Södertörns högskolas Publications
Not a member yet
15008 research outputs found
Sort by
‘Tell your story’: Resignification and minstrel legacy in Percival Everett’s James
No full textThe paper considers Percival Everett’s novel James (2024) and its peculiar technique as an example of resignification and a contemporary reworking of Twain’s Adventures of Huckleberry Finn and American minstrel shows. The theoretical framework is based on Judith Butler’s idea of resignification and Eric Lott’s considerations of the notion of minstrelsy, highlighting the connections between the two. As the key aspect of both Everett’s novel and a minstrel show is performativity/performance, this notion is discussed in detail with a special emphasis on its use in the novel. We argue that Everett’s innovative and subversive use of language, and his decision to tell the story of the birth of a hero from the point of view of Jim/James, the (in)famous stereotypical slave character of Twain’s narrative, represents an instance of anti-minstrel fiction and thus sets new standards in contemporary (African) American literature. We argue that Jim’s/James’ journey from a runaway slave and a comic relief in Twain’s classic to a hero of his own narrative can be interpreted as an example of resignification, i.e., ‘enacted critique’, a deliberate, deviant, mis-performance (Loxley, 2006, 127) which paves the way for new roles and meanings in contemporary (African) American literature
Christmas as a Temporary Utopia : The idea of Christmas represented in three Christmas magazines from the years 1892, 1958 and 2025
No full textThis study called Christmas as a temporary Utopia examines how the idea of Christmas is represented in three Swedish Christmas magazines from the years 1892, 1958 and 2025. The study focuses on the modern Christmas celebration in relation to the concept of temporary utopia. The findings reveal a strong continuity in Christmas symbolism over time. Central signifiers such as the Christmas tree, Santa Claus, children, community, abundance, peace, the church, and the colour red appear in all three magazines. Christmas is depicted as an idealised past, as a period of community and the comfort of the home, as a children’s holiday, and as a time of peace and tranquility. In addition, a tension between Christian ideals and materialism emerges. Drawing on utopian theory, the modern Christmas celebration is interpreted as an annually recurring temporary utopia in which joy, community, peace and comfort, generosity, and material abundance is the norm
A Rights-Based Approach to Artificial Intelligence : An Analysis of Regulatory Measures in the European Union, the United States, and China
No full textThis study adopts a rights-focused perspective to evaluate how Artificial Intelligence (AI) is regulated in the European Union, the United States, and China through a legal analysis. It uses a three-jurisdiction framework to examine the EU AI Act, assess its implications for fundamental rights and contrast it with AI regulatory approaches in the United States and China. The analysis focuses on how these legal frameworks safeguard fundamental rights and structure accountability in the development and deployment of AI systems. Drawing on doctrinal analysis of existing regulations, legal documents, case law and academic literature, the study identifies significant differences in regulatory strategies — ranging from rights-based and risk-based models to more security driven and market driven approaches. It concludes with recommendations for regulatory convergence and policy harmonisation aimed at strengthening human rights protection, transparency and accountability in AI governance
Future Music Teachers and AI : Music Teacher Students' approaches to Generative AI as a Pedagogical and Creative Tool
No full textDenna studie undersöker hur musiklärarstudenter förhåller sig till användning av generativ artificiell intelligens inom musikundervisning. Syftet är att förstå hur framtidens musiklärare reflekterar kring AI som ett pedagogiskt och medierande redskap, vilka möjligheter och risker de identifierar, samt hur de ser på AI:s påverkan på den kreativa processen och musikalitet. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som inkluderar teorier om AI-kompetens, artificiell kreativitet och medialisering, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metodologiskt har studien en kvalitativ ansats och baseras på individuella intervjuer med fem musiklärarstudenter, som analyseras tematiskt. Resultaten visar att musiklärarstudenterna betraktar AI som ett potentiellt medierande redskap, liknat vid ett ”bollplank” eller en ”extra elevassistent”, som kan stödja elevers lärande. Samtidigt enas de kring att det sociala samspelet och den mänskliga relationen mellan lärare och elev utgör kärnan i undervisningen, något som AI anses sakna förmågan att ersätta. Gällande kreativitet ses AI främst som ett komplement, och frågor kring autenticitet och avsaknaden av mänsklig intention kvarstår som centrala distinktioner gentemot mänsklig kreativitet. Studien belyser också ett glapp mellan behovet av AI-kompetens och innehållet i nuvarande musiklärarutbildningar. Musiklärarstudenterna betonar att förmågan att kritiskt utvärdera och granska AI-genererat material är en nödvändig pedagogisk förutsättning för att hantera risker rörande etik, upphovsrätt och bedömning av elevers självständiga arbete
Artificiell intelligens inom redovisningsyrket : En kvalitativ studie om förändringar i yrkesroll, arbetsuppgifter och kompetenskrav
No full textArtificiell intelligens (AI) har under de senaste åren fått en allt större betydelse inom redovisning och revision, vilket har bidragit till förändrade arbetsprocesser och nya krav på yrkesrollen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur artificiell intelligens påverkar redovisningsyrket, med fokus på hur yrkesrollen omformas samt vilka nya möjligheter och utmaningar som uppstår i mötet mellan teknik och professionell praktik (faktiska arbetet). Studien syftar även till att belysa hur redovisningsekonomers arbetsuppgifter och kompetenskrav förändras i takt med den ökande användningen av AI. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med redovisningsekonomer, revisorer och ekonomer med varierande yrkeserfarenhet och organisatorisk bakgrund. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt och satts i relation till tre teoretiska perspektiv: Task–Technology Fit, Human Capital Theory och nyinstitutionell teori. Resultaten visar att AI i första hand används för att automatisera rutinmässiga och regelstyrda arbetsuppgifter, vilket skapar möjligheter i form av effektivare arbetsprocesser och minskat manuellt arbete. Samtidigt framkommer tydliga begränsningar i teknikens förmåga att hantera komplexa och kontextberoende situationer, där mänskligt omdöme fortsatt är avgörande. Vidare visar studien att redovisningsekonomens yrkesroll i ökande grad omformas mot mer övervakande, analytiska och bedömningar baserade arbetsuppgifter, vilket medför förändrade kompetenskrav. Sammantaget visar studien att AI inte ersätter redovisningsekonomens roll, utan förändrar hur arbete utförs och vilket värde som skapas i redovisningsarbetet. Studien bidrar därmed till en ökad förståelse för hur redovisningsyrket utvecklas i takt med den tekniska förändringen.
”I begynnelsen…” : En kvalitativ studie av två teologiska tolkningar av skapelseberättelsen
No full textThe biblical creation narrative in the Book of Genesis has had a central role in influencing modern Christian theological discussion on cosmology, God’s role as creator and human responsibility. Despite the theological significance of the creation narrative, there is no unified interpretation of the creation account. Instead, modern theologians offer varied and sometimes contrasting perspectives that are rooted in different theological traditions. The aim of this study is to examine and compare how two influential modern Christian theologians, Joseph Ratzinger (Pope Benedict XVI) and Jürgen Moltmann interpret the biblical creation narrative. The study focuses on the following questions: What is God’s role as Creator? What arises through the process of creation and what does it lead to? What is humanity’s place and responsibility within creation in relation to God? To answer these questions, the study conducts a qualitative content analysis of Ratzinger’s work In the Beginning…: A Catholic Understanding of the Story of Creation and the Fall (1995) and Moltmann’s work God in Creation: A New Theology of Creation and the Spirit of God (1985). The analysis is guided by the theoretical framework, which consists of key concepts from systematic theology. The findings show that Ratzinger presents a Christocentric interpretation of the creation narrative, in which creation is rooted in God’s Logos and finds its ultimate fulfillment in Christ. In contrast, Moltmann emphasizes a trinitarian and ecological understanding of creation, in which he highlights God’s immanent presence through the Holy Spirit and the responsibility that humans have to live in harmony with all creation. Simultaneously, the comparative analysis shows that the theologians agree on certain points, such as that creation is an intentional and meaningful act of God
Weighing benefits against risks : How Instagram’s security and privacy features affect Swedish students’ sharing behavior
No full textDenna studie undersöker hur säkerhets- och integritetsfunktioner påverkar svenska högskole- och universitetsstudenters användarbeteenden. Genom en enkät och semistrukturerade intervjuer analyseras hur användare väger vinster såsom social interaktion och underhållning, mot risker som datadelning. Resultaten visar att många fortsätter dela personlig information trots oro för integritet, där funktioner som privata konton skapar upplevd trygghet. Faktisk kontroll över data är dock begränsad vilket leder till ett passivt accepterande av risker. Studien belyser hur kunskap, tidigare erfarenheter och kontextuella faktorer samverkar i beslutsprocessen och bidrar till en fördjupad förståelse av digitalt integritetsbeteende bland svenska studenter.This study examines how security and privacy features influence the usage behaviors of Swedish higher education students. Through a survey and semi-structured interviews, the study analyzes how users weigh benefits, such as social interaction and entertainment, against risks like data sharing. The results show that many continue to share personal information despite privacy concerns, with features such as private accounts providing a sense of security. Actual control over data is limited, leading to a passive acceptance of risks. The study highlights how knowledge, prior experiences, and contextual factors interact in decision-making, contributing to a deeper understanding of digital privacy behavior among Swedish students
The institutional consequences of Sweden’s feminist foreign policy
No full textThis paper examines the impact of Sweden’s feminist foreign policy (FFP), adopted in 2014, on its foreign ministry. The policy has been studied extensively but almost exclusively as part of diplomatic practice; this study expands the perspective by adding analytical and political dimensions relating to the ministry at home. The policy had political origins and, the paper argues, was maintained and instrumentalized as a lever to bring about internal change within the ministry. The policy was under political ownership and policy coordinators were under political patronage. FFP had institutional consequences for the ministry. It promoted more horizontal coordination and stronger functional and organizational synergies, not only between policy areas but also between staff categories. This meant that the work culture and how the ministry works changed. The study, which combines primary and secondary material, offers further insights into Sweden’s FFP, but also into what happens within a foreign ministry. Overall, the paper provides lessons about how foreign policy can be understood as co-constructed by civil servants/diplomats and political appointees – including ministers and their political advisers.
Smidighetens Pris : En kvalitativ studie om upplevelsen av att betala digitalt
No full textThe digitalisation of payment markets has transformed how consumers pay in everyday life, particularly in Sweden where digital payment methods have largely replaced cash. While payments have become faster and more convenient, they have also become increasingly invisible and automated. Despite extensive research on digital payments and consumption, limited attention has been paid to how consumers experience the payment moment itself. The aim of this study is to explore how Swedish consumers experience the payment moment when using different digital payment methods and how these experiences relate to everyday consumption and perceived financial control. The study adopts a qualitative research design based on semi-structured interviews with twelve respondents. The empirical material was analysed using thematic analysis. The result show that mobile payments and contactless card payments are the dominant methods in everyday life and are perceived as fast and smooth. At the same time, this convenience reduces awareness during the payment moment, making costs feel abstract at the time of purchase. Control over spending is often experienced retrospectively through digital overviwes. The findings also indicate that low-friction payments may contribute to impulsivity, particularly in everyday purchases, while certain digital tools can strengthen perceived financial control over time. By focusing on consumers lived experiences, this study contributes to a deeper understanding of the payment moment in an almost cashless society and highlights how the convenience of digital payments can both facilitate everyday life and challenge financial self-regulation.Digitaliseringen av betalningsmarknaden har förändrat hur konsumenter betalar i vardagen, särskilt i Sverige där digitala betalningsmetoder i stor utsträckning har ersatt kontanter. Betalningar har blivit snabbare och mer bekväma men också mer osynliga och automatiserade. Trots omfattande forskning om digitala betalningars påverkan på konsumtion finns det begränsad kunskap om hur konsumenter själva upplever betalningsögonblicket. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska konsumenter upplever betalningsögonblicket vid användning av olika digitala betalningsmetoder samt hur dessa upplevelser relaterar till vardaglig konsumtion och upplevd ekonomisk kontroll. Studien har en kvalitativ forskningsdesign och bygger på semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Materialet har analyserats genom tematisk analys. Resultaten visar att mobilbetalningar och kontaktlösa kortbetalningar utgör norm i respondenternas vardag och upplevs som snabba och smidiga. Samtidigt framkommer att denna smidighet minskar medvetenhet i betalningsögonblicket, vilket gör att kostanden ofta upplevs som abstrakt. Kontroll över utgifterna upplevs i många fall först i efterhand genom digitala översikter. Studien visar även att låg friktion kan bidra till impulsivitet, särskilt vid vardagliga inköp, samtidigt som vissa digitala verktyg kan stärka upplevd kontroll över tid. Genom att fokusera på konsumenters egna upplevelser bidrar studien till en fördjupad förståelse av betalningsögonblicket i ett nästan kontantlöst samhälle och belyser hur digitaliseringens smidighet både kan underlätta vardagen och utmana ekonomisk självkontroll
A room of one's own : A study on activites for women in public libraries
No full text Syftet med den här studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka olika resonemang för att organisera aktiviteter som riktar sig specifikt till kvinnor vid folkbibliotek. De senaste åren har svenska folkbibliotek beskrivits som demokratins pelare och en av de sista platserna i det svenska samhället som är öppen för alla. Samtidigt har det förts debatter i feministiska utrymmen och i media kring kvinnoseparatismens begränsningar och hur praktiken är odemokratisk. Trots detta har ett flertal folkbibliotek i Stockholmsregionen både idag och tidigare anordnat aktiviteter som riktar sig specifikt till kvinnor.Studiens empiriska material har samlats in genom fyra semistrukturerade intervjuer. Två av intervjuerna med bibliotekarier som varit eller är ansvariga för aktiviteter för kvinnor på sina arbetsplatser och två med samarbetspartners som ansvarar för aktiviteter för kvinnor vid folkbibliotek. Empirins data tematiserades först och analyserades sedan genom Antonio Gramsci och Henry Girouxs kritiska teorier som anpassades för att kunna appliceras på maktrelationen mellan män och kvinnor. Analysen fokuserade på Gramscis teorier om mothegemoni, ställningskrig och organiskt intellektuella och Girouxs gränspedagogik och transformativa lärande. Studien visar att det finns en viss spänning mellan kvinnoseparatism på folkbibliotek och tanken om biblioteken som en tredje plats för alla, men att respondenterna ser deras aktiviteter som ett komplement till folkbibliotekens demokratiska uppdrag. Aktiviteterna kan även ses som en del av ett mothegemoniskt arbete inom den feministiska rörelsen eftersom de skapar rum där kvinnor kan delta i ett transformativt lärande som kan ge dem verktygen för att krossa patriarkatet, dock är det inte tydligt huruvida kvinnorna som deltar på aktiviteterna sedan går vidare för att överskrida samhällets gränser eller kritiserar den manliga hegemonin. Slutsatsen blir därmed att kvinnorummen på folkbibliotek är alltså enbart en utgångspunkt för mothegemonisk aktivitet inom könsmaktsordningen och inte en emancipatorisk praktik. The aim of this qualitative interview study is to examine the reasoning of organizing activities at public libraries specifically for women. In recent years the Swedish public libraries have increasingly been spoken of as pillars of democracy and one of the last open places in society. At the same time discussions on the limitations of women’s separatism and how the practice inherently is undemocratic have been had both in feminist circles and in the Swedish media. Despite this several public libraries in the Stockholm area previously or currently have activities specifically for women.The empirical material of this study was collected through four semi structured interviews. Two with librarians that are responsible for activities for women at their workplace and two with collaborators that are responsible for activities for women together with public libraries. The data from the interviews was initially processed thematically and then analyzed using the critical theories of Antonio Gramsci and Henry Giroux with a focus on Gramsci’s theory of counter-hegemony, war of position and organic intellectuals and Girouxs border pedagogy and transformative learning. The key findings of this study are that while there exists a tension between women’s separatist spaces in public libraries and the idea of the public library as a thirds space for all, the data suggests that those responsible for the activities do not see the tension as a problem and rather describe the separatist spaces as a part of the public libraries work with democracy and participation. The activities can also be viewed as part of a counter-hegemonic movement within feminism as they create space for women to take part in transformative learning that will give them the tools that they need to overthrow the patriarchy, however it is not clear whether the women that participate in the activities go on to participate in any form of border crossing or critique of the male hegemony. The conclusion of the study is that women’s spaces at public libraries are only a starting point for counter-hegemonic activity within the patriarchy and not an emancipatory practice on its own