Södertörns högskolas Publications
Not a member yet
15008 research outputs found
Sort by
‘Tell your story’: Resignification and minstrel legacy in Percival Everett’s James
No full textThe paper considers Percival Everett’s novel James (2024) and its peculiar technique as an example of resignification and a contemporary reworking of Twain’s Adventures of Huckleberry Finn and American minstrel shows. The theoretical framework is based on Judith Butler’s idea of resignification and Eric Lott’s considerations of the notion of minstrelsy, highlighting the connections between the two. As the key aspect of both Everett’s novel and a minstrel show is performativity/performance, this notion is discussed in detail with a special emphasis on its use in the novel. We argue that Everett’s innovative and subversive use of language, and his decision to tell the story of the birth of a hero from the point of view of Jim/James, the (in)famous stereotypical slave character of Twain’s narrative, represents an instance of anti-minstrel fiction and thus sets new standards in contemporary (African) American literature. We argue that Jim’s/James’ journey from a runaway slave and a comic relief in Twain’s classic to a hero of his own narrative can be interpreted as an example of resignification, i.e., ‘enacted critique’, a deliberate, deviant, mis-performance (Loxley, 2006, 127) which paves the way for new roles and meanings in contemporary (African) American literature
Christmas as a Temporary Utopia : The idea of Christmas represented in three Christmas magazines from the years 1892, 1958 and 2025
No full textThis study called Christmas as a temporary Utopia examines how the idea of Christmas is represented in three Swedish Christmas magazines from the years 1892, 1958 and 2025. The study focuses on the modern Christmas celebration in relation to the concept of temporary utopia. The findings reveal a strong continuity in Christmas symbolism over time. Central signifiers such as the Christmas tree, Santa Claus, children, community, abundance, peace, the church, and the colour red appear in all three magazines. Christmas is depicted as an idealised past, as a period of community and the comfort of the home, as a children’s holiday, and as a time of peace and tranquility. In addition, a tension between Christian ideals and materialism emerges. Drawing on utopian theory, the modern Christmas celebration is interpreted as an annually recurring temporary utopia in which joy, community, peace and comfort, generosity, and material abundance is the norm
A Rights-Based Approach to Artificial Intelligence : An Analysis of Regulatory Measures in the European Union, the United States, and China
No full textThis study adopts a rights-focused perspective to evaluate how Artificial Intelligence (AI) is regulated in the European Union, the United States, and China through a legal analysis. It uses a three-jurisdiction framework to examine the EU AI Act, assess its implications for fundamental rights and contrast it with AI regulatory approaches in the United States and China. The analysis focuses on how these legal frameworks safeguard fundamental rights and structure accountability in the development and deployment of AI systems. Drawing on doctrinal analysis of existing regulations, legal documents, case law and academic literature, the study identifies significant differences in regulatory strategies — ranging from rights-based and risk-based models to more security driven and market driven approaches. It concludes with recommendations for regulatory convergence and policy harmonisation aimed at strengthening human rights protection, transparency and accountability in AI governance
Future Music Teachers and AI : Music Teacher Students' approaches to Generative AI as a Pedagogical and Creative Tool
No full textDenna studie undersöker hur musiklärarstudenter förhåller sig till användning av generativ artificiell intelligens inom musikundervisning. Syftet är att förstå hur framtidens musiklärare reflekterar kring AI som ett pedagogiskt och medierande redskap, vilka möjligheter och risker de identifierar, samt hur de ser på AI:s påverkan på den kreativa processen och musikalitet. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som inkluderar teorier om AI-kompetens, artificiell kreativitet och medialisering, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metodologiskt har studien en kvalitativ ansats och baseras på individuella intervjuer med fem musiklärarstudenter, som analyseras tematiskt. Resultaten visar att musiklärarstudenterna betraktar AI som ett potentiellt medierande redskap, liknat vid ett ”bollplank” eller en ”extra elevassistent”, som kan stödja elevers lärande. Samtidigt enas de kring att det sociala samspelet och den mänskliga relationen mellan lärare och elev utgör kärnan i undervisningen, något som AI anses sakna förmågan att ersätta. Gällande kreativitet ses AI främst som ett komplement, och frågor kring autenticitet och avsaknaden av mänsklig intention kvarstår som centrala distinktioner gentemot mänsklig kreativitet. Studien belyser också ett glapp mellan behovet av AI-kompetens och innehållet i nuvarande musiklärarutbildningar. Musiklärarstudenterna betonar att förmågan att kritiskt utvärdera och granska AI-genererat material är en nödvändig pedagogisk förutsättning för att hantera risker rörande etik, upphovsrätt och bedömning av elevers självständiga arbete
Artificiell intelligens inom redovisningsyrket : En kvalitativ studie om förändringar i yrkesroll, arbetsuppgifter och kompetenskrav
No full textArtificiell intelligens (AI) har under de senaste åren fått en allt större betydelse inom redovisning och revision, vilket har bidragit till förändrade arbetsprocesser och nya krav på yrkesrollen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur artificiell intelligens påverkar redovisningsyrket, med fokus på hur yrkesrollen omformas samt vilka nya möjligheter och utmaningar som uppstår i mötet mellan teknik och professionell praktik (faktiska arbetet). Studien syftar även till att belysa hur redovisningsekonomers arbetsuppgifter och kompetenskrav förändras i takt med den ökande användningen av AI. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med redovisningsekonomer, revisorer och ekonomer med varierande yrkeserfarenhet och organisatorisk bakgrund. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt och satts i relation till tre teoretiska perspektiv: Task–Technology Fit, Human Capital Theory och nyinstitutionell teori. Resultaten visar att AI i första hand används för att automatisera rutinmässiga och regelstyrda arbetsuppgifter, vilket skapar möjligheter i form av effektivare arbetsprocesser och minskat manuellt arbete. Samtidigt framkommer tydliga begränsningar i teknikens förmåga att hantera komplexa och kontextberoende situationer, där mänskligt omdöme fortsatt är avgörande. Vidare visar studien att redovisningsekonomens yrkesroll i ökande grad omformas mot mer övervakande, analytiska och bedömningar baserade arbetsuppgifter, vilket medför förändrade kompetenskrav. Sammantaget visar studien att AI inte ersätter redovisningsekonomens roll, utan förändrar hur arbete utförs och vilket värde som skapas i redovisningsarbetet. Studien bidrar därmed till en ökad förståelse för hur redovisningsyrket utvecklas i takt med den tekniska förändringen.
Securitizing and greening the contested, climate-changed ocean : benefits, risks and governance pathways for integrating defense into climate-smart marine spatial planning
No full textOceans are increasingly shaped by climate change, biodiversity loss, geopoliticaltensions and maritime crime and insecurity. Climate-smart marine spatialplanning (CSMSP) has emerged as a governance framework to integrateclimate action, conservation, and equity into ocean planning. However,defense institutions–key actors in maritime security and major greenhousegas emitters–remain absent from CSMSP discourse. This paper arguesthat integrating defense into CSMSP offers strategic and climate benefits:minimizing defense-driven offshore wind cancellation and thus acceleratingapproval, safeguarding environmental protection and undersea critical energyinfrastructure, accelerating decarbonization through the military’s greentransition, and addressing the defense emissions gap. Yet, integration carriessignificant risks: power asymmetries, spatial exclusion, ecological harm,and militarization of green energy. To reconcile security imperatives withsustainability, transparency and equity, the paper proposes governancepathways: transparent data sharing, conflict-resolution and co-existenceprotocols, and defense marine zoning. “However, the paper warns that whilegreen defense initiatives have climate benefits, there are reasons to curbour enthusiasm”. Specifically, rising global military spending and the resultantmineral-intensive extractivism to support war-readiness threaten to overshadowthese benefits by locking in carbon-heavy supply chains and amplifying upstreamemissions, environmental degradation, and social disposability. Aligning nationalsecurity with climate security thus requires more than technological greening: itrequires transparent cradle-to-grave emissions, and strategic restraint in defensespending, war-readiness, and material efficiency. Ultimately, integrating defenseinto CSMSP is not merely a technical exercise but a normative challenge that willdetermine whether ocean governance advances sustainability and transparencyor succumbs to securitized emissions and green extractivism
"Barn lär inte genom skärmarna i sig, utan genom mötet som sker runt dem.” : En kvalitativ intervjustudie om fritidshemslärares perspektiv på digitala verktyg, lärande och språkutveckling
No full textThis study explores how leisure-time teachers perceive the use of digital tools in leisure-time centres, with a particular focus on how these tools are meant to support children’s language development. The study is based on a qualitative approach and includes six leisure-time teachers working in leisure-time centres in a Swedish urban context. Data were collected through semi-structured interviews and written responses, which made it possible to gain insight into the teachers’ experiences, reflections, and everyday practices. The findings show that digital tools are frequently used to create motivation, engagement, and opportunities for interaction among children. Tools such as tablets, digital games, and creative applications are described as supporting both oral and written language development, especially when children work together in shared activities. Teachers highlight that digital tools can lower the threshold for participation and help children who are usually quieter to express themselves. At the same time, the informants describe that digital tools do not automatically lead to language development. Adult presence, clear structure, and purposeful pedagogical choices are described as crucial. The teachers also emphasise the importance of balancing digital and traditional activities, as well as the need for sufficient resources and opportunities for professional development. Overall, the study concludes that digitalisation in leisure-time centres has strong potential to support children’s language development, but this potential depends on how the tools are used and guided by teachers.Denna studie handlar om hur fritidshemslärare upplever användningen av digitala verktyg i fritidshemmets verksamhet, med fokus på hur verktygen upplevs kunna stödja barns språkutveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod och omfattar sex fritidshemslärare som arbetar i fritidshem i ett svenskt storstadsområde. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och skriftliga svar, vilket har gett en bild av lärarnas erfarenheter, tankar och arbetssätt i vardagen. Resultaten visar att digitala verktyg ofta används för att skapa motivation, engagemang och samspel mellan barnen enligt lärarna. Verktyg som surfplattor, digitala spel och kreativa appar beskrivs som stöd för både muntlig och skriftlig språkutveckling, särskilt när barnen arbetar tillsammans i gemensamma aktiviteter. Lärarna menar att digitala verktyg kan göra det lättare för fler barn att delta och att även barn som vanligtvis är tystlåtna vågar uttrycka sig. På samma gång så beskriver respondenterna att digitala verktyg inte automatiskt leder till språkutveckling. För att verktygen ska bli språkutvecklande krävs vuxennärvaro, tydlig struktur och medvetna pedagogiska val. Lärarna betonar också vikten av balans mellan digitala och traditionella aktiviteter, samt behovet av fungerande teknik och möjligheter till kompetensutveckling. Studien visar att digitalisering i fritidshemmet har stor potential att stödja barns språkutveckling, men att denna potential beror på hur verktygen används och leds av fritidshemslärare.ne
The importance of attachment for children's coping strategies : A quantitative study of parents' influence on children's ways of dealing with emotions, stress and challenges throughout life
No full textStudiens syfte är att undersöka sambandet mellan barns anknytningsstilar och deras användning av adaptiva copingstrategier vid hantering av stress och motgångar. Studien fokuserar på tre på anknytningsstilarna: trygg, undvikande och ambivalent och deras relation med copingstrategierna som handlar om att söka socialt stöd, söka stöd för känslor och positiv bedömning. Kön används som modererande variabel för att se om sambandet skiljer sig mellan pojkar och flickor. En linjär regressionsanalys kommer att användas baserad på data från Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) 2017/18. Resultaten indikerar att trygg och ambivalent anknytning är positivt associerade med samtliga copingstrategier med en svagare association till positiv bedömning. Undvikande anknytning är negativt associerad med samtliga variabler med en svagare association till positiv bedömning. Sambandet varierar även mellan könen, där familjens välstånd förklarar en liten men begränsad del av sambandet. Denna studie bidrar med ökad förståelse för hur anknytningsstilar påverkar barns copingstrategier och belyser vikten av ansvarsfulla och lyhörda föräldrar. Resultaten är relevant både i forskning och praktik, särskilt inom socialt arbete, skola och andra verksamheter som arbetar med barn.The aim of this study is to examine the association between children's attachment styles and their use of adaptive coping strategies when managing stress and adversity. The study focus on tree attachment styles: secure, avoidant and ambivalent and their relationships with coping strategies involving seeking social support, seeking support for feelings and positive appraisal. Gender is examined as a moderating variable to test whether the associations varies between boys and girls. Linear regression analysis is conducted using data from Health Behaviour in School Aged Children (HBSC) 2017/2018. The results indicate that secure and ambivalent attachment has a positive association with all coping strategies but a weaker association to positive appraisal. Avoidant attachment is negatively associated with all coping strategies with a weaker association to positive appraisal. The association also varies by gender, and family's affluence explains a small but limited part of the relationships. This study contributes to an increased understanding of how attachment styles influence children's coping strategies and highlights the importance of responsible and sensitive parenting. The findings are relevant for both research and practice, particularly within social work, school and other professions working with children.
To be a nursing assistant : A qualitative study of nursing assistants' professional identity in elderly care
No full textThe purpose of this paper was to get a deeper understanding of how nursing assistants' professional identity is shaped and created while working in elderly care. To do so, we conducted eight semi-structured qualitative interviews with elderly care workers from various fields, ages and work experiences. The collected data has been analysed using Tajfel & Turner's social identity theory (1979) and Stets and Burke's identity theory (2000). This paper's findings reveal that nursing assistants' professional identity is formed by several factors. This includes relationships with collegues, superiors and the ones recieving the care, the organisational policies enforced by the employer, external factors such as lack of respect in that line of work, and lastly the individual's morals and values. Depending on an individual's situation, this paper shows that they either choose to leave the field due to it's low societal status, stay due to their own values or stay due to a lack of opportinities to leave the field, but keep focusing on the positive aspects of this line of work. This study concludes that one's professional identity is a result of an intertwined process between multiple mechanisms. Syftet med denna uppsats var att få en djupare förståelse för hur undersköterskornas professionella identitet formas och skapas medan de arbetar i äldreomsorgen. För att göra detta genomförde vi åtta semistrukturerade intervjuer med anställda inom äldreomsorgen från olika områden, åldrar och arbetslivserfarenheter. Den insamlade dtaan har analyserats med hjälp av Tajfel & Turners social identitetsteori (1979) och Stets och Burkes identitetsteori (2000). Resultaten från denna studie visar att undersköterskors professionella identitet formas av flera faktorer. Detta inkluderar relationer med kollegor, chefer och de som tar emot vård, de organisatoriska riktlinjer som arbetsgivaren tillämpar, externa faktorer som brist på respekt inom yrket, och slutligen individens egna moraliska värderingar. Beroende på individens situation visar uppsatsen att de antigen väljer att lämna yrket på grund av dess låga samhälleliga status, stanna på grund av sina egna värderingar eller stanna på grund av brist på möjligheter att lämna yrkesfältet, men ändå fokuserar på de positiva aspekterna av detta jobb. Slutsatsen av denna studie visar på att yrkesidentitet formas och reproduceras i ett sammanvävt samspel mellan olika mekanismer.
Interplay Between Generations : a qualitative study about social inclusion of older adults and intergenerational programs at public libraries
No full textThe incentive for this paper lies in the demographic development towards a larger population of older adults worldwide. Furthermore, there is a growing concern of involuntary loneliness becoming a big public health problem in Sweden, and it is particularly found among the elderly and young adults. How do public librarians currently view this phenomenon and in what ways do it affect their operations towards older adults?An additional question this study aims to discover is what kind of intergenerational programs exist at librariesand which limitations and possibilities can be identified in the public library work in regard to this topic? This approach and area of research is rarely found within the field of library and information science, why this study attempts to help fill that gap. Through a qualitative methodology using interviews and a text analysis based on a socio-spatial framework, the answers to these questions are explored. Some conclusions were drawn. Social inclusion is best achieved through a combination of many different means, one of which is intergenerational programs. When organizing intergenerational programs in libraries, considerations should be given during the planning phase, but serendipitous side effects should not be underestimated. A combined approach that enables several outcomestherefore seems advantageous. Making use of both low- and high-intensity arenas for this purpose is also beneficial. Factors such as collaboration, a common interest and legitimacy appear to increase the success for intergenerational interactions, whereas a lack of a social “glue”, weak spatial conditions, and stereotypical beliefs may hinder them.Den här studien bottnar i den demografiska utvecklingen av allt fler äldre människor världen över. Vidare sprider ofrivillig ensamhet ut sig bland många, särskilt unga vuxna samt äldre. Hur ställer sig folkbibliotek i Sverige just nu till denna problemställning och hur fortskrider deras arbete gentemot äldre vuxna? Samt hur kan generationsöverskridande verksamhet, som i någon större utsträckning inte har studerats inom biblioteks- och informationsvetenskapen, fylla en lucka i forskningen? Vad består denna verksamhet av på bibliotek och vilka hinder och möjligheter kan identifieras? Dessa frågor ämnade denna studie att ta reda på genom kvalitativa samtalsintervjuer med folkbibliotekarier samt en analys av resultatet utifrån ett socio-spatialt teoretiska ramverk. Detta mynnade ut i ett par slutsatser. Social inkludering uppnås bäst av många olika medel i kombination, varav generationsöverskridande verksamhet är en av dem. För att anordna generationsöverskridande program på bibliotek bör hänsyn tas i planeringsfasen, men slumpartade bieffekter ska inte underskattas. En kombinerad förståelse är fördelaktig. Att utnyttja både låg- som högintensiva arenor för detta syfte förespråkas därför. Faktorer så som kollaboration, ett starkt gemensamt intresse samt legitimitet verkar öka möjligheterna för intergenerationella interaktioner medan en brist på socialt bindemedel, svaga rumsliga förutsättningar samt stereotypiska idéer kring ålder ses som hinder.