundaries, functional units, data quality, and regulatory frameworks, revealing that methodological coherence is strongly shaped by regional policy and data infrastructure. Europe, supported by stringent regulations and localized inventories, demonstrates high methodological alignment. In contrast, Africa and Latin America face major data gaps, with over 90 % of studies relying on non local inventories, creating uncertainty in the results. Building on these findings, this study proposes key harmonization strategies, including enhanced transparency, the adoption of standardized guidelines such as IEA PVPS Task 12, and the targeted development of regional life cycle inventory databases. These measures provide policymakers, industry, and researchers with a practical framework to strengthen the reliability and comparability of PV sustainability assessments, supporting solar energy’s role in a low carbon future. Future research should prioritize the expansion of localized datasets and the integration of dynamic LCA approaches to capture rapid technological evolution and circular economy principles
Living with heart failure : Patients' experiences of self-Care
No full textBakgrund Hjärtsvikt är en kronisk och global sjukdom som påverkar individens fysiska och psykiska välbefinnande samt det dagliga livet. Egenvård är en central del av behandlingen och innefattar att följa vissa rader såsom övervaka symtom, anpassa kost och vätskeintag, upprätthålla fysisk aktivitet samt följa medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenvård varierar beroende på resurser, kunskap och stod. För att främja en personcentrerad vård är det viktigt att sjuksköterskan belyser hur patienter upplever egenvård vid hjärtsvikt och identifiera faktorer som underlättar eller försvarar den. Syfte Syftet är att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod Arbetet ar en systematisk litteraturöversikt baserat på 15 artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa studier av Nilsson (2017) och analyserades med hjälp av den metod som beskrivs av Popenoe et al. (2021). Resultat I resultat framkom 4 huvudkategorier: Svårigheter att förstå inneborden av diagnosen, Egenvårds vardagliga utmaningar, Mentala aspekter, Vikten av att få stöd samt nio tillhörande underkategorier. Slutsats Patienternas upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt är specifika för deras individuella situation, resurser, kunskap, stöd, kultur, tro samt fysiska och psykiska förutsättningar. Ett gott egenvårdsbeteende uppstod när stödet från både vården och de närstående var tillräckligt. Detta stöd ledde till ökad motivation hos patienterna att utföra egenvårdsåtgärder och gav dem hopp och tilltro inför framtiden.Background Heart failure is a chronic and global disease that affects individuals’ physical and psychological well-being as well as their daily lives. Self-care is a central part of treatment and includes monitoring symptoms, adjusting diet and fluid intake, maintaining physical activity and following medical prescriptions. Patients’ experiences of self-care vary depending on their resources, knowledge, and support. To promote person-cantered care, it is important for nurses to highlight how patients experience self-care in heart failure and to identify factors that facilitate or hinder it. Aim The aim of the study is to describe patients’ experiences of self-care in heart failure. Method This study is a systematic literature review based on 15 scientific articles retrieved from PubMed and CINAHL. The articles were quality-assessed using review templates for qualitative and quantitative studies by Nilsson (2017) and analysed according to the method described by Popenoe et. al. (2021). Results Four main categories emerged: Difficulties understanding the meaning of the diagnosis, everyday challenges of self-care, Mental aspects, and the importance of receiving support, along with nine associated subcategories. Conclusions Patients’ experiences of self-care in heart failure are unique and influenced by individual factors such as resources, knowledge, support, culture, faith, and physical and psychological conditions. Effective self-care behaviours occur when support from both healthcare professionals and relatives is sufficient. This support increases patients’ motivation to perform self-care activities and fosters hope and confidence for the future