Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Medverkande författare
Full text linkContributors to the issue.DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.MFDOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.M
Handelshögskolan – en framgångsmodell?
Full text link[Stockholm School of Economics – a model of success?]Review of Mikael Holmqvist, Handels. Maktelitens skola (Atlantis, Stockholm 2018)Citation: Berggren, Christian (2019) “Handelshögskolan – en framgångsmodell?”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 10, pp. 151–154. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.R1Recension av Mikael Holmqvist, Handels. Maktelitens skola (Atlantis, Stockholm 2018)Förslag på källangivelse: Berggren, Christian (2019) ”Handelshögskolan – en framgångsmodell?”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 10, s. 151–154. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.R
Demokrati – bättre än alternativen? En kommentar till Jason Brennans Against Democracy
Full text link[Democracy – better than the alternatives? A comment on Jason Brennan’s Against Democracy]A comment on Jason Brennan’s book Against Democracy. Simultaneously published in Sven Engström & Sven Hort (eds.), Om Bo Rothstein – forskaren, debattören, livsnjutaren (Arkiv förlag 2019).Citation: Molander, Per (2019) “Demokrati – bättre än alternativen? En kommentar till Jason Brennans Against Democracy”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 11, pp. 97–109. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.K1Kommentar om Jason Brennans bok Efter demokratin. Parallellt publicerad i Sven Engström & Sven Hort (red.), Om Bo Rothstein – forskaren, debattören, livsnjutaren (Arkiv förlag 2019).Förslag på källangivelse: Molander, Per (2019) ”Demokrati – bättre än alternativen? En kommentar till Jason Brennans Against Democracy”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 11, s. 97–109. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.K
Solen går ner över svensk socialdemokrati
Full text link[Twilight of Swedish social democracy]For fear of a supposedly worse result, the Swedish Social Democratic Party (SAP) greeted the outcome in the Swedish parliamentary election in 2018 as a half victory. SAP’s poor support among voters, the lowest since an almost general male suffrage was introduced in 1911, underlines the malaise afflicting social democracy’s global flagship. In his article, written before the result of the long government-forming process, Göran Therborn charts the background to the election results by examining the SAP-led neoliberalization of Swedish politics since the early 1980s, and the rise of the far-right party Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats) as a political force in the wake of recession and refugee arrivals. To this Swedish translation, Therborn has added a short postscript on the latest development after the January agreement in 2019 that led to the formation of a SAP-led minority government.Publication history: A translation of a, by the author, slightly revised and enlarged version of “Twilight of Swedish Social Democracy” in New Left Review, issue 113 2018 (https://newleftreview.org).(Published 15 April 2019)Citation: Therborn, Göran (2019) “Solen går ner över svensk socialdemokrati”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 10, pp. 7–32. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.1Av rädsla inför ett förmodat än sämre resultat hälsade Socialdemokraterna resultatet i det svenska riksdagsvalet 2018 som en halv seger. SAP:s usla stöd bland väljarna, det lägsta sedan en nästan allmän manlig rösträtt infördes 1911, understryker det missnöje som drabbat socialdemokratins globala flaggskepp. I sin artikel, som skrevs före det att regeringsbildningen blev klar, kartlägger Göran Therborn bakgrunden till valresultatet genom att granska den av SAP ledda nyliberala omsvängningen av svensk politik sedan början av 1980-talet, och uppgången för Sverigedemokraterna som politisk kraft i spåren av lågkonjunktur och flyktinginvandring. Till denna svenska översättning har Therborn fogat en kort efterskrift om den senaste utvecklingen efter januariavtalet 2019.Publiceringshistorik: Översättning av en, av författaren, något reviderad och utvidgad version av artikeln ”Twilight of Swedish Social Democracy” i New Left Review, nr 113 2018 (https://newleftreview.org).(Publicerad 15 april 2019)Förslag på källangivelse: Therborn, Göran (2019) ”Solen går ner över svensk socialdemokrati”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 10, s. 7–32. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.
När kom kapitalismen till Tornedalen?
Full text link[When did capitalism come to Tornedalen?]In his article, Tage Alalehto examines when capitalism came to Tornedalen, a remote border region in the northernmost part of Sweden. He uses local historical sources of specific villages in Tornedalen and public historical statistics to show how sales, turnover and profits have developed in the agriculture, forestry and public service sectors. The picture that emerges is that an extensive self-sufficient economy was dominant well into the 20th century. A measure of capitalist production occurred in the forestry sector between the 1950s and 1980s, but as a result of the 1950s structural transformation, the rationalization of forestry and an absent industrial structure in other respects, the labor market was replaced to some extent by municipal and state jobs. On the whole, however, Tornedalen became a region marked by depopulation. The labor force sought out other regions, so that Tornedalen came to function as a geographical labor reserve.Publication history: Published original.(Published 28 May 2019)Citation: Alalehto, Tage (2019) “När kom kapitalismen till Tornedalen?”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 10, pp. 87–111. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.4Tage Alalehto undersöker i denna artikel när kapitalismen kom till Tornedalen. Han utgår från lokalhistoriska källor om specifika byar i Tornedalen samt offentlig historisk statistik över hur avsättning, omsättning och vinst har utvecklats inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och offentliga tjänster. Den bild som framträder är att en omfattande självhushållningsekonomi var dominerande långt in på 1900-talet. Ett mått av kapitalistisk produktion förekom inom skogsbruket mellan 1950- och 1980-talet, men som en följd av 1950-talets strukturomvandling, rationaliseringarna inom skogsbruket samt en frånvarande industristruktur i övrigt ersattes arbetsmarknaden till viss del av kommunala och statliga tjänster. I det stora hela blev dock Tornedalen en avfolkningsbygd. Arbetskraften sökte sig till andra regioner, så att Tornedalen kom att fungera som en geografisk arbetskraftsreserv.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 28 maj 2019)Förslag på källangivelse: Alalehto, Tage (2019) ”När kom kapitalismen till Tornedalen?”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 10, s. 87–111. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.
Innehåll i tidigare nummer av Arkiv
Full text linkContents of previous issues of the journal Arkiv.DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.REDOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.R
Titelsidor
No full textFront matter.DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.TIDOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.T
Förändringens agenter. Om skola, prevention och fostran till trygghet
Full text link[Agents of change. School, prevention and education for security]Magnus Dahlstedt and Christophe Foultier’s article investigates one in the wide range of interventions to promote security initiated in schools throughout Sweden. The purpose is to further investigate an intervention made in schools in a particular suburban area. Drawing on a theoretical approach informed by Michel Foucault and his notion of governing, the analysis focus on the ways in which education for crime prevention is operated (i.e. by which techniques), the motives for initiating such education (i.e. how the challenges are thought about) and what kind of subject that is supposed to be the result of such education (i.e. the abilities and characteristics of such a subject). The analysis draws attention to a kind of education that is based on a will to activate, a particular form of governing that promotes the motivation and willingness of the individual to make active choices and to take a stand – in the name of freedom, responsibility and security.Publication history: Published original.(Published 28 May 2018)Citation: Dahlstedt, Magnus & Christophe Foultier (2018) “Förändringens agenter. Om skola, prevention och fostran till trygghet”, in Platskamp, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 9, pp. 159–181. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.6Magnus Dahlstedt och Christophe Foultiers artikel undersöker trygghetsskapande åtgärder inriktade mot skolan. Syftet är att undersöka en specifik intervention för brottsförebyggande fostran som har sjösatts i ett förortsområde, med avseende på hur denna fostran iscensätts (dvs. genom vilka tekniker), vilka motiv som finns till den (dvs. vilka utmaningar den svarar mot) och – slutligen – vad det är för slags subjekt som denna fostran är tänkt att resultera i (dvs. vilka förmågor och egenskaper detta tänkta subjekt har). Analysen tar avstamp i en teoretisk ansats influerad av Michel Foucault och hans tankar om makt och styrning och specifikt hur de har tillämpats på frågor om skola, lärande och utbildning. Analysen pekar på en fostran som bygger på ett slags vilja att aktivera, en form av styrning som frammanar individens motivation och vilja att göra aktiva val och aktiva ställningstaganden – i namn av frihet, ansvarstagande och trygghet.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 28 maj 2018)Förslag på källangivelse: Dahlstedt, Magnus & Christophe Foultier (2018) ”Förändringens agenter. Om skola, prevention och fostran till trygghet”, i Platskamp, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 9, s. 159–181. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.
Platskamp: inledande reflektioner
Full text link[Place struggle: introductory reflections]This special feature issue deals with the struggle over the urban periphery (förorten) in Swedish cities today. By paying attention to the urban periphery as a political phenomenon, created in the tension between reproduction and resistance, the authors try to capture the complex dynamics between different interests that pervade the urban periphery. With contributions by Magnus Dahlstedt, Christophe Foultier, James Frempong, Lisa Kings, René León Rosales, Vanja Lozic, Nazem Tahvilzadeh and Aleksandra Ålund. The different perspectives in the selection of articles on the urban periphery as a place for political struggle and the “struggles over place” there opens up for exciting conversations about this constantly recurring theme: the urban periphery, both lived and imagined.Publication history: Published original.(Published 28 May 2018)Citation: Dahlstedt, Magnus, Lisa Kings & Nazem Tahvilzadeh (2018) “Platskamp: inledande reflektioner”, in Platskamp, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 9, pp. 7–25. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.FDet här specialnumret är ett temanummer om hur kampen om förorten förs i vår samtid. Genom att uppmärksamma förorten som en politisk företeelse, skapad i spänningsfältet mellan reproduktion och motstånd, försöker författarna fånga den komplexa dynamik mellan olika intressen som präglar den urbana periferin. Med texter av Magnus Dahlstedt, Christophe Foultier, James Frempong, Lisa Kings, René León Rosales, Vanja Lozic, Nazem Tahvilzadeh och Aleksandra Ålund. Bidragens skilda perspektiv på förorten som skådeplats för politisk kamp och de ”platskamper” som utspelar sig där öppnar upp för spännande samtal om detta ständigt återkommande tema: förorten, levd som föreställd.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 28 maj 2018)Förslag på källangivelse: Dahlstedt, Magnus, Lisa Kings & Nazem Tahvilzadeh (2018) ”Platskamp: inledande reflektioner”, i Platskamp, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 9, s. 7–25. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.
Betydelsen av brobyggare. Det etablerade civilsamhället och förortsrörelsen
Full text link[The importance of brokers. The established civil society and the urban justice movement]Lisa Kings’s article examines individuals that act as so-called brokers between older civil society organizations and a new urban justice movement (förortsrörelsen) in Sweden. The material consists primarily of interviews with professionals from three established civil society organizations. The analysis shows that the role and position of brokers have been used to support the start-up of the urban justice movement, but the overall struggle for brokers has been focused on changing and (re)revitalizing their own organizations. Thus, the need for brokers illustrates the distance and asymmetric relations between centre and periphery in Swedish civil society. In conclusion, it is discussed whether the importance of brokers can be seen as an overall trend that is based on an increasingly divided civil society in Sweden.Publication history: Published original.(Published 28 May 2018)Citation: Kings, Lisa (2018) “Betydelsen av brobyggare. Det etablerade civilsamhället och förortsrörelsen”, in Platskamp, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 9, pp. 77–102. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.3Lisa Kings artikel studerar individer som fungerat som så kallade brobyggare mellan äldre civilsamhällesorganisationer och en ny förortsrörelse i Sverige. Materialet utgörs primärt av intervjuer med professionellt verksamma i tre etablerade civilsamhällesorganisationer. Analysen visar att brobyggarnas roll och position har använts för att stödja förortsrörelsens uppstart, men att brobyggarnas kamp i förlängningen handlat om att förändra och (re)vitalisera den egna organisationen. I ljuset av detta illustrerar behovet av brobyggare den distans och asymmetriska relation som finns mellan civilsamhällets centrum och periferi. Avslutningsvis diskuteras det om betydelsen av brobyggare kan ses som en övergripande trend som bottnar i ett alltmer uppdelat civilsamhälle i Sverige.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 28 maj 2018)Förslag på källangivelse: Kings, Lisa (2018) ”Betydelsen av brobyggare. Det etablerade civilsamhället och förortsrörelsen”, i Platskamp, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 9, s. 77–102. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.