Södertörns högskolas Publications
Not a member yet
15008 research outputs found
Sort by
"We provide the foundations, for help to self-help" : A study on public library staffs' perceptions of digital inclusion
No full textFör många blir hanteringen och navigeringen av den digitala vardagen en utmaning. Idag rapporteras det att 93% av den svenska befolkningen använder sig av internet dagligen. Med denna användning medföljer även ökade krav på digitala kompetenser och förmågor. Genom att utgå från personal på folkbibliotek ämnar denna studie belysa arbetet som personalen bedriver för digital inkludering. Och hur deras arbete kan ha en inverkan på lokalbefolkningens digitala behov och digitala kompetenser. Genom att utgå från en kvalitativ ansats får personal på folkbibliotek få berätta om sina upplevelser och vilka utmaningar, eller möjligheter, de stöter på när någon söker digitalt stöd. För att söka ut olika uppfattningar och för att få en större geografisk spridning på respondenterna så kontaktades folkbibliotekspersonal utifrån Sveriges tre landindelningar, Norrland, Svealand och Götaland. I resultatkapitlet presenteras respondenternas svar utifrån tematiseringar, för att visa på hur deras reflektioner och upplevelser ter sig i verkligheten. Det empiriska materialet analyseras utifrån Henry Girouxs teori om kritisk pedagogik, med gränspedagogik och transformativt lärande som teoretiska verktyg. Valet av Girouxs teorier är att analysera personalens arbete för lokalbefolkningens utveckling av digitala kompetenser genom utmaning, uppmaning och stöd genom problemlösning. Studiens centrala slutsatser är att personalen är medvetna om att det finns ett behov av digitalt stöd, och att samarbeten med utomstående aktörer och personalens kompetenser kan vara avgörande för många. Samt att det finns en tydligt traditionell uppfattning av vad folkbibliotek har att erbjuda, och denna bild kan stoppa många från att söka sig till dem. Därav blir arbetet utanför biblioteksrummet betydande för att nå de som verkligen behöver digitalt stöd.For many, navigating the digital daily life is becoming a challenge. Today it is estimated that 93% of the Swedish population uses the internet daily. With this use comes increased requirements of digital competencies and abilities. By focusing on the perspectives of public library staff, this study aims to highlight the work the staff is conducting for digital inclusion. And how their work can have an impact on local citizens digital needs and digital competencies. By using a qualitative approach for this study, the aim is to highlight the staffs own experiences and the challenges, or possibilities, they encounter when someone need digital support. To seek out and find different lived experiences and to have a broader geographical spread, public library staff was contacted throughout the three Swedish land divisions, Norrland, Svealand and Götaland. The empirical results have been compiled and thematized, in order to showcase the respondents reflections, experiences and how those manifests in their work. The empirical result is analyzed by using Henry Girouxs theory about critical pedagogy, alongside with border pedagogy and transformative learning as analytical tools. The choice of using Girouxs theories is to analyze the staffs work to challenge, encourage and support local citizens through digital problem-solving. And see how their digital competencies develop. The study’s central conclusions are that the library staff are aware that there is a need of digital support, and working with external sources and relying on their own knowledge the staffs work can be crucial for those experiencing digital difficulties. Moreover, the respondents describe a general preconceived notion of what the public library has to offer, and thereby citizens won’t look to the library for support. Therefore, the work outside the library, to reach those who are in need of support becomes even more crucial.
Fenomenet narcissism i svensk media : En jämförande studie av hur narcissism gestaltas i svensk dagspress och kvällspress
No full textUnder de senaste åren har begreppet narcissism blivit allt mer förekommande i svenska nyhetsmedier och används i såväl kliniska som vardagliga sammanhang. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur narcissism gestaltas i svensk nyhetspress samt jämföra hur begreppet framställs i dagspress respektive kvällspress. Studien bygger på en kombination mellan kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys av artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet år 2020-2025. Det teoretiska ramverket utgår ifrån dagordningsteori och gestaltningsteori, kompletterat med begreppen concept creep och medielogik. Dessa används för att analysera hur journalistiska val påverkar framställningen av ett mångfacetterat begrepp. Resultatet visar tydliga skillnader mellan dagspress och kvällspress. Kvällspressen präglas i högre grad av dramatiserade rubriksättningar och personliga berättelser medan dagspress tenderar att använda sig av neutrala begrepp med klinisk förankring i en bredare utsträckning. Studien visar att narcissism ofta används i kontexter som suddar ut gränsen mellan vardagliga personlighetsdrag och klinisk diagnos, vilket kan påverka hur begreppet förstås av samhället.
En analysmodell för sakprosaberättelser
No full textVärlden är full av berättelser – mer så i dag än någonsin tidigare, kan det tyckas, när orden berättelse och narrativ letat sig in i såväl marknadsföring som ett bredare offentligt samtal. Men vad menas egentligen med de båda begreppen? Och hur ska forskare och uppsatsförfattare förhålla sig till att berättelser inom olika discipliner undersöks med verktyg som ibland tycks likna varandra trots att de tillämpas på olika sätt? Den här skriften introducerar en ny modell för berättelseanalys av sakprosa. Den är främst avsedd för journalistikstudenter men kan också användas som en tvärvetenskaplig bas för den som vill gå vidare med ämnesspecifka analysfrågor. Tre exempelanalyser guidar läsaren genom modellens olika steg. Ett inledande avsnitt reder ut vad som skiljer skilda sätt att tala om berättelser och narrativ från varandra. Som en bakgrund lyfts också viktiga skillnader fram mellan klassisk narratologi och andra typer av berättelseforskning. Teoretiskt bygger modellen och analyserna främst på narratologi och medieretorik samt en bredare tradition av text- och diskursanalys
The peripheral film : a case study on the position of film within Stockholms stadsbibliotek
No full textFilmbeståndet och tillgången till film via folkbiblioteket minskar inom folkbiblioteksorganisationen Stockholms stadsbibliotek (SSB). I denna diskursanalytiska fallstudie undersöks synen på film som ett problem inom organisationen SSB utifrån Carol Bacchis (2009) diskursanalytiska ”what’s the problem represented to be” (WPR)-ansats, vilken också utgör studiens teori. Eftersom det är en fallstudie består uppsatsens empiriska data av offentlig statistik, intervjuer och verksamhetsdokument som i sin tur har analyserats med hjälp av WPR-ansatsen. Slutsatserna visar att det inte finns någon uttalad förklaring för varför filmen försvinner från SSB, utan snarare att problemet är tystat och oproblematiserat från organisationshåll. Hur filmens position skiljer sig åt i styrdokument, statistik och informanternas utsagor bidrar till de utmaningar i existensberättigande som råder för filmens plats inom SSB i stort. På grund av de demokratiska och kulturella aspekterna av det representerade problemet kan synen på filmen påverkas negativt, både i sin egen rätt som biblioteksmedium och som kulturform.The film collection and the access to film through the public library is decreasing within the public library organisation Stockholms stadsbibliotek (SSB). In this discourse analytic case study the view on film as a problem in the organisation SSB is investigated through the lens of Carol Bacchi’s (2009) discourse analytic tool ”what’s the problem represented to be” (WPR), which is also the theory of the essay. Since this essay is a case study the study’s empirical data is public statistics, interviews and organisational documents that in turn has been analyzed through WPR. The conclusions shows that there is no common explanation to the films disappearance from SSB, the problem is instead put aside and not problematized from the organisational perspective. How the film’s position is presented differently in policies, statistics and the informants’ statements adds to the the challenges for justification for existence which prevails for the film’s position within SSB. Due to the democratic and cultural aspects of the represented problem the view on film may be affected negatively, both in it’s own right as a library media and as a cultural form
Holy Order of the Claw : Memetic religiosity between shitposting and sincerification
No full textThis thesis examines Holy Order of the Claw (HOC), a Facebook group that has, since 2020, gathered hundreds of thousands of members around the idea of creating, caring for, and ultimately ”worshipping” a future leviathan lobster deity: the Lorb. The study asks how HOC emerged and developed organizationally, which practices and symbols structures its communication, and how the group can be understood as a religious community in relation to comtemporary concepts of religion. Empirically, the analysis combines semi-structured interviews with key participants and a corpus of digital documents (posts, comments, and internal texts). Methodologically, it applies a theory-driven thematic analysis. The theoretical framework integrates Teemu Taira’s notion of liquid religion with perspectives on digital third spaces and carnivalesque approach to parody and sacrofanum. Findings show that HOC’s religiosity is not best described as a linear shift from ”joke” to ”religion”, but as a gradual stabilization of forms that remain ambivalent. The group’s origin operates as a carnivalesque legitimation: participation becomes possible without confession as members ”play” their way into a shared sacred semiotics. During the pandemic, Facebook functions not merely as a channel but as a gathering place where recurring expressions (memes, catchphrases, commandments) and collaborative projects become a kind of memetic liturgy. Creativity is ritualized through collective production, while ”semiotic upscaling” lends epic weight to ordinary or technical language. Through an as-if ontology and deferred teleology, members can act as if the narrative were true without committing to fixed transcendent belief. These dynamics are synthesized through the concept of sincerification: a process in which an initially ironic, low-commitment expressive system becomes socially durable as religiosity – not by abandoning irony, but by concentrating meaning through repetition, relations, and shared investment
Power and Freedom in Dystopian Fiction : Disciplinary Power and Biopower in George Orwell's Nineteen Eighty-Four and Aldous Huxley's Brave New World
No full textThis essay offers a comparative analysis of George Orwell’s Nineteen Eighty-Four and Aldous Huxley’s Brave New World through Michel Foucault’s concepts of disciplinary power and biopower. It argues that Nineteen Eighty-Four depicts disciplinary power as surveillance and punishment that produce self-regulating subjects. It also argues that Brave New World depicts biopower as population management through the regulation of bodies, reproduction, and desire. By comparing these modes of population control as they become visible through dystopian exaggeration, the essay shows how power operates through institutions, norms, and language, and how these forces narrow what can count as freedom. The analysis keeps pedagogical value as part of the main argument, since the novels’ exaggerated systems of control offer accessible entry points for upper-secondary students to develop critical language awareness and to discuss how conformity and obedience are produced and sustained.
Unga kvinnors uppfattningar om mödomshinnan, sexualitet och heder : en kvalitativ studie om normer, kultur och unga kvinnors erfarenheter
No full textThe purpose of the study is to examine how young female university students with both Swedish and Middle Eastern backgrounds construct meanings around the hymen, and how discourses of purity, virginity, sexuality and honor are socially constituted within this conceptual framework. The study is grounded in a social constructionist approach, through which the hymen is interpreted as a socially and culturally loaded phenomenon rather than a biological part of the human body. The empirical material is covered by semi-structured interviews with six young women who have been divided into two groups depending on their cultural background. Thematic analysis was used in order to analyze the collected data. The findings demonstrate the fact that the hymen is rarely perceived in anatomical terms and is instead mainly related to morally and socially embedded meanings. The participants with Swedish roots understood the hymen as a myth or a misinterpretation with limited relevance to personal sense of identity. In comparison, respondents with Middle Eastern heritage delineate the hymen as strongly connected to family reputation, honor and normative constraint, which might circumscribe women’s freedom of action and contribute to feelings such as shame, guilt and distress. The results emphasize how ideas of female sexuality are wrought at the interrelation of individual experiences and normative frameworks, and how these discursive formations result in different outcomes based on sociocultural context. The essay leads to an enhanced understanding of how control, gender and culture intertwine in the constructed meaning of sexuality amongst young women
Scientific Foundations in Early Childhood Education : A qualitative study of preschool teachers’ conditions for planning and implementing teaching based on scientific principles in practice
No full textThe purpose of this study is to investigate and gain a deeper understanding of preschool teachers’ conditions for working on a scientific basis in early childhood education. We examine how preschool teachers define the concept of a scientific basis, how they interpret and translate it into practice, and how they perceive the possibilities and challenges involved in planning and conducting teaching grounded in research. The study also explores teachers’ views on their opportunities for professional development. Particular attention is given to how these factors influence the quality of education and teaching in the preschool context. The analysis is conducted within a phenomenographic framework, and the concept of professionalism is used to highlight both the broader development of the preschool-teaching profession and the development of individual professional identities. The findings show that all participating teachers consider the notion of working on a scientific basis to be difficult to define, and their interpretations of how it can be understood and applied in practice vary widely. A recurring theme throughout the study is the lack of time, which teachers identify as the most significant challenge and a decisive factor in whether their work can be grounded in research. Furthermore, the results indicate that opportunities for ongoing professional development are limited, and that the scientific basis of practice is increasingly deprioritized in daily operations. Despite this, the teachers demonstrate strong commitment and a clear desire to develop both their own professionalism and the preschool-teaching profession
“Det här är inget kvinnojobb” : Kvinnors erfarenheter av diskriminering i mansdominerade yrken och dess påverkan på arbetsmotivationen
No full textTidigare forskning visar att kvinnor i mansdominerade yrken ofta möter diskriminering, men detta behöver studeras närmare i deras vardagliga arbete i svensk kontext. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor upplever diskriminering i mansdominerade yrkesmiljöer och belysa hur dessa erfarenheter påverkar deras arbetsmotivation. Materialet utgörs av 10 kvalitativa intervjuer med kvinnor inom bland annat fordonsindustrin, säkerhetsbranschen, lager, restaurang, psykiatri och resursskola. Studien utgick från en induktiv tematisk analys som resulterade i fyra centrala teman: inte tagen på allvar, sexistisk jargong och machokultur, könad arbetsdelning och bristande stöd, samt från viljestyrka till hopplöshet. Analysen visade att sexistiska kommentarer, sexualiserade blickar och nedlåtande bemötanden var vanligt förekommande och så pass normaliserade att de utgjorde en del av arbetsplatskulturen. Arbetsuppgifter fördelades ofta efter kön, där kvinnor “skyddades” från svårare moment eller uteslöts från centrala uppgifter trots att de var kvalificerade. Flera beskrev även att deras upplevelser ignorerades av chefer och HR, vilket i sin tur påverkade arbetsmotivationen negativt. Många gick från stark arbetsvilja till uppgivenhet, minskat engagemang eller tankar på att lämna yrket. Studien visar därmed hur diskriminering får konkreta negativa konsekvenser för kvinnors arbetsmotivation och utvecklingsmöjligheter
Frilansjournalistik i Sverige : Yrkesideal, arbetsvillkor och fackliga organisationer
No full textDenna studie undersöker hur svenska frilansjournalister formulerar sina yrkesideal och hur idealen påverkas av fackliga organisationer och arbetsvillkor. Genom nio kvalitativa intervjuer med frilansjournalister identifieras centrala teman kring frihet, självständighet, yrkesetik och trovärdighet som utgör grundpelare för frilansjournalisternas identitet. Studien tar sin utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk bestående av yrkesideal, professionalisering och deprofessionalisering, precarity samt mentalt delägarskap. Resultatet visar att idealen både upprätthåller professionalisering och utmanas av precarity, där ekonomisk osäkerhet och kortsiktiga kontrakt gör att ansvaret inte längre ligger hos redaktionerna utan istället på frilansjournalisterna. Facket fungerar som en dubbel aktör, de tillhandahåller både materiellt stöd, symbolisk legitimitet och nätverksmöjligheter. Samtidigt har de en begränsad representation, vilket kan göra att frilansjournalister känner sig utanför och mindre inflytelserika. Analysen visar att frilansjournalisternas yrkesutövning präglas av en stark balansgång mellan självständighet och osäkerhet, där personliga strategier och informella nätverk spelar en avgörande roll för att bevara deras professionella identitet. Studien bidrar till förståelse av journalistyrket förändring i en osäker arbetsmarknad och belyser hur strukturella faktorer påverkar professionalisering, deprofessionalisering och mentalt delägarskap