Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Stå upp för orten. Ungdomar, utanförskap och förortsdrömmar
Full text link[Standing up for the neighbourhood. Youth, exclusion and dreams for the future]Drawing on discourse psychology as analytical approach, Magnus Dahlstedt and James Frempong’s article draws attention to youth living in the “Area”, a stigmatized suburban area in Sweden. The aim is to investigate the ways in which the youth interpret their existence and create their identity in the Area, in relation to the expectations and interpretations of the surrounding society – about them as well as the Area. The analysis shows that youth talk about their existence in the Area in contrast to dominant discourses on suburban areas in the surrounding society. For the youth, the Area appears as a place where they feel at home. When they talk about the future, it is mainly individual scenarios directed at the Area that appears, while there is an absence of scenarios based on collective action directed towards the outside world. Thus, according to such reasoning, for change to be possible, the youth have to take responsibility and stand up for themselves.Publication history: Published original.(Published 28 May 2018)Citation: Dahlstedt, Magnus & James Frempong (2018) “Stå upp för orten. Ungdomar, utanförskap och förortsdrömmar”, in Platskamp, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 9, pp. 27–51. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.1Magnus Dahlstedt och James Frempongs artikel handlar om ungdomar i ”Orten”, ett förortsområde som under de senaste åren varit föremål för omfattande negativ uppmärksamhet i offentlig debatt. Med utgångspunkt i en diskurspsykologisk ansats är syftet att analysera ungdomarnas tolkningar av sin tillvaro och sitt identitetsskapande i Orten, i relation till det omgivande samhällets förväntningar och tolkningar – om dem och om Orten. Analysen visar att ungdomarnas berättelser om tillvaron i Orten här och nu tar form som en kontrastverkan till omgivningens dominerande berättelser om ”förorten”. Orten framträder som en plats där ungdomarna känner sig hemmahörande. I berättelserna om framtiden är det huvudsakligen individuella scenarier riktade mot Orten som framträder, medan scenarier som bygger på kollektiv handling riktade mot världen utanför lyser med sin frånvaro. Sensmoralen som framträder är att förändring förutsätter att Ortens ungdomar tar eget ansvar och står upp för sig själva.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 28 maj 2018)Förslag på källangivelse: Dahlstedt, Magnus & James Frempong (2018) ”Stå upp för orten. Ungdomar, utanförskap och förortsdrömmar”, i Platskamp, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 9, s. 27–51. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.
Aktivism som platskamp. Självpositionering och medborgarskapande inom den svenska förortsrörelsen
Full text link[Activism as place struggle. Self-positioning and citizenship making within the Swedish urban justice movement]In their article, René León Rosales and Aleksandra Ålund examine the processes that condition and enable the emergence of a subject position as activist among post-migrant youth in the Swedish urban justice movement, called the new “suburban movement” (förortsrörelsen). The article is based on a case study of Megafonen, a youth-led organization founded in Husby, a disadvantaged suburb of Stockholm. Megafonen was central to the development of the suburban movement. The focus is on the life story of a young activist, “Jasmine”. The article is based on data collected since 2014 through participant observation, video recordings, interviews, as well as texts, videos and images downloaded from the internet and the press. The authors examine the intersection of individual and collective learning and the transcending identity processes forged by the movement’s “place struggle” in racialized urban landscapes. Through the concept of “activist citizenship”, the article analyses the place struggles as a contemporary expression of citizenship making, through which young adults politicize their experiences of marginalization and discrimination and demand their legitimate place in society.Publication history: Published original.(Published 28 May 2018)Citation: León Rosales, René & Aleksandra Ålund (2018) “Aktivism som platskamp. Självpositionering och medborgarskapande inom den svenska förortsrörelsen”, in Platskamp, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 9, pp. 53–76. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.2I sin artikel undersöker René León Rosales och Aleksandra Ålund de processer som villkorar och möjliggör framväxten av en subjektsposition som aktivist bland ungdomar tillhörande en postmigrant-generation inom den svenska urbana rättviserörelsen som kallats den nya ”förortsrörelsen”. Artikeln utgör en fallstudie av Megafonen, en ungdomsledd organisation grundad i Husby som var central för framväxten av förortsrörelsen. I fokus står den unga aktivisten ”Jasmines” livsberättelse. Empiriskt baseras artikeln på material insamlat sedan 2014 genom deltagande observation, videoinspelningar, intervjuer samt texter, video och bilder hämtade från internet och pressen. Författarna undersöker relationen mellan individuella och kollektiva lärandeprocesser samt transcenderande identitetsprocesser förankrade i rörelsens ”platskamp” i rasifierade urbana landskap. Genom begreppet ”aktivistiskt medborgarskap” belyser artikeln förortsrörelsens platskamp som ett samtida uttryck för medborgarskapande genom vilket unga vuxna politiserar sina erfarenheter av marginalisering och diskriminering och kräver sin rättmätiga plats i samhället.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 28 maj 2018)Förslag på källangivelse: León Rosales, René & Aleksandra Ålund (2018) ”Aktivism som platskamp. Självpositionering och medborgarskapande inom den svenska förortsrörelsen”, i Platskamp, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 9, s. 53–76. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.
Att göra kaos. Om förortspolitiken som urban styrregim och demokratiskt spel
Full text link[Making chaos. Suburban politics as urban management regimes and democratic games]Activists engaged in the organization Megafonen caused a great deal of “chaos”, as they called it themselves, within the urban development project “Järvalyftet” in Husby, a suburb of Stockholm. Departing from theories of how consent to an unequal order is established on factory shop floors, the purpose of Nazem Tahvilzadeh and Lisa Kings’s article is to develop concepts which make visible the political order established in peripheral neighbourhoods: urban management regimes and democratic games. The article investigates how Megafonen’s exit and voiced criticism of Järvalyftet breached against the established political order of relations between the state and civil society in the urban peripheries. The activists’ actions were thus regarded as “scandalous” by segments of the political establishment. Megafonen refused to play according to the rules of the game and made visible the inequalities of urban managements regimes and their democratic games with the citizens. The empirical material is based on a process-tracing and ethnographic methodology which re-creates the suburban political venture Järvalyftet and its inner logics as well as the role of Megafonen between 2006 and 2013.Publication history: Published original.(Published 28 May 2018)Citation: Tahvilzadeh, Nazem & Lisa Kings (2018) “Att göra kaos. Om förortspolitiken som urban styrregim och demokratiskt spel”, in Platskamp, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 9, pp. 103–128. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.4I Nazem Tahvilzadeh och Lisa Kings artikel diskuteras orsakerna till den uppståndelse, eller ”kaos” för att använda aktivisternas egna ord, som organisationen Megafonen skapade inom ramen för stadsutvecklingsprojektet Järvalyftet i Husby. Med inspiration från teorier om hur samtycke till ojämlikhet grundläggs på fabriksgolvet utvecklas två begrepp för att synliggöra den politiska ordningen i förorten och dess konkreta aktiviteter: urbana styrregimer och demokratiska spel. Studien visar hur Megafonens avhopp och sedermera kritik av Järvalyftet och förortspolitiken bröt mot den etablerade politiska ordningen i relationerna mellan stat och civilsamhälle i den urbana periferin. Aktivisternas handlingar kom därför att betraktas som ”skandalösa” av delar av det politiska etablissemanget. Megafonen vägrade att spela enligt spelets regler och synliggjorde således ojämlikheterna i förortspolitikens demokratiska spel med medborgarna. Underlaget för studien baseras på processpårande och etnografisk metod som empiriskt återskapar den förortspolitiska satsningen Järvalyftet och dess logiker samt Megafonens roll 2006–2013.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 28 maj 2018)Förslag på källangivelse: Tahvilzadeh, Nazem & Lisa Kings (2018) ”Att göra kaos. Om förortspolitiken som urban styrregim och demokratiskt spel”, i Platskamp, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 9, s. 103–128. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.
Medverkande författare
Full text linkList of contributors to the issue.DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.MFDOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.M
Att lära av det lokala och experimentera. Resilienstänkande i brottsförebyggande arbete
Full text link[Learning from the local and experimenting. The concept of resilience in crime prevention work]There is a prevailing view that society has become more complex and unpredictable over the past decade, and that risks to public and societal safety and security have increased. This has led to a shift in the view on crime prevention in Sweden where the concept of resilience has become a governing system with great impact on crime prevention work and for the understanding of contemporary social problems. In view of this increased influence, Vanja Lozic analyses how representatives for emergency services, municipality and non-governmental organizations deliberate on and argue for the implementation of resilience-inspired preventive safety and security measures. The article demonstrates that there is a critique of previous measures, which are blamed for silo-mentality, short-sightedness and lack of embeddedness in the local community. Additionally, there is a demand for holistic thinking, partnership, experimentation and transformative and relational learning. The new model of informal and network-based partnership and inclusion of the local population is thus considered as a democratisation of crime prevention.Publication history: Published original.(Published 28 May 2018)Citation: Lozic, Vanja (2018) “Att lära av det lokala och experimentera. Resilienstänkande i brottsförebyggande arbete”, in Platskamp, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 9, pp. 129–157. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.5Samtida samhällsutmaningar beskrivs alltmer som komplexa och oförutsägbara samtidigt som risker för människors och samhällets trygghet och säkerhet anses ha ökat under det senaste decenniet. Problembilderna har lett till ett skifte i synen på brottsprevention där resiliens som begrepp och styrsystem fått stort genomslag inom brottsförebyggande arbete. Mot bakgrund av resilienstänkandets ökade inflytande analyserar Vanja Lozic hur representanter för blåljusmyndigheter, kommun och frivilligorganisationer framställer och legitimerar resiliensinspirerat förebyggande trygghets- och säkerhetsarbete. Artikeln visar att det finns en kritik mot tidigare organisering av förebyggande arbete som anklagas för stuprörstänkande, kortsiktighet och bristande förankring i lokalsamhället. Intervjuerna och fältobservationerna synliggör att man i stället efterfrågar helhetstänkande, anpassning till det lokala, samverkan, experimentering och transformativt och relationellt lärande. Det nya arbetssättet med informellt och nätverksbaserat samarbete liksom ett närmande till och inkludering av lokalbefolkningen ses av de medverkande som en demokratisering av brottspreventionen.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 28 maj 2018)Förslag på källangivelse: Lozic, Vanja (2018) ”Att lära av det lokala och experimentera. Resilienstänkande i brottsförebyggande arbete”, i Platskamp, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 9, s. 129–157. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.
Titelsidor
No full textFront matter.DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.TIDOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.T
Den kapitalistiska staten och möjligheten till socialism
Full text link[The capitalist state and the possibility of socialism]As part of The Real Utopias Project, Erik Olin Wright has since 1991 explored various models of radical social change through a variety of anthologies and monographs, including Envisioning real utopias (from 2010). In this article, Wright examines how Göran Therborn’s book What does the ruling class do when it rules? from 1978 can be used to draft a possible socialist alternative to capitalism that is relevant to the anti-capitalist struggle today. Therborn’s book deals with how we are to understand the state and its role in reproducing prevailing class relations. This was a key issue for the labour movement of the 20th century when it – through democratic elections or revolutions – tried to transform society through the capturing of state power. Wright shows how Therborn’s analysis is still relevant to those who, in the light of the failures and acts of cruelty of “real socialism” and the global expansion of capitalism with rampant environmental destruction and inequality in tow, try to formulate a concept of true democratic socialism and develop possible strategies to challenge and transcend the predominant economic system.Publication history: Translation of the chapter “The capitalist state and the possibility of socialism” from Gunnar Olofsson & Sven Hort (eds.), Class, sex and revolutions. Göran Therborn – a critical appraisal, Arkiv förlag/Arkiv Academic Press 2016.(Published 23 May 2017)Citation: Wright, Erik Olin (2017) “Den kapitalistiska staten och möjligheten till socialism”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 8, pp. 47–76. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.2Inom ramen för samarbetsprojektet The Real Utopias Project har Erik Olin Wright sedan 1991 lett utforskandet av olika modeller för radikal social förändring genom en mängd antologier och monografier, bland annat i Envisioning real utopias (från 2010). I denna artikel undersöker Wright hur Göran Therborns bok Vad gör den härskande klassen när den härskar? från 1978 (på svenska 1980) kan användas för att utveckla ett möjligt socialistiskt alternativ till kapitalismen som är relevant för den antikapitalistiska kampen i dag. Therborns bok handlar om hur vi ska förstå staten och dess roll för att reproducera rådande klassförhållanden. För den arbetarrörelse som under 1900-talet – genom demokratiska val eller revolution – försökte omvandla samhället genom ett erövrande av statsmakten var detta ett centralt problem. Wright visar hur Therborns analys fortfarande har relevans för de som, i ljuset av ”realsocialismens” misslyckanden och övergrepp och kapitalismens globala expansion med skenande miljöförstöring och ojämlikhet i släptåg, försöker formulera ett begrepp om en sant demokratisk socialism och utveckla möjliga strategier för att utmana och överskrida det förhärskande ekonomiska systemet.Publiceringshistorik: Översättning av kapitlet ”The capitalist state and the possibility of socialism” från Gunnar Olofsson & Sven Hort (red.), Class, sex and revolutions. Göran Therborn – a critical appraisal, Arkiv förlag 2016.(Publicerad 23 maj 2017)Förslag på källangivelse: Wright, Erik Olin (2017) ”Den kapitalistiska staten och möjligheten till socialism”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 8, s. 47–76. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.
Den sensovjetiska sociala mobiliseringen: neformaly-rörelsen under perestrojkan
Full text link[The late-Soviet social mobilization: the neformaly movement during the perestroika]The late-Soviet social mobilization was characterized by a mass grassroots organization of groups with numerous ideological orientations and political preferences. One of the significant influences came in the form of the informal or neformaly movement. Since 1987 the term is usually associated with socially oriented and political groups (from democrats to anarchists, from monarchists to social-democrats) that cooperated with each other in a broad spectrum of (often apolitical) initiatives in education, culture, environmental protection, sports, etc. They distanced themselves from the state and state-affiliated structures as well as from the new “democratic leaders” emerging from the old party elites. They relied upon horizontal organizational processes and aimed to saturate existing political structures with a new democratic content. Aleksandr Šubin’s article describes the process of how the neformaly movement became a driving force for the establishment of political pluralism and the foundation of civil society in Russia.Publication history: Published original.(Published 8 February 2017)Citation: Šubin, Aleksandr V. (2017) “Den sensovjetiska sociala mobiliseringen: neformaly-rörelsen under perestrojkan”, in Från perestrojka till Bolotnaja. Utvecklingen av ett ryskt civilsamhälle, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 7, pp. 27–55. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.1Den sensovjetiska sociala mobiliseringen karakteriserades av omfattande gräsrotsorganisering av grupper med olika ideologiska inriktningar och politiska preferenser. En av de mest inflytelserika miljöerna var den informella rörelsen, eller neformaly-rörelsen, som bestod av sociala och politiska grupper (med allt från demokrater till anarkister, monarkister till socialdemokrater) som samarbetade med varandra inom ett brett spektrum av initiativ inom utbildning, kultur, miljöskydd, idrott etc. De distanserade sig både från staten och andra officiella sammanhang, och från de nya ”demokratiska ledarna” som kom från de gamla partieliterna. De skapade horisontella organisationsprocesser och syftade till att mätta de existerande politiska strukturerna med ett nytt demokratiskt innehåll. Aleksandr Šubins artikel beskriver hur den informella rörelsen etablerades som en drivande kraft för utvecklingen av politisk pluralism och lade grunden för det civila samhället i Ryssland.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 8 februari 2017)Förslag på källangivelse: Šubin, Aleksandr V. (2017) ”Den sensovjetiska sociala mobiliseringen: neformaly-rörelsen under perestrojkan”, i Från perestrojka till Bolotnaja. Utvecklingen av ett ryskt civilsamhälle, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 7, s. 27–55. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.
Ekonomin som inrättad process
Full text link[The economy as instituted process]“The economy as instituted process” from 1957 is probably the second most well known text of Karl Polanyi (1886–1964) after his main work The Great Transformation from 1944. Here he explains the difference between the two meanings of the concept of economy, of economy as humans’ actual, substantial, exchange with nature and each other, and economy as a formalized way of thinking about rational optimization. Polanyi argues that the social sciences must liberate themselves from the one-sided market perspective that follows from the formal meaning, and instead starts out from the former, substantive, meaning when he develops his own concepts of how the economy really has worked in different societies throughout history. The economy appears to Polanyi as an instituted, or institutionalized, process, more or less embedded in a social fabric of other both economic and non-economic institutions. The text was written as a summarizing theoretical chapter for the book Trade and Market in the Early Empires, which Polanyi compiled together with Conrad M. Arensberg and Harry W. Pearson. The main article is introduced by the three editors’ own prologue to it, and by a new introduction by sociologists Gunnar Olofsson and Anders Hylmö.Publication history: Translation of the chapters “The economy as instituted process” and “The place of economies in societies” from Karl Polanyi, Conrad M. Arensberg & Harry W. Pearson (eds.), Trade and Market in the Early Empires. Economies in History and Theory, Free Press 1957, with a new Swedish introduction.(Published 8 June 2017)Citations:Olofsson, Gunnar & Anders Hylmö (2017) “Inledning till Karl Polanyis ‘Ekonomin som inrättad process’” (pp. 9–12),Polanyi, Karl, Conrad M. Arensberg & Harry W. Pearson (2017 [1957]) “Ekonomins plats i samhället” (pp. 13–16),Polanyi, Karl (2017 [1957]) “Ekonomin som inrättad process”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 8, pp. 17–46. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.1”The economy as instituted process” från 1957 torde vara den näst mest kända texten av Karl Polanyi (1886–1964) efter hans huvudarbete Den stora omdaningen från 1944. Här reder han ut skillnaden mellan ekonomibegreppets två innebörder av ekonomi som människors faktiska, substantiella utbyte med naturen och varandra och ekonomi som ett formaliserat tankesystem för rationell optimering. Polanyi argumenterar för att samhällsvetenskapen måste frigöra sig från det ensidiga marknadsperspektiv som följer av den formella innebörden och utgår i stället själv från den förra, substantivistiska, grundbetydelsen när han utvecklar sina begrepp om hur ekonomin egentligen fungerat i olika samhällen genom historien. Ekonomin framstår för Polanyi som en inrättad, eller institutionaliserad, process, mer eller mindre inbäddad i en samhällelig väv av andra institutioner, ekonomiska såväl som icke-ekonomiska. Texten skrevs som ett teoretiskt sammanfattande kapitel till boken Trade and Market in the Early Empires som Polanyi sammanställde tillsammans med Conrad M. Arensberg och Harry W. Pearson. Huvudartikeln introduceras här på svenska dels genom de tre redaktörernas egen prolog till den, dels genom en ny inledning av sociologerna Gunnar Olofsson och Anders Hylmö.Publiceringshistorik: Översättning av kapitlen ”The economy as instituted process” och ”The place of economies in societies” från Karl Polanyi, Conrad M. Arensberg & Harry W. Pearson (red.), Trade and Market in the Early Empires. Economies in History and Theory, Free Press 1957, och försedd med en nyskriven svensk inledning.(Publicerad 8 juni 2017)Förslag på källangivelser:Olofsson, Gunnar & Anders Hylmö (2017) ”Inledning till Karl Polanyis ’Ekonomin som inrättad process’” (s. 9–12),Polanyi, Karl, Conrad M. Arensberg & Harry W. Pearson (2017 [1957]) ”Ekonomins plats i samhället” (s. 13–16),Polanyi, Karl (2017 [1957]) ”Ekonomin som inrättad process”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 8, s. 17–46. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.
Bolotnajarörelsen: politisk kultur, identitet och mobilisering
Full text link[The Bolotnaya movement: political culture, identity and mobilization]In December 2011, international attention was drawn to the parliamentary elections in Russia that caused numerous accusations of electoral fraud and generated a wave of protests not seen in the country since the 1990s. The consequences of the “Movement for fair elections” (also called the Bolotnaya movement and the Snow revolution) were profound for the society at large even though the protests of 2011–2012 did not lead to democratization of the political system as its goals intended. Aleksej Sachnin’s article traces the forms and mechanisms of mass mobilization around the movement, its social base and collective identity. Sachnin demonstrates that the oppositional and state-affiliated elites attempted to integrate the movement into the populist political agenda they represented. At the same time, the movement demonstrated an enormous potential for grassroots activism, based on horizontal organizational structures and a preference for specific (and often pragmatic) forms of activities. The movement’s diversity generated different forms of collective identities, which in the end became the decisive weakness of the movement.Publication history: Published original.(Published 8 February 2017)Citation: Sachnin, Aleksej (2017) “Bolotnajarörelsen: politisk kultur, identitet och mobilisering”, in Från perestrojka till Bolotnaja. Utvecklingen av ett ryskt civilsamhälle, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 7, pp. 93–127. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.3I december 2011 drogs världens uppmärksamhet mot ett parlamentsval i Ryssland som kantades av omfattande anklagelser om valfusk och genererade en protestvåg som vi inte sett i landet sedan 1990-talet. Konsekvenserna av ”rörelsen för rättvisa val” (också kallad Bolotnajarörelsen och snörevolutionen) blev djupgående för det ryska samhället trots att protesterna 2011–2012 inte ledde till den eftersträvade demokratiseringen av det politiska systemet. Aleksej Sachnins artikel utforskar formerna för och mekanismerna bakom massmobiliseringen runt Bolotnajarörelsen, dess sociala bas och kollektiva identitet. Sachnin visar att oppositionella eliter såväl som eliter lojala med makten gjorde försök att integrera rörelsen i sin populistiska agenda. Samtidigt demonstrerade rörelsen en enorm potential för gräsrotsaktivism med dess horisontella organisationsstrukturer och orientering mot målinriktade (och ofta pragmatiska) aktivitetsformer. Rörelsens mångfald gav utrymme för framväxten av olika former av kollektiva identiteter vilket till slut blev dess avgörande svaghet.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 8 februari 2017)Förslag på källangivelse: Sachnin, Aleksej (2017) ”Bolotnajarörelsen: politisk kultur, identitet och mobilisering”, i Från perestrojka till Bolotnaja. Utvecklingen av ett ryskt civilsamhälle, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 7, s. 93–127. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.