Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Festskriftsavdelning: Göran Therborn 75 år (inledning)
Get PDF[Festschrift section: Göran Therborn 75 years (introduction)]At the same time as the publication of this issue, Arkiv förlag publishes Class, Sex and Revolutions. Göran Therborn – A Critical Appraisal where around twenty authors from four continents discuss the central themes of this Swedish global sociologist’s work during five decades. This “Festschrift section” is a Swedish companion to that book. It opens with Anita Göransson and Karin Widerberg’s critical appraisal of Therborn’s Between Sex and Power. Family in the World, 1900–2000 (2004), simultaneously published in English in Class, Sex and Revolutions. Thereafter follows two articles by Mats Svegfors and Olle Svenning, two Swedish public intellectuals from opposing political camps which both met Göran Therborn in Lund in the 1960s, that follows Therborn’s thought and the development of society from that “swinging” decade until today. The section ends with Gunnar Olofsson’s survey of the books, booklets and brochures that were published by the journal Zenit, that Therborn was a “refounder” of in 1967, between 1968 and 1982.Publication history: Published original.(Published 7 October 2016)Citation: Hort, Sven (2016) Introduction to “Festskriftsavdelning: Göran Therborn 75 år”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 6, pp. 59–60. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.FSamtidigt med detta nummer ger Arkiv förlag ut boken Class, Sex and Revolutions. Göran Therborn – A Critical Appraisal där ett tjugotal författare från fyra kontinenter behandlar centrala teman i den svenske världssociologens samhällsvetenskapliga produktion över mer än fem decennier. Den här ”festskriftsavdelningen” är en svensk pendang till den boken. Den öppnar med Anita Göranssons och Karin Widerbergs kritiska diskussion av Therborns Between Sex and Power. Family in the World, 1900–2000 (2004) som parallelt publiceras i Class, Sex and Revolutions. Därefter följer två artiklar av Mats Svegfors och Olle Svenning, två samhällsdebattörer från motsatta politiska läger vilka båda mötte Göran Therborn i Lund på 1960-talet och som följer hans tänkande och samhällsutvecklingen från det årtiondet, då ”allting var i rörelse”, fram till i dag. Avdelningen avslutas med Gunnar Olofssons översikt över de böcker och småskrifter som gavs ut av tidskriften Zenit, som Therborn var med och ”nygrundade” 1967, åren 1968–1982.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 7 oktober 2016)Förslag på källangivelse: Hort, Sven (2016) Inledning till ”Festskriftsavdelning: Göran Therborn 75 år”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 6, s. 59–60. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.
Högerextrem terrorism och ultramilitans som gruppfenomen? Gruppens inverkan i högerextrema radikaliseringsprocesser
Get PDF[Right-wing terrorism and ultra militancy as group phenomena? The group’s influence on processes of right-wing radicalization]Daniel Köhler’s article develops a theoretical model to explain radicalization by examining the interaction mechanisms between radical social movements and their surrounding social environment and their overall visions for society or “target societies” (Zielgesellschaften); this in order to identify and contextualize the relevant group-related factors and operating mechanisms that are active in the process. The model is based on results from the German extreme right environment, but is also applicable to other, religious and political, radical milieus. The core of the interaction theory, the “radical contrast society”, consists of the radical social movements’ ideology and infrastructure, their internal hierarchies and visions for society. The specific operating mechanisms behind both individual and group-related processes of radicalization are explained against the background of the individual elements of the “contrast society”.Publication history: Translation of the article “Rechtsextremer Terrorismus und Ultra-Militanz als Gruppenphänomen? Der Einfluss der Gruppe auf rechtsextreme Radikalisierungsprozesse” from Zeitschrift für Internationale Strafrechtsdogmatik, issue 9 2014 (http://www.zis-online.com/dat/artikel/2014_9_853.pdf).(Published 18 April 2016)Citation: Köhler, Daniel (2016) “Högerextrem terrorism och ultramilitans som gruppfenomen? Gruppens inverkan i högerextrema radikaliseringsprocesser”, in Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 5, pp. 111–139. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.5Daniel Köhlers artikel utvecklar en teoretisk modell för att förklara radikalisering genom att se till de interaktionsmekanismer som binder samman radikala sociala rörelser med deras omgivande samhällen och deras övergripande samhällsvisioner eller ”målsamhällen” (Zielgesellschaften). Detta i syfte att identifiera och kontextualisera de relevanta grupprelaterade faktorer och mekanismer som är verksamma i sådana processer. Modellen bygger på resultat från den tyska högerextrema miljön men är också tillämpbar på andra, religiösa och politiska, radikala miljöer. Interaktionsteorins kärna, det ”radikala kontrastsamhället”, utgörs av de radikala sociala rörelsernas ideologi och infrastruktur, deras interna hierarkier och samhällsvisioner. De specifika mekanismerna bakom såväl individuella som grupprelaterade radikaliseringsprocesser förklaras mot bakgrund av kontrastsamhällets enskilda element.Publiceringshistorik: Översättning av artikeln ”Rechtsextremer Terrorismus und Ultra-Militanz als Gruppenphänomen? Der Einfluss der Gruppe auf rechtsextreme Radikalisierungsprozesse” från Zeitschrift für Internationale Strafrechtsdogmatik, nr 9 2014 (http://www.zis-online.com/dat/artikel/2014_9_853.pdf).(Publicerad 18 april 2016)Förslag på källangivelse: Köhler, Daniel (2016) ”Högerextrem terrorism och ultramilitans som gruppfenomen? Gruppens inverkan i högerextrema radikaliseringsprocesser”, i Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 5, s. 111–139. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.
Högerextrem vardagsterrorism i Tyskland. Exemplet Ballstädt
Get PDF[Right-wing everyday terrorism in Germany. The Ballstädt example]The village Ballstädt, of about 700 souls, is idyllically situated in the heart of Thuringia between Erfurt, Gotha and Crawinkel. There is a church inauguration society, a voluntary fire brigade, a folklore society and an annual communal spring-cleaning. Peaceful, almost sleepy, orderly and traditional – this little place, in the middle of Germany, so average and insignificant as German villages often are, is the scene of action for the example of what has been called “youth counterculture terrorism” which is the object of Tine Hutzel and Daniel Köhler’s article. In February 2014, fifteen neo-Nazis assaulted the guests at a local party. The brutal assault was well organized and clearly shows how right-wing extremist groups in Germany deliberately try to take control of small village communities. The perpetrators in Ballstädt were also members of a significant international network, comprising terror groups such as the Austrian Objekt 21 and the backers of the German terror squad Nationalsozialistischer Untergrund (NSU). But the case of Ballstädt is not only a prominent example of right-wing everyday terrorism in Germany, but also displays the difficulties that the civil society and state institutions have in handling it.Publication history: Translation of the article “Rechter Alltagsterrorismus in Deutschland. Das Beispiel Ballstädt” from Journal Exit-Deutschland. Zeitschrift für Deradikalisierung und demokratische Kultur, issue 2 2014 (http://journals.sfu.ca/jed/index.php/jex/article/view/81).(Published 18 April 2016)Citation: Hutzel, Tine & Daniel Köhler (2016) “Högerextrem vardagsterrorism i Tyskland. Exemplet Ballstädt”, in Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 5, pp. 141–155. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.6Byn Ballstädt med 700 själar ligger i hjärtat av Thüringen mellan Erfurt, Gotha och Crawinkel. Där finns ett kyrkvigningssällskap, en frivillig brandkår, en hembygdsförening, en årlig gemensam vårstädning. Fridfull, nästan sömnig, välordnad, traditionell – denna lilla ort mitt i Tyskland, så genomsnittlig och oansenlig som just tyska byar kan vara, är skådeplatsen för det exempel på vad som kallats ”terrorism inom ungdomars motkultur” (youth counterculture terrorism) som Tine Hutzel och Daniel Köhlers artikel handlar om. I februari 2014 överföll femton nynazister gästerna vid en fest i byn. Det brutala överfallet var välorganiserat och visar tydligt hur högerextrema grupper i Tyskland medvetet försöker ta kontroll över små bysamhällen. Förövarna i Ballstädt var också del av ett omfattande internationellt nätverk, som innefattade terrorgrupper som Objekt 21 i Österrike och kretsen runt den tyska terrorgruppen Nationalsozialistischer Untergrund (NSU). Men fallet Ballstädt är inte bara ett paradexempel på den högerextrema vardagsterrorismen i Tyskland, utan också på de svårigheter som det civila samhället och de statliga institutionerna har med att hantera den.Publiceringshistorik: Översättning av artikeln ”Rechter Alltagsterrorismus in Deutschland. Das Beispiel Ballstädt” från Journal Exit-Deutschland. Zeitschrift für Deradikalisierung und demokratische Kultur, nr 2 2014 (http://journals.sfu.ca/jed/index.php/jex/article/view/81).(Publicerad 18 april 2016)Förslag på källangivelse: Hutzel, Tine & Daniel Köhler (2016) ”Högerextrem vardagsterrorism i Tyskland. Exemplet Ballstädt”, i Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 5, s. 141–155. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.
Förord
Get PDF[Preface]This special issue of the journal Arkiv is the third volume in a series, Det vita fältet (“The white field”), that gathers Swedish and international research on the extreme or far right. Since the last volume (2013) the Swedish government has brought the disputed concept of “extremism” to the fore and turned it into practicable politics, the Swedish anti-immigrant party Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats) has made their mark on and partly paralysed the national parliament, and a surge of Internet hate has affected the public sphere. The issue contains a critical examination of the concept of “extremism” by sociologists Adrienne Sörbom and Magnus Wennerhag. Economic historian Markus Lundström and political scientist Tomas Lundström introduces “radical nationalism” as an alternative conceptualization of right-wing extremism in their exposition of the political project’s development during the last hundred years in Sweden. Dutch political scientist Cas Mudde then discusses the impact of right-wing populism as it spreads through Europe. American scientist Benjamin Raphael Teitelbaum points out shortcomings in research on Sverigedemokraterna and their ties to other parts of the far right. Finally, Daniel Köhler and Tine Hutzel discuss the causes of political violence from a German perspective in two articles.Publication history: Published original.(Published 18 April 2016)Citation: Deland, Mats, Paul Fuehrer & Fredrik Hertzberg (2016) “Förord”, in Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 5, pp. 7–13. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.FDet här specialnumret av tidskriften Arkiv utgör den tredje volymen i en serie, Det vita fältet, som samlar svensk och internationell forskning om högerextremism. Sedan den förra volymen kom ut (2013) har regeringen aktualiserat det omstridda extremismbegreppet och gjort det till praktisk politik, Sverigedemokraterna har präglat och delvis lamslagit det parlamentariska arbetet och en våg av näthat har drabbat offentligheten. Numret innehåller en kritisk granskning av extremismbegreppet, av sociologerna Adrienne Sörbom och Magnus Wennerhag. Markus Lundström och Tomas Lundström introducerar i stället begreppet ”radikal nationalism” för att begreppsliggöra det högerextrema politiska projektet i en exposé över dess utveckling under de senaste hundra åren i Sverige. Vidare diskuterar den nederländske forskaren Cas Mudde omfattningen av den våg av högerpopulism som spridits genom Europa. Bristerna inom forskningen om Sverigedemokraterna, och deras kontakter med andra delar av den högerextrema miljön, behandlas av den amerikanske musikvetaren Benjamin Raphael Teitelbaum. Från tyskt perspektiv diskuteras förutsättningarna för ideologiskt betingat våld av Daniel Köhler och Tine Hutzel i två artiklar.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 18 april 2016)Förslag på källangivelse: Deland, Mats, Paul Fuehrer, Fredrik Hertzberg & Thomas Hvitfeldt (2016) ”Förord”, i Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 5, s. 7–13. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.
Medverkande författare
Get PDFList of contributors to the issue.DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.MFDOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.M
Min förste magister i kritiskt tänkande
Get PDF[My first master in critical thought]Olle Svenning befriended Göran Therborn in Lund in the 1960s as radical undergraduates of the same age and his article depicts Therborn’s tense relationship with Swedish social democracy. From the young Therborn’s brief membership in the Social democratic student club in Lund and the publication of his co-authored book En ny vänster (“A New Left”, 1966), over Therborn’s and the “new left’s” affiliation with the reformed left party of C.H. Hermansson, to Therborn’s recent analysis, now as an established academic, of the “social democratic century” in hindsight and the political tasks of the new century in Ojämlikhet dödar (2016, originally The Killing Fields of Inequality 2013). Svenning finds hope in the fact that Therborn to an increasing extent is invited to present his theories to social democratic associations.Publication history: Published original.(Published 7 October 2016)Citation: Svenning, Olle (2016) “Min förste magister i kritiskt tänkande”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 6, pp. 91–107. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.5Olle Svenning lärde känna Göran Therborn i Lund som jämnårig radikal student på 1960-talet och skildrar i sin artikel Therborns spänningsfyllda förhållande till den svenska socialdemokratin. Från den unge Therborns korta tid som medlem i Lunds socialdemokratiska studentklubb och utgivningen av den av honom i huvudsak författade boken En ny vänster (1966), över Therborns och den ”nya vänsterns” uppgående i C.H. Hermanssons reformerade vänsterparti, till den etablerade akademikern Therborns senaste analyser i backspegeln av ”socialdemokratins århundrade” och det nya seklets politiska uppgifter i Ojämlikhet dödar (2016). Svenning ser det som hoppingivande att Therborn allt oftare bjuds in till socialdemokratiska organisationer för att presentera sina teorier.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 7 oktober 2016)Förslag på källangivelse: Svenning, Olle (2016) ”Min förste magister i kritiskt tänkande”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 6, s. 91–107. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.
Ignorerade band. Politik och ofullständiga ontologier i forskning om Sverigedemokraterna
Get PDF[Ignored ties. Politics and incomplete ontologies in the study of the Sweden Democrats]In this article Benjamin R. Teitelbaum questions the prevailing approaches to the study of the political party Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats, SD). He argues that political agendas motivate academic and journalistic commentators to adopt a limited definition of the party in their analyses. Specifically, while SD constitutes a political, ideological, social, and cultural movement, party members are often studied as only political and ideological actors. Teitelbaum illustrates this point by examining a recurring question in studies of the party, namely, to what extent it can be linked to openly race ideological and other right-wing extremist forces in Swedish society. He shows that while ideological connections between the party and other radical nationalists are weak, sociocultural connections are strong. Concluding that scholars overlook these connections because they are less politically incriminating, the article calls for a paradigm shift in the study of Sverigedemokraterna, one that addresses the party as the dynamic movement it is.Publication history: Published original.(Published 18 April 2016)Citation: Teitelbaum, Benjamin R. (2016) “Ignorerade band. Politik och ofullständiga ontologier i forskning om Sverigedemokraterna”, in Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 5, pp. 93–110. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.4I sin artikel ifrågasätter Benjamin R. Teitelbaum det rådande paradigmet inom forskningen om Sverigedemokraterna. Han hävdar att politiska agendor leder akademiska och journalistiska kommentatorer till att använda en begränsande definition av partiet i sina analyser. Medan Sverigedemokraterna utgör en komplex politisk, ideologisk, social och kulturell rörelse så behandlas partimedlemmarna ofta av forskare enbart som politiska och ideologiska aktörer. Teitelbaum förtydligar sin ståndpunkt genom att granska ett återkommande tema i forskningen om partiet, nämligen huruvida Sverigedemokraterna kan kopplas till rasideologiska och högerextrema krafter i det svenska samhället. Han visar att medan de ideologiska sambanden mellan partiet och andra radikala nationalistiska krafter är svaga, så är de sociokulturella sambanden starka. Teitelbaum hävdar slutligen att dessa kopplingar förbises på grund av att de är mindre relevanta för dem som vill utmana partiet politiskt. Artikeln uppmanar till ett paradigmskifte inom forskningen, där Sverigedemokraterna börjar studeras som det mångfacetterade fenomen partiet är.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 18 april 2016)Förslag på källangivelse: Teitelbaum, Benjamin R. (2016) ”Ignorerade band. Politik och ofullständiga ontologier i forskning om Sverigedemokraterna”, i Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 5, s. 93–110. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.
Från motsatsförhållande till symbios? Miljöpolitik och välfärd i ekonomiska upp- och nedgångar
Get PDF[From clash of interests to symbiosis? Environmental policy and welfare in times of economic boom and recession]Global challenges such as climate change, the free flow of international capital, and growing political transnational cooperation, together with two major financial crises, have put pressure on the national welfare state during recent decades. During the same period, the concepts of sustainable development and ecological modernization have contributed with an understanding of economic growth and environmental awareness as complementary. In that context, Karin Edberg’s article discusses whether environmental policy can be said to be part of the modern Swedish welfare state. Edberg makes use of the annual inaugural speeches given by the prime minister in connection with the opening of the Swedish parliament. This implies that the article’s results rather than reflecting political practice points at issues of political interest and their articulation. Edberg shows how environmental questions have fluctuated between being a de-ideologized and normalized part of the political landscape, and a political watershed. Today, the idea of sustainable development is the glue that connects environmental policies with the welfare state – at least on a rhetorical level – and which makes the environment a consensus issue.Publication history: Published original.(Published 7 October 2016)Citation: Edberg, Karin (2016) “Från motsatsförhållande till symbios? Miljöpolitik och välfärd i ekonomiska upp- och nedgångar”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 6, pp. 7–37. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.1Globala utmaningar som klimatförändringar, transnationella kapitalrörelser och politiskt gränsöverskridande samarbete har satt den nationella välfärdsstaten på prov under de senaste decennierna. Två större finansiella kriser har också de påverkat politikens utformning. Under samma tid har begreppen hållbar utveckling och ekologisk modernisering bidragit med ståndpunkten att tillväxt och miljömedvetenhet kan gå hand i hand. Utifrån den kontexten diskuterar Karin Edberg i sin artikel huruvida miljöpolitiken kan sägas vara en del av den nutida svenska välfärdsstaten. Till grund för sitt resonemang använder sig Edberg av de årliga regeringsförklaringar som ges av statsministern i samband med riksdagens öppnande. Detta innebär att artikelns resultat inte speglar politisk praktik utan snarare vilka frågor som anses vara i den politiska hetluften och hur de artikuleras. Edberg visar hur miljöfrågan pendlat mellan att utgöra en avideologiserad och normaliserad del av det politiska landskapet, och en politisk vattendelare. I dag är idén om hållbar utveckling kittet som binder samman miljöpolitiken med välfärdsstaten – åtminstone på en retorisk nivå – och som gör miljö till en konsensusfråga.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 7 oktober 2016)Förslag på källangivelse: Edberg, Karin (2016) ”Från motsatsförhållande till symbios? Miljöpolitik och välfärd i ekonomiska upp- och nedgångar”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 6, s. 7–37. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.
Begreppet extremism – en kritisk introduktion
Get PDF[The concept of extremism – a critical introduction]The term “extremism” has become more frequently used in Sweden, both in public debates and government documents. It is however seldom clear what this term exactly means when it is used. Within the social sciences, the meaning of the concept extremism is disputed, and its meaning varies between research fields. The aim of Adrienne Sörbom and Magnus Wennerhag’s article is to shed light upon the origins of the concept of extremism and its changed meanings during modernity, as well as discussing some of the problems inherent in the concept. In this discussion, Sörbom and Wennerhag draw upon Thomas F. Gieryn’s concept “boundary-work” in order to examine how the concept extremism is used in the field where science, politics, and public debate intersect. The authors’ main point is that the concept’s heavy reliance on normative ideas about political deviance makes it hard to apply within the social sciences, since these deviances are only taken for granted and neither their origins nor which role they play in modern societies are explained.Publication history: Published original.(Published 18 April 2016)Citation: Sörbom, Adrienne & Magnus Wennerhag (2016) “Begreppet extremism – en kritisk introduktion”, in Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 5, pp. 15–37. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.1Termen ”extremism” har blivit vanligare inom både svensk offentlig debatt och myndighetsprosa. I sådana sammanhang är det dock sällan klart exakt vad som avses med denna term. Inte heller inom samhällsvetenskapen är begreppet extremism oomstritt och inom olika forskningsfält används begreppet på olika sätt. Syftet med Adrienne Sörbom och Magnus Wennerhags artikel är att belysa extremismbegreppets uppkomst och förändrade betydelse under moderniteten, samt att diskutera några av de problem som begreppet är behäftat med. Med hjälp av bland annat vetenskapssociologen Thomas F. Gieryns begrepp ”gränsdragningsarbete” (boundary-work) visar Sörbom och Wennerhag hur begreppet extremism används i fältet mellan vetenskap, politik och samhällsdebatt. Författarnas huvudsakliga poäng är att begreppets utgångspunkt i en tydligt normativ föreställning om politiska avvikelser gör det mindre användbart i vetenskapliga sammanhang, eftersom det enbart tar dessa avvikelser för givna och inte erbjuder några förklaringar om varför de uppkommer eller vilken roll de spelar i moderna samhällen.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 18 april 2016)Förslag på källangivelse: Sörbom, Adrienne & Magnus Wennerhag (2016) ”Begreppet extremism – en kritisk introduktion”, i Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 5, s. 15–37. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.
Tre decennier av populistiska radikalhögerpartier i Västeuropa
Get PDF[Three decades of populist radical right parties in Western Europe: So what?]The populist radical right constitutes the most successful party family in post-war Western Europe. Many accounts in both academia and the media warn of the growing influence of populist radical right parties, the so-called right turn of European politics, but few provide empirical evidence of it. This article by Cas Mudde provides a first comprehensive analysis of the alleged effects of the populist radical right on the people, parties, policies and polities of Western Europe. The conclusions are sobering. The effects are largely limited to the broader immigration issue, and even here populist radical right parties should be seen as catalysts rather than initiators. Despite their limited impact there is still reason to believe that the populist radical right parties might increase their influence in the near future. But even in the unlikely event that these parties will become major players in West European politics, it is unlikely that this will lead to a fundamental transformation of the political system. The populist radical right is, according to Mudde, not a normal pathology of European democracy, unrelated to its basic values, but a pathological normalcy, which strives for the radicalisation of mainstream values.Publication history: Translation of the article “Three decades of populist radical right parties in Western Europe: So what?” from European Journal of Political Research, volume 52, number 1 2013 (DOI: http://dx.doi.org/10.1111/j.1475-6765.2012.02065.x).(Published 18 April 2016)Citation: Mudde, Cas (2016) “Tre decennier av populistiska radikalhögerpartier i Västeuropa”, in Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 5, pp. 67–91. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.3Den populistiska radikalhögern är den mest framgångsrika partifamiljen i Västeuropa under efterkrigstiden. Från forskarhåll och i medierna har det länge varnats för det ökande inflytandet från de populistiska radikalhögerpartierna, vad man kallar en högervridning av den europeiska politiken, men det finns få tydliga empiriska belägg för utvecklingen. Cas Muddes artikel ger en övergripande analys av den populistiska radikalhögerns påstådda inflytande på folket, partierna, politiken och styrelseformerna i Västeuropa. Hans slutsatser kan beskrivas som lugnande. Partiernas påverkan är i stort sett begränsad till frågor om invandring och integration, och även i detta sammanhang bör de snarare ses som katalysatorer än initiativtagare. Trots en begränsad inverkan finns det fortfarande skäl att tro att populistiska radikalhögerpartier skulle kunna få mer inflytande inom en snar framtid. Men även om partierna osannolikt nog skulle lyckas bli stora aktörer i västeuropeisk politik, förefaller det inte troligt att detta skulle leda till en genomgripande förändring av det politiska systemet. Den populistiska radikalhögern är, menar Mudde, inte en normal patologi inom den europeiska demokratin, utan relation till dess grundläggande värderingar, utan snarare en patologisk normalitet, som strävar efter att radikalisera mainstreamvärderingar.Publiceringshistorik: Översättning av artikeln ”Three decades of populist radical right parties in Western Europe: So what?” från European Journal of Political Research, volym 52, nr 1 2013 (DOI: http://dx.doi.org/10.1111/j.1475-6765.2012.02065.x).(Publicerad 18 april 2016)Förslag på källangivelse: Mudde, Cas (2016) ”Tre decennier av populistiska radikalhögerpartier i Västeuropa”, i Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 5, s. 67–91. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.