Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Musik och politik – på vilket sätt är en politisk blåsorkester politisk?
Full text link[Music and politics – in what way is a political concert band political?]Review of Bengt Hall (ed.), Röda Kapellet – blåsorkester med hjärtat till vänster (Arkiv förlag and Röda Kapellet, Lund 2014) & Hans Jeleby, Karin Spinetti, Thomas Svensson & Cecilia Torudd (ed.), Blåsorkestern – 40 år i politikens och musikens tjänst (Bokförläggarna Röda Rummet, Stockholm 2016)Citation: Andersson, Christian (2017) “Musik och politik – på vilket sätt är en politisk blåsorkester politisk?”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 8, pp. 123–127. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.R3Recension av Bengt Hall (red.), Röda Kapellet – blåsorkester med hjärtat till vänster (Arkiv förlag och Röda Kapellet, Lund 2014) & Hans Jeleby, Karin Spinetti, Thomas Svensson & Cecilia Torudd (red.), Blåsorkestern – 40 år i politikens och musikens tjänst (Bokförläggarna Röda Rummet, Stockholm 2016)Förslag på källangivelse: Andersson, Christian (2017) ”Musik och politik – på vilket sätt är en politisk blåsorkester politisk?”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 8, s. 123–127. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.R
Inledning
Full text link[Introduction]This collection of articles provides a Swedish readership with an opportunity to get insight into several critical moments in the evolution of social mobilization in Russia, as well as get to know about less dramatic forms of collective action over the course of the last 30 years. Aleksandr Šubin weaves a detailed historical narrative about the late-Soviet democratic informal movement, the neformaly, and its contribution to the establishment of civil society. Carine Clément unveils the challenges that the Russian labor movement faced during the 1990s and 2000s, in particular challenges to building social solidarity and generating political awareness. Aleksej Sachnin identifies the basic features of the current political culture, revealed during the mass protests against the Putin regime, the Bolotnaya movement of 2011–2012. Oleg Žuravlev traces the transformations that have taken place in local activism since then. The articles demonstrate how historical patterns of interaction between the civil society, politics and the market have crated conditions that shape civic activism in Russia today. They address the role of economic inequalities and their representations in social mobilization, the dangers of cooptation by the elites, and the potential of grassroots pragmatism for preserving the democratic practice of citizenship.Publication history: Published original.(Published 8 February 2017)Citation: Kravchenko, Zhanna (2017) “Inledning”, in Från perestrojka till Bolotnaja. Utvecklingen av ett ryskt civilsamhälle, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 7, pp. 7–26. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.FDet här temanumret syftar till att erbjuda svenska läsare en överblick över såväl de avgörande ögonblicken i utvecklingen av social mobilisering i Ryssland som mindre dramatiska yttringar av kollektiv handling under de senaste 30 åren. Aleksandr Šubin ger en detaljerad historisk skildring av den sensovjetiska mobiliseringen av demokratiska informella organisationer och initiativ, kallade neformaly, och deras bidrag till etableringen av det civila samhället i Ryssland. Carine Clément avslöjar de utmaningar som den ryska arbetarrörelsen stod inför under 1990- och 2000-talet, speciellt utmaningarna mot att bygga solidaritet och politisk medvetenhet. Aleksej Sachnin identifierar de grundläggande dragen i den rådande politiska kulturen som belystes i samband med massprotesterna mot Putinregimen under den så kallade Bolotnajarörelsen 2011–2012. Oleg Žuravlev spårar hur den lokala aktivismen förändrats sedan dess. Artiklarna demonstrerar hur historiska mönster i interaktionen mellan det civila samhället, staten och marknaden format förutsättningarna för samhällsaktivism i Ryssland i dag. Författarna diskuterar vilken roll ekonomisk ojämlikhet och representation spelar för social mobilisering, farorna med att eliter koopterar det civila samhället, och möjligheten för gräsrotspragmatism att bevara medborgerliga demokratiska praktiker.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 8 februari 2017)Förslag på källangivelse: Kravchenko, Zhanna (2017) ”Inledning”, i Från perestrojka till Bolotnaja. Utvecklingen av ett ryskt civilsamhälle, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 7, s. 7–26. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.
Titelsidor
No full textFront matter.DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.TIDOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.T
En solitär på barrikaden
Full text link[A loner on the barricade]Review of Jan Å. Johansson (red.), Sören Wibe. Fritänkare och vägbrytare (Celanders förlag, Lund 2016)Citation: Björnsson, Anders (2017) “En solitär på barrikaden”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 8, pp. 129–132. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.R4Recension av Jan Å. Johansson (red.), Sören Wibe. Fritänkare och vägbrytare (Celanders förlag, Lund 2016)Förslag på källangivelse: Björnsson, Anders (2017) ”En solitär på barrikaden”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 8, s. 129–132. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.R
Inblickar i revolutionärernas Europa
Full text link[Glimpses of revolutionary Europe]Review of Peter Kadhammar, Vi som var så lyckliga. Liv och död i en kommunistisk diktatur (Natur & Kultur, Stockholm 2017) & Victor Klemperer, Revolutionsdagbok 1919. Skratta och gråta på samma gång (Fischer & Co, Stockholm 2016)Citation: Björnsson, Anders (2017) “Inblickar i revolutionärernas Europa”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 8, pp. 117–121. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.R2Recension av Peter Kadhammar, Vi som var så lyckliga. Liv och död i en kommunistisk diktatur (Natur & Kultur, Stockholm 2017) & Victor Klemperer, Revolutionsdagbok 1919. Skratta och gråta på samma gång (Fischer & Co, Stockholm 2016)Förslag på källangivelse: Björnsson, Anders (2017) ”Inblickar i revolutionärernas Europa”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 8, s. 117–121. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.R
Arbetarmobiliseringen i Ryssland från slutet av 1980-talet till i dag
Full text link[Labor mobilization in Russia from the end of the 1980s until today]Focusing on the development of the labor movement, Carine Clément’s article addresses the idea that the post-Soviet Russian citizens are passive and not inclined to support democratic values and act on behalf of social justice. Based on a rich empirical material that spans from the late 1980s until recent years, the study describes the preconditions and challenges to workers’ self-organization in Russia. Clément demonstrates that an increase in labor conflicts in Russia often coincides with economic upswings, and is usually hindered by economic crises. The most recent economic recession has not generated as much mobilization as did the crisis of the 1990s, the forms of organized resistance to market injustices and inequalities, and conditions under which they occur have changed significantly over the last 20 years. When labor conflicts erupt, they spill into a broader social context and generate new forms of social solidarity. However, they have so far been unable to produce enduring mobilization structures that could challenge the general socio-economic hierarchies.Publication history: Published original.(Published 8 February 2017)Citation: Clément, Carine (2017) “Arbetarmobiliseringen i Ryssland från slutet av 1980-talet till i dag”, in Från perestrojka till Bolotnaja. Utvecklingen av ett ryskt civilsamhälle, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 7, pp. 57–92. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.2Genom att fokusera på utvecklingen av arbetarrörelsen tar sig Carine Cléments artikel an tesen att postsovjetiska ryska medborgare skulle vara passiva och inte visa något stöd för demokratiska värderingar eller arbeta för social rättvisa. Utifrån ett omfattande empiriskt material, som sträcker sig från sent 1980-tal till de senaste åren, beskriver denna studie förutsättningarna för och utmaningarna mot arbetarnas självorganisering i Ryssland. Clément demonstrerar att arbetskonflikterna i Ryssland tenderar att öka i antal under högkonjunkturer och minska i tider av ekonomisk kris. Den senaste lågkonjunkturen har inte lett till lika omfattande mobilisering som under krisen på 1990-talet. Formerna för organiserat motstånd mot marknadens orättvisor och ojämlikhet, och deras bakomliggande faktorer, har förändrats dramatiskt på tjugo år. När arbetskonflikter bryter ut påverkar de en mycket bredare social kontext och skapar nya former av solidaritet, men arbetarrörelsen i Ryssland har ändå inte mäktat frambringa beständiga mobiliseringsstrukturer som kunnat utmana de övergripande socioekonomiska hierarkierna.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 8 februari 2017)Förslag på källangivelse: Clément, Carine (2017) ”Arbetarmobiliseringen i Ryssland från slutet av 1980-talet till i dag”, i Från perestrojka till Bolotnaja. Utvecklingen av ett ryskt civilsamhälle, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 7, s. 57–92. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.
Vad blev kvar av Bolotnajatorget? En nystart för den lokala aktivismen i Ryssland
Full text link[What remains of the Bolotnaya Square? A new beginning for local activism in Russia]With the failure of the Bolotnaya movement to initiate institutional change in Russia, what could the participants, who became aware about their citizens’ voice during the protests, do to sustain the sense of solidarity and to promote democratic participation? Oleg Žuravlev’s article explores the changes experienced by the Russian civil society since the mobilization in 2011–2012, specifically examining local activism. Žuravlev argues that the Bolotnaya movement generated a new set of political collective actions that perceive local communities as a society in miniature rather than as an arena for specific local issues and concerns. While one of the main failures of the mass movement was its inability to articulate specific socio-economic and political demands, the post-Bolotnaya activist groups considers local challenges as long-term political projects, which makes them more diverse, effective and resistant.Publication history: Published original.(Published 8 February 2017)Citation: Žuravlev, Oleg (2017) “Vad blev kvar av Bolotnajatorget? En nystart för den lokala aktivismen i Ryssland”, in Från perestrojka till Bolotnaja. Utvecklingen av ett ryskt civilsamhälle, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 7, pp. 129–164. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.4Vad kunde deltagarna i Bolotnajarörelsen, som blivit medvetna om sin potential som aktiva medborgare under protesterna, göra för att bevara känslan av solidaritet och verka för demokratiskt deltagande efter att rörelsen misslyckats med att initiera institutionell förändring i Ryssland? Oleg Žuravlevs artikel undersöker de förändringar det ryska civila samhället genomgick efter kraftsamlingen 2011–2012, med fokus på lokal aktivism. Žuravlev argumenterar för att Bolotnajarörelsen skapade nya politiska kollektiva handlingar som förstår lokalsamhällena som ett samhälle i miniatyr i stället för en arena för lokala problem och bekymmer. Medan ett av Bolotnajarörelsens största misslyckande var oförmågan att artikulera specifika socioekonomiska och politiska krav, behandlar aktivistgrupperna efter Bolotnaja lokala utmaningar som långsiktiga politiska projekt, vilket gör dem mer mångskiftande, effektiva och motståndskraftiga.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 8 februari 2017)Förslag på källangivelse: Žuravlev, Oleg (2017) ”Vad blev kvar av Bolotnajatorget? En nystart för den lokala aktivismen i Ryssland”, i Från perestrojka till Bolotnaja. Utvecklingen av ett ryskt civilsamhälle, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 7, s. 129–164. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.
Medverkande författare
Full text linkList of contributors to the issue.DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.MFDOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.M
Medverkande författare
Full text linkList of contributors to the issue.DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.MFDOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.M
Demonstrationer i Finland
Full text link[Demonstrations in Finland]Two major traditions of demonstrations prevailed in Finland up to the 1960s, the worker demonstrations and the student demonstrations. Risto Alapuro shows how both traditions are peaceful and disciplined in a European comparison, which can be explained by the predominance of the associative activity in the Finnish repertoire of collective action. The orderliness holds even for the student demonstrations of the 1960s. The main exceptional periods concurred with crises between Finland and Russia or the Soviet Union: the tumultuous year 1917 and the immediate post-World War II years. In those periods the disorder experienced by the non-socialists was multiplied by the real or felt connection of demonstrations with the Eastern neighbour, which was bound to accentuate the tension felt between order and disorder. In the recent decades the tradition has become more diversified, following a Western European repertoire, but its orderly character has not disappeared.Publication history: Published original.(Published 8 December 2017)Citation: Alapuro, Risto (2017) “Demonstrationer i Finland”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 8, pp. 87–112. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.4Fram till 1960-talet var arbetardemonstrationer och studentdemonstrationer de två betydande demonstrationstraditionerna i Finland. Risto Alapuro visar hur båda traditionerna i en europeisk jämförelse framstår som fredliga och disciplinerade, vilket kan förklaras av dominansen av sammanslutningar och deras handlingsformer i den finska repertoaren av kollektiva handlingar. Till och med studentdemonstrationerna på 1960-talet präglades av ordning. De viktigaste undantagen sammanföll med kriser mellan Finland och Ryssland eller Sovjetunionen: det stormiga året 1917 och åren närmast efter andra världskriget. Under dessa perioder ökade icke-socialisternas upplevelse av oordning genom den verkliga eller tillskrivna kopplingen av demonstrationer till den östra grannen, något som oundvikligen accentuerade spänningen mellan föreställningarna om ordning och oordning. Under de senaste årtiondena har traditionen blivit mer diversifierad, med inspiration från den västeuropeiska repertoaren, men dess ordnade karaktär har inte försvunnit.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 8 december 2017)Förslag på källangivelse: Alapuro, Risto (2017) ”Demonstrationer i Finland”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 8, s. 87–112. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.