Dalarna University College Electronic Archive
Not a member yet
13986 research outputs found
Sort by
The effect on animal therapy on older people in healthcare : A literature review
No full textBakgrund Äldre personer i vården utgör en sårbar grupp, med ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa där bland annat depression, ångest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska åtgärder som kan stödja både hälsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter på den äldre befolkningens fysiska och psykiska hälsa i vården. Syfte Syftet med litteraturstudien var att sammanställa forskningsbaserad kunskap om hälsoeffekten av djurterapi på den äldre patientens hälsa i vården. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Litteratursökningar genomfördes i CINAHL och PubMed enligt PICO-modellen. Totalt identifierades 553 artiklar och efter sista steget i urvalsprocessen återstod totalt 13 artiklar. Samtliga artiklar granskades med kvalitetgranskningsmallar från Högskolan Dalarna, och data analyserades med Popenoes trestegsprocess. Resultat Djurterapi visade positiva effekter på depression, ångest, apati, humör, affektivitet, ensamhet, livskvalitet, sömnkvalitet, kognitiv funktion, fysisk aktivitet och vissa beteendemässiga symtom. Effekterna på livskvalitet var studerade i högst utsträckning och visade genomgående positiva resultat. Ingen signifikant effekt identifierades på medicinering eller hälsa som enhetsbegrepp. 12 av de 13 studier utfördes interventionerna med hund varav alla gav vissa effekter och en studie utförde interventionen med katt där inga effekter påvisades. Slutsats Syftet var att sammanställa forskningsbaserad kunskap om effekten av djurterapi på äldre patienters hälsa i vården. Överlag visar resultaten på att djurterapi har en signifikant positiv effekt på äldres hälsa i vården, då 12 av 13 studier visade signifikanta förbättringar av djurterapi inom en eller flera undersökta effekter. Detta fynd visar på att djurterapi med fördel skulle kunna användas som ett komplement till traditionell vård av äldre patienter för att förbättra äldres hälsa inom områden som exempelvis livskvalitet och fysisk inaktivitet. Trots att litteraturöversikten påvisade signifikanta förbättringar inom flera kategorier är det totala antalet studier för lågt för att resultaten ska kunna betraktas som fullt tillförlitliga (n=13).Background Older people in healthcare constitute a vulnerable group with an increased risk of both physical and psychological health problems, including depression, anxiety, loneliness, and reduced activity. At the same time, there is a need for non-pharmacological intervention that can support both health and quality of life. Animal-assisted interventions have shown positive effects of animal therapy on the older population´s physical and psychological health in healthcare. Aim The aim of this literature review was to summarize research on the effects of animal-assisted therapy on the older patient in healthcare Method This thesis was carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. Literature searches were conducted in CINAHL and PubMed according to the PICO model. A total of 553 articles were identified, and after the final step of the selection process, a total of 13 articles remained. All articles were reviewed using the appraisal templates from Dalarna University, and the data were analyzed with Popenoe´s three-step process. Results Animal therapy showed positive effects on depression, anxiety, apathy, mood, affectivity, loneliness, quality of life, sleep quality, cognitive functions, physical activity, and certain behavior symptoms. The effects on quality of life were studied to the greatest extend and consistently showed positive results. No significant effect was identified on medication och health as a unified concept. 12 of 13 studies carried out the intervention with a dog that showed effect in some aspects, and one study carried out the intervention with a cat that did not show any effect. Conclusions The aim was to conclude science based knowledge about the effects of animal therapy on older people in healthcare. The results overall shows that animal therapy have a significant positive effect on older peoples health in healthcare, since 12 out of 13 studies showed significant improvements of animal therapy within one or several researched effects. This find shows that animal therapy could be used as a compliment to traditional health care on older patient to improve health within areas like for example quality of life and physical inactivity. Despite of the fact that the literature review displayed positive improvements within several categories, the number of studies are to low (n=13) for the results to be considered fully reliable
Nursing interventions for constipation in older people : A literature review
No full textBakgrund Förstoppning kännetecknas av svårigheter att tömma tarmen, vilket leder till hård avföring och minskad tarmtömningsfrekvens. Tillståndet påverkar hälsan negativt, men uppmärksammas sällan som ett allvarligt problem av vårdpersonal. Detta leder till att äldre personer inte alltid får det stöd och de omvårdnadsåtgärder som de behöver. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva omvårdnadsåtgärder och dess effekter för att minska förstoppning hos äldre personer. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baseras på elva artiklar med kvantitativa design och en kvalitativ design inhämtad från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultaten identifierade två huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna är kroppsbaserade åtgärder samt livsstils- och kostrelaterade åtgärder framkom som belyser de behov äldre personer med förstoppning har, samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas i praktiken. Slutsats Evidensen visar att olika omvårdnadsåtgärder kan minska förstoppning hos äldre. Resultaten visar vikten av att kombinera flera åtgärder och att anpassa dem efter individens behov och förutsättningar.Background Constipation is characterized by difficulty in emptying the bowels, which leads to hard stools and a reduced frequency of bowel movements. This condition negatively affects health, but it is rarely recognized as a serious problem by healthcare professionals. This results in older people not always receiving the support and care measures they need. Aim The purpose of the literature review is to describe nursing interventions and their effects on constipation in older adults. Method The literature review was conducted as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The articles consist of eleven articles with a quantitative design and one qualitative design obtained from the database CINAHL and PubMed. Results The results identified two main categories and nine subcategories. The main categories are body-based measures and lifestyle- and diet-related measures, which highlight the needs of older adults with constipation, as well as the nursing interventions that can be applied in practice. Conclusions The evidence shows that various nursing interventions can reduce constipation in the elderly. The results emphasize the importance of combining several measures and adapting them to the individual's needs and circumstances
Strategies and barriers for nurses in identifying intimate partner violence : A literature review
No full textBakgrund Våld i nära relation [VNR] är ett omfattande folkhälsoproblem som medför allvarliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Sjuksköterskor har en viktig roll i att identifiera patienter som utsätts, men tidigare forskning visar att arbetet ofta försvåras av bristande kunskap, otydliga rutiner och organisatoriska hinder. Syfte Syftet var att sammanställa vilka strategier och barriärer som finns för sjuksköterskan i upptäckten av VNR. Metod En litteraturöversikt genomfördes med inslag av systematiska arbetssätt. Tolv kvalitativa artiklar inkluderades efter sökningar i CINAHL och PubMed och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Vårdsystem och samhällsstrukturer, professionell kompetens och kliniskt handlande och attityder, känslor och relationellt arbete. Barriärer var exempelvis bristande samarbete, begränsade resurser, otillräckliga riktlinjer, kunskapsluckor och osäkerhet i mötet. Strategier som underlättade var exempelvis fokus på att skapa en god relation med patienten, kontinuitet och utbildning. Slutsats Upptäckten av VNR påverkas av faktorer på både organisatorisk och individuell nivå. Tydligare rutiner, ökad kompetens och goda förutsättningar i vårdmiljön utgör grunden för att stärka sjuksköterskans möjligheter att identifiera våldsutsatta patienter.Background Intimate partner violence [IPV] is a major public health issue associated with serious physical, psychological, and social consequences. Nurses play a key role in identifying victims, yet research shows that this work is often hindered by limited knowledge, unclear routines, and organizational barriers. Aim The aim was to summarize the strategies and barriers nurses encounter when identifying patients exposed to IPV. Method A literature review was conducted with methodological elements inspired by systematic reviews. Twelve qualitative studies were included following searches in CINAHL and PubMed. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results Three main categories were identified: Healthcare systems and societal structures, professional competence and clinical practice, and attitudes, emotions and relational work. Barriers included lack of coordination, insufficient resources, unclear guidelines, knowledge gaps, and uncertainty in patient encounters. Strategies included trust-building, continuity and education. Conclusions The identification of IPV is influenced by both organizational and individual factors. Clearer routines, strengthened competence, and improved working conditions are essential to support nurses in identifying patients who experience violence
Ethically Difficult Situations in Palliative Care : A Literature Review
No full textBakgrund Palliativ vård bygger på helhetssyn, symtomlindring samt stöd till närstående som syftar till att främja välbefinnande till livets slut. Trots det uppstår etiskt svåra situationer inom palliativ vård som leder till moralisk stress samt försvårar möjligheten att säkerställa en god palliativ vård. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etiskt svåra situationer som uppstår i samband med palliativ vård i slutenvårdskontext. Metod Detta examensarbete är en strukturerad och systematisk litteraturöversikt som är baserat på femton kvalitativa studier från databaserna CINAHL och PubMed publicerade mellan 2015–2025. Resultat Två huvudkategorier identifierades: Värdekonflikter samt organisatoriska utmaningar. Sjuksköterskor inom palliativ vård i slutenvården upplevde återkommande etiskt svåra situationer. Detta var särskilt tydligt i situationer där patientens vilja stod i konflikt med närståendes önskemål. Organisatoriska hinder försvårade möjligheten att säkerställa god palliativ vård, medan stöd från kollegor, erfarenhet och etisk reflektion hjälpte sjuksköterskor att hantera den moraliska stressen. Slutsats Etisk svåra situationer uppstår i palliativ vård när patientens vilja, närståendes önskemål och organisatoriska krav står i konflikt med varandra. Moralisk stress är vanligt vid oenighet om behandling, förbisedda bedömningar och bristande resurser, medan teamarbete, kollegialt stöd och etisk reflektion kan minska belastningen ytterligare.Background Palliative care is based on a holistic approach, symptom relief, and support for relatives, aiming to promote well-being until the end of life. Despite this, ethically difficult situations arise within palliative care that lead to moral stress and complicate the ability to ensure good palliative care. Aim To describe nurses’ experiences of ethically difficult situations that arise in connection with palliative care in an inpatient care context. Method This thesis is a structured and systematic literature review based on fifteen qualitative studies from CINAHL and PubMed published between 2015–2025. Results Two main categories were identified: value conflicts and organizational challenges. Nurses working in inpatient palliative care experienced recurring ethically difficult situations, particularly when patients’ wishes conflicted with relatives’ preferences. Organizational barriers hindered the provision of good palliative care, while collegial support, professional experience, and ethical reflection helped nurses manage moral distress. Conclusions Ethically difficult situations arise in palliative care when patients’ wishes, relatives’ expectations, and organizational demands conflict. Moral distress is common in disagreements about treatment, overlooked assessments, and insufficient resources, whereas teamwork, collegial support, and ethical reflection can reduce the burden
Känner inte igen Lotta Edholms beskrivning av nätbaserade studier
No full text”Ministern verkar förutsätta att ’distansstudier’ per definition innebär sämre kvalitet.” Det skriver tre medarbetare vid Högskolan Dalarna i en kommentar till Universitetslärarens intervju med Lotta Edholm (L)
The influence of contextual factors on the sustainability of the family talk intervention after implementation when a parent of children or youths has a life-threatening illness
No full textObjectives. There is a lack of family-based psychosocial support interventions in palliative care when a parent of children or youths has a life-threatening illness. One intervention that has shown positive effects is the family talk intervention (FTI). This study aimed to describe the influence of contextual factors on FTI sustainability, as perceived by healthcare professionals (HCPs), after a median of 18 months of implementation in clinical practice in cancer and palliative care when a parent of children or youths has a life-threatening illness. Methods. Focusgroups and individual interviews were conducted with 15 HCPs working with FTI. Data were analyzed using conventional qualitative content analysis. Results. HCPs identified contextual factors that facilitated or hindered the use of FTI. The analysis resulted in 3 categories, Trying to prioritize FTI and coordinate families in a complex context is challenging, Working alone without FTI-educated colleagues hampers sustainability, the satisfaction of seeing families become stronger contributes to a receptiveness for change. Significance of the results. This study shows that organizational support and resources, alongside the individual’s facilitating factors, such as receptiveness for change, are crucial for sustainability after the initial implementation. Witnessing a positive impact is motivational and also supports the sustainability of an intervention despite contextual constraints
When Caring Becomes Distress : A literature review of nurses’ experience of work-related stress in inpatient setting
No full textBakgrund Arbetsrelaterad stress är ett växande problem inom slutenvården där sjuksköterskor dagligen möter höga krav, etiska dilemman och resursbrist. Långvarig stress påverkar både sjuksköterskans hälsa, yrkesutövning och vårdkvalitet negativt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenvården. Metod En strukturerad litteraturöversikt genomfördes med inslag av metodologi från systematiska översikter. Systematiska sökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2020 och 2025 inkluderades och kvalitetsgranskades. Resultat Upplevelsen av arbetsrelaterad stress framträdde i tre huvudkategorier: moralisk stress, emotionell stress samt relationell stress. Slutsats Arbetsrelaterad stress i slutenvård påverkar både sjuksköterskors hälsa och kvaliteten i omvårdnaden. En hållbar yrkesutövning förutsätter balans mellan krav och resurser samt strukturer för etisk reflektion och återhämtning, som tydliggörs i sjuksköterskors beskrivningar av hur handlingsutrymme, stöd och tid formar stressupplevelsen.Background Work-related stress is a growing concern in inpatient care, where nurses face high demands, ethical dilemmas, and limited resources in their daily work. Prolonged stress negatively affects nurses’ health, professional performance, and the quality of care. Aim The aim was to describe nurses’ experiences of work-related stress in inpatient care. Method A structured literature review with elements of systematic methodology was conducted. Systematic searches were performed in the databases CINAHL and PubMed. 15 scientific articles published between 2020 and 2025 were included after quality appraisal. Results The experience of work-related stress emerged in three main categories: moral stress, emotional stress and relational stress. Conclusions Work-related stress in inpatient care affects both nurses’ health and the quality of nursing care. Sustainable professional practice requires a better balance between demands and resources and structured opportunities for ethical reflection and recovery, as nurses describe how available support, time and scope of action shape the stress experience
Nurses' Experiences of Pressure Ulcer Prevention in Inpatient Care : Nurses' Experiences: A Literature Review
No full textBakgrund Trycksår är en vanlig vårdskada inom slutenvården och leder till ökat lidande för patienter samt högre vårdkostnader. Trots grundade riktlinjer fortsätter trycksår att uppstå, vilket belyser behovet av att förstå hur det preventiva arbetet genomförs i det kliniska arbetet. Sjuksköterskor har en central roll i att förebygga trycksår genom riskbedömning, hudinspektion utföra förebyggande omvårdnadsåtgärder Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder för att förebygga uppkomsten av trycksår inom slutenvården Metod Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Tretton peer review-granskade kvalitativa artiklar publicerade mellan 2020 och 2025 inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys enligt Friberg. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: kunskapens betydelse, omvårdnadsprevention och organisatoriska utmaningar. Sjuksköterskor upplevde att utbildning och stöd ofta var otillräckliga, vilket gjorde att kunskap främst utvecklades genom praktisk erfarenhet. Centrala preventiva åtgärder som hudbedömningar, lägesändringar och användning av tryckavlastande hjälpmedel hindrades av tidsbrist, arbetsbelastning och brist på utrustning. Organisatoriska hinder såsom omfattande dokumentationskrav och bristande teamarbete påverkade arbetet negativt. Slutsats Trycksårsprevention påverkas av faktorer kopplade till kunskap, resurser och organisatoriskt stöd. För att stärka det preventiva arbetet krävs kontinuerlig utbildning, tydliga rutiner och förbättrade organisatoriska förutsättningar.Background Pressure ulcers remain a common healthcare-associated injury in inpatient care and contribute to patient suffering and increased healthcare costs. Despite established guidelines, pressure ulcers continue to occur, highlighting the need to understand how preventive measures are applied in clinical practice. Nurses play a key role in prevention through risk assessment, skin inspection and the implementation of nursing interventions. Aim The aim was to describe nurses’ experiences of nursing interventions to prevent the development of pressure ulcers in inpatient care. Method A qualitative literature review was conducted. Systematic searches were performed in CINAHL and PubMed. Thirteen peer-reviewed qualitative studies published between 2020 and 2025 were included. All articles were quality-assessed and analysed using content analysis inspired by Friberg. Results Three main categories were identified: the importance of knowledge, preventive nursing measures and organisational challenges. Nurses reported insufficient education and noted that much knowledge was acquired through practical experience. Key preventive actions, such as skin assessments, repositioning and the use of pressure-relieving devices, were hindered by time constraints, workload, patient instability and limited access to equipment. Organisational barriers, including documentation demands and inadequate team collaboration, further affected preventive practice. Conclusions Pressure ulcer prevention is influenced by factors related to knowledge, resources and organisational support. Continuous education, clear routines and strengthened organisational structures are essential to improve preventive nursing care
Parents' experience of having a child with cancer ina palliative stage : A literature review
No full textBakgrund Varje år drabbas ungefär 400 000 barn av cancer i världen. Den vanligaste cancerformen hos barn är leukemi. När ett barn får en cancerdiagnos påverkas hela familjen och deras liv. Många känslor uppstår hos alla i familjen, såsom rädsla och ovisshet inför vad som kommer hända. Familjen inkluderas till stor del i vården och föräldrarna behöver spendera mycket tid med sitt sjuka barn. Detta kan väcka känslor av otillräcklighet gentemot övriga familjen och leda till att syskon känner sig åsidosatta. När sjukdomen inte längre är botbar övergår vården från kurativ till palliativ vård, vård i livets slut som fokuserar på att ge patienten en så god livskvalitet som möjligt med fokus på att lindra symtom. Genom att undersöka föräldrars erfarenheter av att ha ett cancersjukt barn i ett palliativt skede kan sjuksköterskan få en bättre inblick och förståelse för föräldrarnas känslor och behov. Syfte Att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett cancersjukt barn i ett palliativt skede. Metod Strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Sökning i två databaser, Pubmed och CINAHL. Resultat 13 artiklar inkluderades i översikten. Tre huvudteman identifierades; Vårdens bemötande och kommunikation, känslomässiga och psykosociala upplevelser och hem- och sjukhusmiljö. Slutsats Tydlig och öppen kommunikation samt en god informationshantering var av största vikt för föräldrarna, som upplevde många starka känslor under denna period. Familjens välbefinnande påverkades av varandra men även av om barnet vårdades i hemmet eller på sjukhus, vilket även påverkade möjligheten för familjen att vara involverad och spendera tid med barnet.Background Every year, approximately 400,000 children suffer from cancer around the world. The most common form of childhood cancer is leukemia. When a child is diagnosed with cancer, their familiy and entire lifes are affected. The family experiences many feelings, such as fear and uncertainty about the future. The family is often included in the care and as the parents need to spend a lot of time with their sick child. This can evoke feelings of inadequacy toward the rest of the family and may leed to siblings feeling overlooked. When the disease is no longer curable, the type of care transitions from curative to palliative care, that focuses on giving the patient the best possible quality of life with a focus on relieving symptoms. By exploring parents' experiences of having a child with cancer reciving palliative care, the nurse can gain a better insight and understanding of the parents' feelings and needs. Aim To describe parents' experience of having a child with cancer in a palliative stage. Method Structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Search in two databases, Pubmed and CINAHL. Results 13 articles were included in the review. Three main themes were identified: the healthcare response and communication, emotional and psychosocial experiences and home and hospital environment. Conclusions Clear and open communication, as well as effective information management were of utmost importance for the parents who experienced many strong emotions during this time. The wellbeing of the family was influenced not only by interactions among its members but also by whether the child received care at home or in the hospital, which in turn affected the family’s ability to be involved and spend time with the child
The nurse's work in promoting self-care in adults with type 2 diabetes : A literature review
No full textBakgrund Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom där kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas långsamt och kräver sammanfattande egenvårdsinsatser. Sjuksköterskan har en central roll i att stödja patienter att utveckla kunskap, motivation och förmåga till egenvård. Syfte Att belysa sjuksköterskans arbete med att främja egenvård hos vuxna personer med typ-2 diabetes. Metod Studien är en litteraturöversikt där databaserna Cinahl och PubMed användes. Artiklarna begränsades till 2020–2025, engelskspråkiga och peer reviewed. Analys resulterade i 13 artiklar med kvalitativa, kvantitativa samt kvasiexperimentell ansats som analyserades med inspiration av Henricsson och Billhult (2017). Resultat Resultat presenteras i två huvudkategorier med tre subkategorier som beskriver sjuksköterskans insatser för att främja egenvård. Det framkom att kontinuerligt stöd och uppföljning samt individuellt anpassat stöd har en central betydelse för att öka personernas följsamhet och förmåga till egenvård. Slutsats Sjuksköterskans arbete är avgörande för att personer med typ 2-diabetes ska kunna uppnå en god egenvård och förebygga komplikationer. Genom undervisning, motivation och individanpassat stöd bidrar sjuksköterskan till att öka personens kunskap och ansvarstagande i egenvårdsprocessen.Background Type 2 diabetes is a chronic disease in which the body has insulin resistance or reduced insulin production that develops slowly and requires comprehensive self-care interventions. The nurse has a central role in supporting patients to develop knowledge, motivation and ability for self-care. Aim To highlight the nurses work in promoting self-care in adults with type 2 diabetes. Method This study is a literature review using the databases Cinahl and PubMed. The articles were limited to 2020-2025, English-language and peer-reviewed. Analysis resulted in 13 articles with qualitative, quantitative and quasi-experimental approaches which were analyzed with inspiration from Henricsson and Billhult (2017). Results Results were presented in two main categories with three subcategories describing the nurses’ efforts to promote self-care. It emerged that continuous support and follow-up as well as individually adapted support were of central importance in increasing people’s adherence and ability to self-care. Conclusions The nurse’s work is crucial for people with type 2 diabetes to achieve good self-care and prevent complications. Through education, motivation and individually tailored support, the nurse contributes to increasing the person’s knowledge and responsibility in self-care process