Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Titelsidor
No full textFront matter.DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.TIDOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.7.T
Vänsterutilitaristens självbiografi
Get PDF[The autobiography of a left utilitarian]Review of Torbjörn Tännsjö, Vänsterdocenten (Fri Tanke Förlag, Falun 2017)Citation: Johansson, Ingvar (2017) “Vänsterutilitaristens självbiografi”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 8, pp. 133–141. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.R5Recension av Torbjörn Tännsjö, Vänsterdocenten (Fri Tanke Förlag, Falun 2017)Förslag på källangivelse: Johansson, Ingvar (2017) ”Vänsterutilitaristens självbiografi”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 8, s. 133–141. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.R
Natur, kärlek och den manliga maktens gränser
Get PDF[Nature, love and the limits of male power]It has long been taboo for feminist theorists to draw on notions of nature in their conceptualizations of gender relations. Objecting to this nature-phobia, Lena Gunnarsson argues that we need to anchor our social theories in explicit notions of the natural necessities on which any social structure draws and must ultimately accommodate. Such a reference to a “natural ontological order” is needed not only for explaining how power structures can get a hold over people, but also for specifying the ways in which the natural necessities impose absolute constraints on the forms that oppressive structures can take, ultimately creating a conatus to getting rid of the oppressive structure. In the human-social realm a crucial aspect of nature is those basic human needs that any society must meet in order to reproduce itself. One such human need that has been theoretically overlooked, although often implicitly assumed, is the need for love. Drawing on Anna G. Jónasdóttir’s theory of “love power”, Gunnarsson elaborates on the contradictions inherent in the power that men acquire by exploiting women’s love, arguing that these contradictions can be understood only with reference to natural necessities.Publication history: Translation of the article “Nature, love and the limits of male power” from Journal of Critical Realism, volume 14, number 3 2015 (DOI: https://doi.org/10.1179/1476743015Z.00000000071).(Published 8 June 2017)Citation: Gunnarsson, Lena (2017) “Natur, kärlek och den manliga maktens gränser”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 8, pp. 77–86. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.3Det har länge varit något av ett tabu för feministiska teoretiker att hänvisa till naturen i begreppsliggörandet av könsrelationer. I sin artikel kritiserar Lena Gunnarsson denna naturfobi och argumenterar för att vi behöver förankra samhällsteorier i ett explicit begrepp om de naturgivna nödvändigheter som varje samhällelig struktur beror av och i slutänden måste anpassa sig till. Vi behöver förhålla oss till en ”naturlig ontologisk ordning” inte bara för att kunna förklara hur maktstrukturer får fäste i människor, utan också för att kunna precisera hur naturgivna nödvändigheter sätter absoluta gränser för förtrycksstrukturernas möjliga former, och därmed i sista hand grundlägger ett intresse av att upphäva dessa förtryckande strukturer. Naturen är inblandad i den mänskliga sociala sfären bland annat genom de grundläggande mänskliga behov som varje samhälle måste möta för att reproducera sig självt. Ett sådant mänskligt behov som ofta förbisetts teoretiskt om än antagits implicit är behovet av kärlek. Med utgångspunkt i Anna G. Jónasdóttirs teori om ”kärlekskraft” analyserar Gunnarsson de motsättningar som är inneboende i den makt som män tillägnar sig genom att exploatera kvinnors kärlek, och argumenterar för att dessa motsättningar kan förstås endast med hänvisning till naturgivna nödvändigheter.Publiceringshistorik: Översättning av artikeln ”Nature, love and the limits of male power” från Journal of Critical Realism, volym 14, nr 3 2015 (DOI: https://doi.org/10.1179/1476743015Z.00000000071).(Publicerad 8 juni 2017)Förslag på källangivelse: Gunnarsson, Lena (2017) ”Natur, kärlek och den manliga maktens gränser”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 8, s. 77–86. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.
Den osynliga motparten
Get PDF[The invisible counterpart]Review of Rolf Å. Gustafsson, Från ämbetsmannastat till välfärdsstat. En studie av svensk offentlig arbetsgivarpolitik (Daidalos, Göteborg 2016)Citation: Broström, Lovisa (2017) “Den osynliga motparten”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 8, pp. 113–115. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.R1Recension av Rolf Å. Gustafsson, Från ämbetsmannastat till välfärdsstat. En studie av svensk offentlig arbetsgivarpolitik (Daidalos, Göteborg 2016)Förslag på källangivelse: Broström, Lovisa (2017) ”Den osynliga motparten”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 8, s. 113–115. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.8.R
Medverkande författare
Get PDFList of contributors to the issue.DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.MFDOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.M
Titelsidor
No full textFront matter.DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.TIDOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.T
Göran mellan kön och makt
Get PDF[Göran between Sex and Power]Göran Therborn’s Between Sex and Power: Family in the World, 1900–2000 (2004) has received great international attention but not been discussed at the same length in Sweden and Scandinavia. Anita Göransson and Karin Widerberg’s gender studies reading is therefore highly welcome. Therborn’s book deals with the family as a social institution in a global perspective, with the focus on the changes that has affected the family systems during the last century. Göransson and Widerberg elucidate the book’s most important findings and are impressed by the global and empirical scope, while, at the same time, they would like to see greater focus on the material livelihood of different families, nationally, regionally or by social class, and argue that the concepts and results from gender research are needed to take the analysis one step further.Publication history: Simultaneously published as “Göran between Sex and Power” in Gunnar Olofsson & Sven Hort (eds.), Class, Sex and Revolutions. Göran Therborn – A Critical Appraisal (Arkiv förlag 2016).(Published 7 October 2016)Citation: Göransson, Anita & Karin Widerberg (2016) “Göran mellan kön och makt”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 6, pp. 61–72. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.3Göran Therborns Between Sex and Power. Family in the World, 1900–2000 (2004) har rönt stor internationell uppmärksamhet men inte diskuterats i samma utsträckning i Sverige och Norden. Anita Göranssons och Karin Widerbergs genusvetenskapliga läsning är därför ett välkommet bidrag till den internationella diskussionen. Therborns bok handlar om familjen som social institution i ett globalt perspektiv med fokus på de förändringar familjesystemen undergått under det senaste århundradet. Göransson och Widerberg belyser bokens viktigaste resultat och imponeras av den globala och empiriska ansatsen, men de efterlyser samtidigt ett större fokus på familjers olika materiella försörjningsvillkor i olika länder, regioner eller samhällsklasser och menar att genusforskningens begrepp och resultat behövs för att föra analysen ett steg längre.Publiceringshistorik: Parallellt publicerad som ”Göran between Sex and Power” i Gunnar Olofsson & Sven Hort (red.), Class, Sex and Revolutions. Göran Therborn – A Critical Appraisal (Arkiv förlag 2016).(Publicerad 7 oktober 2016)Förslag på källangivelse: Göransson, Anita & Karin Widerberg (2016) ”Göran mellan kön och makt”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 6, s. 61–72. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.
Evidensbaserad praktik för lärande och utveckling i välfärdsorganisationer
Get PDF[Evidence-based practice for learning and development in human service organizations]Karin Alexanderson’s article analyzes evidence-based practice (EBP) in social work from different point of views: the character of the work, theories of how people learn and grow in work, and models of implementation of EBP in human service organizations. Some key questions are outlined to be considered when developing EBP in social work: how to reach and use scientific knowledge on a daily basis in work with individuals, the role of the professional, how to follow up, evaluate and learn on both individual- and policy levels and the organizational conditions. A tentative model for this is proposed. EBP is seen as a process where different kinds of knowledge are recognized. The question may not be whether EBP as a concept is used or not, but rather if the social services have the capability to support competent social workers to use the best available knowledge in a mature and sensible way in dialogue with the people who need help.Publication history: Published original.(Published 7 October 2016)Citation: Alexanderson, Karin (2016) “Evidensbaserad praktik för lärande och utveckling i välfärdsorganisationer”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 6, pp. 39–57. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.2I sin artikel beskriver Karin Alexanderson hur en evidensbaserad praktik (EBP) skulle kunna tolkas och förstås i socialt arbete utifrån arbetets karaktär, teorier om hur man lär sig och utvecklas i sitt arbete och utifrån tidigare kunskap om implementering av EBP i välfärdsorganisationer. Några centrala frågor lyfts fram som nödvändiga att beakta vid utvecklandet av EBP i socialt arbete: hur tillgängliggörs forskningsresultat i det dagliga arbetet med individer, vilken roll har professionen vid tolkning och tillämpning, hur följs arbetet upp på individ- och gruppnivå och hur används sådant resultat och hur ser de organisatoriska förutsättningarna ut för detta? En tänkbar modell för detta föreslås. EBP ses som en process där olika typer av kunskap bejakas. Frågan kanske inte är om det är en evidensbaserad praktik som eftersträvas eller inte utan snarare om organisationen är förmögen att erbjuda och utveckla en verksamhet som stödjer kompetenta socialarbetare att använda bästa tillgängliga kunskap på ett moget och förnuftigt sätt i dialog med de människor som behöver hjälp.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 7 oktober 2016)Förslag på källangivelse: Alexanderson, Karin (2016) ”Evidensbaserad praktik för lärande och utveckling i välfärdsorganisationer”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 6, s. 39–57. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.
Tidskriften Zenits bokutgivning 1968–1982
Get PDF[The book publishing of the journal Zenit 1968–1982]In the 1960s, Göran Therborn was a decisive force behind the reorientation of the originally syndicalist journal Zenit towards the “new left” of that decade and the founding of the “new” Zenit in 1967. In this bibliography, Gunnar Olofsson, who was also among the “refounders” of the journal, describes the background for this change in direction and the wide-ranging and influential book publishing that sprang out of the new independent journal association. It deals with both the journal’s own publishing, in different booklet series and through the publishing house Zenit förlag, and its collaboration with established publishers in the book series Zenitserien and Karl Marx & Friedrich Engels Skrifter i urval (selections from Marx and Engels) with publishing house Bo Cavefors, and TemaTeori with publishing house Rabén & Sjögren.Publication history: Published original.(Published 7 October 2016)Citation: Olofsson, Gunnar (2016) “Tidskriften Zenits bokutgivning 1968–1982”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 6, pp. 109–131. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.6Under 1960-talet var Göran Therborn en avgörande kraft bakom den ursprungligen syndikalistiska tidskriften Zenits omorientering mot årtiondets ”nya vänster” och skapandet av ”nya” Zenit 1967. Gunnar Olofsson, även han en av ”nygrundarna” av tidskriften, tecknar i denna översikt bakgrunden till förändringen i inriktning och den breda och inflytelserika bokutgivning som sprang ur den nya oberoende tidskriftsföreningen. Det gäller både utgivningen i egen regi, i olika skriftserier och på det egna förlaget Zenit förlag, och samarbetet med etablerade förlag genom bokserierna Zenitserien och Karl Marx & Friedrich Engels Skrifter i urval, båda på Bo Cavefors förlag, och TemaTeori på Rabén & Sjögren.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 7 oktober 2016)Förslag på källangivelse: Olofsson, Gunnar (2016) ”Tidskriften Zenits bokutgivning 1968–1982”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 6, s. 109–131. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.
Hundra år av radikal nationalism
Get PDF[One hundred years of radical nationalism]Markus Lundström and Tomas Lundström’s article analyses what they call “radical nationalism” in Sweden between the years 1915–2015. Based on previous research, the article presents a historical panorama of actors whose political projects emanate from the root of nationalism: to link an inherited people’s community to a geographic location. The concept of “radical nationalism” stems, in contrast to other frameworks within this research field, from the actors’ own perspective, and by accentuating their common ideological features. What then emerges is a historical picture of how the different actors are founded, how they split, interact, branch off and are resurrected. The authors identify three intersecting ideological currents over the past hundred years of Swedish radical nationalism. While race-oriented and social conservative nationalism have been historically separated, the more recent identitarian tendency appears to have enabled novel linkages between these ideological currents. Based on this empirical analysis, the authors suggest an analytical framework to study the interconnections between allegedly heterogeneous actors, which enable deeper understandings of nationalist radicalization in Sweden.Publication history: Published original.(Published 18 April 2016)Citation: Lundström, Markus & Tomas Lundström (2016) “Hundra år av radikal nationalism”, in Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 5, pp. 39–66. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.2Markus Lundström och Tomas Lundströms artikel analyserar vad författarna benämner som ”radikal nationalism” i Sverige mellan 1915–2015. Utifrån tidigare forskning sammanställs en historisk översikt över de aktörer vars politiska projekt tar sin utgångspunkt i nationalismens själva rot: att knyta en nedärvd folkgemenskap till en specifik plats. Till skillnad från tidigare konceptualiseringar av denna politiska miljö utgår ”radikal nationalism” från aktörernas egen idévärld, och genom att betona aktörernas gemensamma ideologiska drag framträder en bild av ett historiskt föränderligt flätverk där olika aktörer skapas och splittras, interagerar, förgrenas och återuppstår. Författarna identifierar tre olika idéströmningar som präglar miljön och som under hundra år av radikal nationalism korsat varandras färdriktning. Medan den rasorienterade och socialkonservativa nationalismen historiskt sett stått i konflikt med varandra, tycks den identitära idéströmningen på senare tid ha skapat nya kontaktytor aktörerna emellan. Artikelns historisering av svensk radikal nationalism föreslår, med andra ord, en analysram för att studera dessa aktörer, och för att begripliggöra nationalistisk radikalisering i Sverige.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 18 april 2016)Förslag på källangivelse: Lundström, Markus & Tomas Lundström (2016) ”Hundra år av radikal nationalism”, i Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 5, s. 39–66. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.