Södertörns högskolas Publications
Not a member yet
15008 research outputs found
Sort by
Performativer, plakat och piketbussar : Klimataktivismens sensoriska eskalering på apokalypsens rand
Hållbarhetsredovisningens utveckling som strategiskt verktyg : En studie av DeLaval International AB:s respons på Agenda 2030 och CSRD
Sammanfattning I takt med ökade krav på hållbarhet från lagstiftning, intressenter och samhället i stort har företagens rapportering fått en alltmer strategisk betydelse. Denna studie undersöker hur ett industriföretags hållbarhetsredovisning har förändrats över tid, både till innehåll och strategisk funktion, i relation till institutionella krav som Agenda 2030 och CSRD, externa intressenter samt interna drivkrafter som innovation och ledarskap. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av DeLaval International AB och baseras på en dokumentanalys av hållbarhetsrapporter från perioden 2017–2024 samt två semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner i företaget. Analysen utgår från teorier om hållbart företagande, Triple Bottom Line, intressentteori och hållbart ledarskap. Resultaten visar att redovisningen gradvis har utvecklats från ett kommunikativt informationsverktyg till ett strategiskt styrmedel. De tre dimensionerna av hållbarhet: ekonomisk, social och miljömässig, har successivt integrerats i både rapportstruktur och affärsstrategi. Studien visar även hur innovation används för att hantera hållbarhetsutmaningar och skapa långsiktigt värde för både företaget och dess intressenter. Sammantaget bidrar studien till en fördjupad förståelse av hur hållbarhetsrapportering kan utvecklas i samspelet mellan externa krav och interna strategiska val, samt hur företag kan använda redovisningen som ett verktyg för styrning, lärande och hållbar transformation
"Hur ska jag orka till 65?" : Förskollärares upplevelser och hantering av etisk stress: En kvalitativ studie om etisk stress hos förskollärare
Denna studie undersöker etisk stress bland förskollärare, med fokus på de inre konflikter som uppstår när deras professionella ansvar kolliderar med personliga etiska övertygelser. Etisk stress uppstår när yttre faktorer såsom tidsbrist, resursbrist eller organisatoriska krav hindrar förskollärare från att agera i enlighet med sina moraliska värderingar. Genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare, analyseras orsakerna till etisk stress, de strategier som används för att hantera den, samt de konsekvenser etisk stress har på yrkesrollen och välbefinnandet. Resultaten visar att etisk stress uppstår i spänningsfältet mellan höga krav och begränsade resurser, vilket leder till känslor av otillräcklighet och uppgivenhet. Förskollärarna använder både problemfokuserade och emotionsfokuserade copingstrategier för att hantera och minska stressen, men dessa strategier är ofta otillräckliga för att hantera de underliggande strukturella problemen. Studien bygger på Vygotskys sociokulturella teori, Karaseks krav-kontroll-stödmodell, Lazarus och Folkmans copingteori samt Zygmunt Baumans perspektiv flytande modernitet och ”den andre”. Resultaten lyfter fram vikten av kollegialt stöd, reflektion och organisatoriska förändringar för att minska etisk stress. Studien bidrar till en fördjupad förståelse av hur organisatoriska, sociala och individuella faktorer samverkar och understryker behovet av förbättrade arbetsvillkor och riktade stödsystem för att säkerställa ett hållbart yrkesliv för förskollärare.This study explores ethical stress among preschool teachers, focusing on the internal conflicts they experience when their professional responsibilities clash with personal ethical convictions. Ethical stress arises when external factors such as time constraints, lack of resources, or organizational demands prevent teachers from acting in accordance with their moral beliefs. Utilizing a qualitative research approach, including semi-structured interviews with six preschool teachers, this study investigates the causes, coping strategies, and consequences of ethical stress in the preschool context. The findings reveal that ethical stress stems from a tension between high professional demands and limited resources, leading to feelings of inadequacy and moral alienation. Preschool teachers employ both problem-focused and emotion-focused coping strategies to mitigate the impact of ethical stress, though these strategies are often insufficient in addressing the underlying structural issues. Drawing on Vygotsky’s sociocultural theory, Karasek’s demand-control-support model, Lazarus and Folkman’s coping theory, and Zygmunt Bauman’s concept of moral responsibility in a fluid modernity and the relationship to ‘the Other’, the study provides a multidimensional analysis of ethical stress. Vygotsky’s theory emphasizes the role of sociocultural interactions and mediated learning in shaping teachers’ ethical decisions, while Karasek’s model highlights the interplay between job demands, autonomy, and social support in influencing stress levels. Lazarus and Folkman’s coping theory underscores the dynamic process of managing stress through appraisal and coping mechanisms, and Zygmunt Bauman’s concept of moral responsibility in a fluid modernity and the relationship to ‘the Other’ sheds light on the relational aspect of ethical responsibility in a fluid modern context. The results highlight the critical role of collegial support, reflective dialogue, and organizational changes in reducing ethical stress. This study contributes to the understanding of how organizational, social, and individual factors interact to shape preschool teachers' experiences of ethical stress and underscores the need for improved working conditions and targeted support systems to ensure sustainable professional practice
Att navigera i digitaliseringens våg : En fenomenografisk studie om hur e-handel påverkar marknadsstrategier och kundrelationer inom apoteksbranschen - ur ett företagsperspektiv
Background: The digital era has changed the game of market strategies and a change of consumer behavior in the pharmacies. This study investigates how Swedish pharmacies tailor their market strategies to survive in changing tides in the e-commerce dynamic environment of doing business. Purpose: This essay aims to investigate how digitization and e-commerce affect marketing and customer relations within the pharmacy industry from a business perspective. By analyzing the experiences of managers in pharmacies, the study highlights how these factors reshape customer interactions and thus in turn also influence purchase decisions. Method: This study used a method that’s known as qualitative data with a phenomographic approach. The qualitative data of the study was obtained using semi-structured interviews with key people responsible for the marketing strategy. Result: This showed that there was clear proof that pharmacy stores are registering much higher sales online, showing the paradigm shift in e-commerce. Key strategies identified were relation marketing strategies which include omnichannel marketing. Understanding how consumer journeys have become more digital is vital for everybody associated with pharmacies both consumers and businesses. Conclusion: Adaption to the digital era is a key factor for success in the pharmacy sector, in combination with innovative market strategies that will include the use of various relation market strategies. Pharmacies that can integrate those, whether online or in physical places, are likely to retain competitiveness as the market evolves. That in order to survive in the market.
An Arsenal of Mercy : Relief, Civil Society, and the US Congress during the Biafra Crisis
This working paper examines the complex dynamics between civil society, voluntary relief organizations, and the US Congress during the Biafra crisis (1967–1970). It investigates how grassroots advocacy and moral imperatives influenced the US Congress and public opinion, ultimately shaping the dynamics of humanitarian aid. Relief agencies employed moralistic discourses to garner support and donations, while members of Congress often used appeals for aid as a point of departure for making policy proposals, reshaping the landscape of aid. Initiatives that maintained a pro-relief posture were warmly embraced by legislators, in contrast to groups which were involved in political advocacy. At the same time, fundraising and political discourses constructed Biafran relief as an issue related to domestic concerns. The paper also situates the Biafran experience within the broader context of expressive humanitarianism, and underscores the evolving role of moral discourse in mobilizing public sentiment and political action, in a process in which media, celebrity advocacy, and civil engagement played crucial roles. By evaluating the implications of public awareness and congressional pressure on US relief policymaking during the Biafran War, the paper illuminates the interaction between domestic politics and international humanitarian crises, emphasizing the need for a nuanced understanding of the intricate interplay between public advocacy, government policy, and the moral economy of aid.
Nuclear Clay : Prerequisites for Geological Disposal of Radioactive Waste in Soviet Lithuania and Russia
Amidst a period marked by growing volumes of nuclear waste and ongoing discussions regarding its management, technologies that utilise natural materials for containment are gaining prominence. This article takes a historical view of Russian nuclear waste management practices with a focus on the role of clay as a natural material for containing nuclear waste. In particular, it explores the use of clay in multi-barrier technology, highlighting its dual role as a protective layer and a resource for managing nuclear safety risks. The siting of the liquid nuclear waste disposal at the Ignalina NPP site in Lithuania (1976–1980) and of solid nuclear waste disposal at Leningrad NPP in Sosnovy Bor, Russia (2013– 2018) are the main foci of this article. These cases contribute to understanding nuclear waste disposal siting in the USSR and modern Russia and enable analysis of nuclear waste discourses describing the sites’ geology as a static or dynamic environment within active or passive safety systems.
Redovisning av humankapital : En kvantitativ undersökning av sambandet mellan lönsamhet och omfattningen av humankapitalredovisning
Denna studie undersöker sambandet mellan företags finansiella lönsamhet och omfattningen av humankapitalredovisning i svenska börsnoterade företag. Intresset för humankapital som värdeskapande resurs har ökat i takt med att immateriella tillgångar fått en allt större betydelse för företagens värdering, men redovisningen av dessa resurser är fortfarande frivillig och varierar mellan företag. Syftet med studien är tvådelat. Först utvecklas ett eget humankapitalredovisningsindex baserat på tidigare forskning. Därefter undersöks det omvända sambandet, om företag med högre finansiell lönsamhet tenderar att redovisa mer omfattande information kopplad till humankapital i sina års- och hållbarhetsrapporter. Studien har en kvantitativ ansats och baseras på data från 89 företag noterade på Nasdaq Stockholm Large Cap under räkenskapsåret 2023. För att mäta omfattningen av humankapitalredovisning utvecklades ett eget index, inspirerat av tidigare forskning, som tillämpades på företagens offentliga rapporter. Lönsamhet mättes med nyckeltalen ROA och ROE, samt att data analyserades med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Resultatet visar att det inte finns något statistiskt signifikant samband på 5%-nivån mellan finansiell lönsamhet och omfattningen av humankapitalredovisning. Däremot fann studien ett negativt signifikant samband på 10%-nivån för ROE. Därmed får ingen av hypoteserna stöd. Resultatet indikerar att andra faktorer än lönsamhet, såsom institutionella normer, branschpraxis och företagens strategiska vilja att framstå som legitima, kan ha större betydelse för rapporteringens omfattning. Slutsatsen är att finansiella faktorer i sig inte förklarar variationen i företags redovisning av humankapital, utan rapporteringen framstår istället som ett resultat av hur företagen vill uppfattas samt vilka normer och förväntningar som råder i deras omgivning. Detta får stöd i legitimitetsteorins antaganden om att företag anpassar sin redovisning för ligga i linje med samhällets normer och intressenters förväntningar vilket förklarar den observerade höga graden homogenitet inom humankapitalredovisning i svenska Large Cap-företag. Studien bidrar med en fördjupad förståelse av hur svenska företag redovisar sitt humankapital och belyser behovet av fortsatt forskning kring andra drivkrafter bakom frivillig rapportering. This study examines the relationship between companies’ financial profitability and the extent of human capital disclosure in Swedish listed companies. The interest in human capital as a value-creating resource has increased as intangible assets have become increasingly important for company valuation, yet the disclosure of such resources remains voluntary and varies across firms. The study has a twofold aim. First, a human capital disclosure index is developed based on previous research. Second, the reverse relationship is examined, whether companies with higher financial profitability tend to disclose more extensive information about human capital in their annual and sustainability reports. The study applies a quantitative approach and is based on data from 89 companies listed on Nasdaq Stockholm Large Cap for the financial year 2023. To measure the extent of human capital disclosure, a self-developed index inspired by previous research was applied to the companies’ public reports. Profitability was measured using the key financial ratios, ROA and ROE, and the data were analyzed using correlation and regression analyses. The results show that there is no statistically significant relationship at the 5% level between financial profitability and the extent of human capital disclosure. However, the study identified a negative significant relationship at the 10% level for ROE. Thus, neither of the hypotheses is supported. The results indicate that other factors than profitability, such as institutional norms, industry practices, and companies’ strategic intent to appear legitimate, may have a greater influence on the extent of disclosure. The conclusion is that financial factors alone do not explain variations in companies’ reporting of human capital. Instead, the disclosure seems to reflect how companies wish to be perceived, as well as the norms and expectations in their environment. This is supported by the assumptions of the legitimacy theory, which argue that firms adapt reporting practices to align with societal norms and stakeholders expectations. This helps explain the observed high degree of homogeneity in human capital disclosure among Swedish Large Cap companies. The study contributes to understanding how Swedish companies report their human capital and highlights the need to examine additional drivers behind voluntary disclosure
Existential Health and Religious Conversion : Psychology of Religion Study of Spiritual seeking, Faith, and Meaning-Making
Denna intervjubaserade studie undersöker hur kvinnor i medelåldern, med sekulär bakgrund, beskriver den inre förändring som uppstod när de hittade sin väg in i kristen tro och gemenskap. Berättelserna visar en rörelse från sökande till en upplevelse av att vara burna av en personlig Gud. Vid omvändelsen uppstår en ny förankring, mening och riktning. Den andliga gemenskapen framträder som en bärande struktur som stärker det inre livet och rustar dem för livets svårigheter. Ett oväntat resultat är hur starkt kvinnorna upplever sig ”kallade” till ett yrke eller en livsinriktning genom en dialogisk relation med Jesus. När jag inledde studien förväntade jag mig att teman som gemenskap och mellanmänskliga relationer skulle dominera men efter cirka åtta timmars intervjumaterial har andra teman trätt fram med större kraft. Framför allt erfarenheten av en personlig och närvarande Gud som vägleder och guidar. Kvinnorna beskriver en relation till Jesus som inte bara är andlig utan även kroppsnära, där Gud/Jesus fungerar som en samtalspartner, tröstare och vägledare. Tron framstår inte bara som en trygg hamn, utan som en aktiv och personlig kraft som talar, leder och formar. Studien bygger på Rambos processmodell för omvändelse via Geels och Wikströms tolkning och kompletteras med existensfilosofiska och psykologiska perspektiv såsom Heideggers Gelassenheit, Sartres blickteori, Antonovskys KASAM och Deurzens inre orientering. Resultaten visar att omvändelsen innebär att börja erfara sig själv och världen på ett nytt sätt.This interview-based study examines how middle-aged women with a secular background describe the inner transformation that occured when entering into Christian faith and community. Their narratives reveal a movement from searching to experiencing being carried by a personal God. Conversion brings a new sense of grounding, meaning, and direction.The spiritual community emerges as a sustaining structure that strengthens their inner lives and equips them for life’s challenges. An unexpected finding is how strongly the women perceive themselves as “called” to a profession or life path through a dialogical relationship with Jesus. When I began the study, I expected themes such as community and interpersonal relationships to dominate. However, after approximately eight hours of interview material, other themes emerged with greater force—above all, the experience of a personal and present God who guides and directs. The women describe a relationship with Jesus that is not only spiritual but also deeply embodied, where God/Jesus functions as a conversational partner, a source of comfort, and a guide. Faith appears not only as a safe harbor but as an active and personal force that speaks, guides, and shapes. The study is based on Rambo’s process model of conversion through the interpretation of Geels and Wikström, and is complemented by existential-philosophical and psychological perspectives such as Heidegger’s Gelassenheit, Sartre’s theory of the gaze, Antonovsky’s sense of coherence (SOC), and Deurzen’s concept of inner orientation. The findings suggest that conversion entails experiencing oneself and the world in an entirely new way
Greta Thunberg: Gestaltningen av en kändisaktivist : En kritisk diskursanalys om hur svenska nyhetstidningar har rapporterat om Greta Thunberg på båten Madleen
Denna studie undersöker hur Greta Thunberg gestaltas i de svenska nyhetstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet i samband med hennes medverkan på båten Madleen i juni 2025, vars syfte var att leverera nödhjälp till Gaza. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med anledning av händelsens korta tidsperiod och genom metoden kritisk diskursanalys har texterna analyserats utifrån olika dimensioner. Det teoretiska ramverket bestående av gestaltningsteori, diskursteoretiska idéer samt socialt ansvarsteorin har använts för att besvara en tredelad frågeställning om gestaltning, identifierade diskurser och förhållning till etiska normer. Resultaten har visat att Greta Thunberg i första hand gestaltas som en aktivist och centreras i händelsen av svenska medier genom att i de flesta artiklar vara den enda i besättningen som namnges. Det finns ingen överdriven vare sig positiv eller negativ gestaltning av Greta Thunberg men det finns vissa skillnader i ideologi, val av citat och expertkommentarer mellan artiklarna som visar på en blandad bild av uppdragets syfte samt vem som har agerat rätt och fel i händelseförloppet. Resultaten visar att samtliga tidningar lägger stort fokus på konflikten mellan de olika aktörerna inblandade i händelsen vilket öppnar upp för diskussion om ansvarstagande. De diskurser som identifierats i materialet är ”konfliktpolitik” och ”humanitär aktivism” som kan ses genom de ordval och den information tidningarna använder och skapar en i stora drag gemensam uppfattning om händelsen och syftet med uppdraget på Madleen. På grund av bristande svensk forskning kring aktivisters plats i medierapportering ämnar denna studie att öppna upp en väg för aktivism att undersökas på bredare nivå inom medieforskning utifrån ett svenskt perspektiv