Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Det politiska etablissemangets strategier gentemot högerpopulistiska partier
Full text linkMellan 2002 och 2018 utvecklades Sverigedemokraterna från ett marginellt parti till en politisk kraft att räkna med: partiet fick cirka 18 procent av rösterna i riksdagsvalet 2018. Björn Fryklund och Sigrid Saveljeffs artikel är en analys av Socialdemokraternas och Moderaternas förhållningssätt till Sverigedemokraterna under denna period. En utgångspunkt är den amerikanska statsvetaren Bonnie Meguids PSO-teori (position, salience, ownership), vilken urskiljer tre huvudsakliga strategier som dominerande partier kan tillämpa mot nischpartier: avvisande, konvergerande och divergerande. Författarna visar att trovärdighet och demokratisk legitimitet har haft stor betydelse för vilka strategier S och M har valt. Det finns ett demokratiskt dilemma: väljarnas efterfrågan på partier med högerpopulistisk dagordning skapar motsvarande tillgång, och förr eller senare uppstår en konflikt med den liberala demokratins grundläggande värden. Det skapar ett strategiskt dilemma för de etablerade partierna: de tvingas balansera mellan att sträva mot sina egna mål och att hantera det demokratiska dilemmat. I Sverige har det demokratiska dilemmat blivit allt mer underordnat det strategiska dilemmat.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 20 mars 2019)Förslag på källangivelse: Fryklund, Björn & Sigrid Saveljeff (2019) ”Det politiska etablissemangets strategier gentemot högerpopulistiska partier”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 10, s. 33–70. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.2[The political establishment's strategies towards right-wing populist parties]Between 2002 and 2018, the Swedish right-wing populist party Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats) developed from a marginal party to a political force to be reckoned with: the party received about 18 percent of the votes in the parliamentary election in 2018. Björn Fryklund and Sigrid Saveljeff’s article is an analysis of the Swedish Social Democratic Party’s and the liberal-conservative Moderate Party’s approach to the Sweden Democrats during this period. One starting point is the American political scientist Bonnie Meguid’s PSO (position, salience, ownership) theory, which distinguishes three main strategies that dominant parties can apply to niche parties: dismissive strategy, converging strategy or diverging strategy. The authors show that credibility and democratic legitimacy have been of great importance to which strategies the Social Democrats and the Moderates have chosen. There is a democratic dilemma: the voters’ demand for parties with right-wing populist agenda creates the corresponding supply, and sooner or later a conflict arises with the fundamental values of liberal democracy. It creates a strategic dilemma for the established parties: they are forced to balance between striving for their own goals and dealing with the democratic dilemma. In Sweden, the democratic dilemma has become increasingly subordinate to the strategic dilemma.Publication history: Published original.(Published 20 March 2019)Citation: Fryklund, Björn & Sigrid Saveljeff (2019) “Det politiska etablissemangets strategier gentemot högerpopulistiska partier”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 10, pp. 33–70. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.
Lika för alla?
Full text link[Equal for all?]Ahead of the Swedish general election in 2018, the right-wing Moderate Party unveiled their campaign slogan “Equal for all”, which surprised many, even within their own party, because of its evocation of social equality – an idea more often associated with the political left. However, in this article, Christian Gerdov shows how it soon became evident that social equality was not what they had in mind, but rather the liberal notion of equality in freedom, and equality before the law. Moreover, the emphasis lay in duties – above all the duty to work. Social rights, which came to the fore after the Second World War, have been substituted by the neoliberal notion of freedom of choice, where the citizen is transformed into a self-realizing entrepreneur. Furthermore, the universal subject in the slogan refers to a specific citizen subject, which emphasizes Swedishness in contrast to the Other and their threatening otherness. The slogan is therefore reminiscent of Orwellian newspeak where all are proclaimed as equals, but some are more equal than others.Publication history: Published original.(Published 28 May 2019)Citation: Gerdov, Christian (2019) “Lika för alla?”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 10, pp. 71–86. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.3När Moderaterna inför riksdagsvalet 2018 lanserade sin nya valslogan ”Lika för alla” var det till mångas förvåning, även inom partiet självt, eftersom den förde tankarna till idén om social jämlikhet, vilket vanligtvis förknippas med den politiska vänstern. I sin artikel visar Christian Gerdov emellertid hur det inom kort klargjordes att det inte var social jämlikhet som Moderaterna avsåg, utan snarare hur talet om lika för alla grundade sig i den liberala föreställningen om jämlikhet i frihet, liksom jämlikhet inför lagen. Vidare låg vikten vid skyldigheter, såsom plikten att arbeta. De sociala rättigheterna, som vann insteg efter andra världskriget, har ersatts av det nyliberala projektet för valfrihet, där medborgaren förvandlas till en självförverkligande entreprenör. Det universella subjektet i talet om lika för alla visar sig även vara partikulärt, eftersom svenskhet och svenska värderingar betonas och kontrasteras mot det hotfulla ”Andra”. Moderaternas slogan påminner därför om Orwellskt nyspråk där alla förklaras vara jämlika, men där somliga är mer jämlika än andra.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 28 maj 2019)Förslag på källangivelse: Gerdov, Christian (2019) ”Lika för alla?”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 10, s. 71–86. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.
Ryssland bortom Putin
Full text link[Russia beyond Putin]Review of Tony Wood, Russia without Putin. Money, power and the myths of the new Cold War (Verso, London 2018).Citation: Kravchenko, Zhanna (2019) “Ryssland bortom Putin”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 11, pp. 129–132. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.R1Recension av Tony Wood, Russia without Putin. Money, power and the myths of the new Cold War (Verso, London 2018).Förslag på källangivelse: Kravchenko, Zhanna (2019) ”Ryssland bortom Putin”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 11, s. 129–132. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.R
Rum, politik och ”meningslösa” upplopp. Ungdomsupplopp i Stockholm 1948–1965
Full text link[Space, politics and “meaningless” riots. Youth riots in Stockholm 1948–1965]During the decades following the Second World War, Stockholm was repeatedly shaken by so-called youth riots that were characterized and understood as apolitical and almost meaningless by contemporary politicians, journalists and chiefs of police. At the same time, these events let us reflect upon the relationship between public space and the collective agency of people. Through a reading of the riots influenced by political philosopher Jacques Rancière and critical human geography, Andrés Brink Pinto and Martin Ericsson argues that the riots were a collision between the order of the police and equality as a principle, that the experiences of the participants are possible to discern through historical sources, and that the riots, when viewed in this light, should be understood as highly political.Publication history: Published original.(Published 9 December 2019)Citation: Brink Pinto, Andrés & Martin Ericsson (2019) “Rum, politik och ‘meningslösa’ upplopp. Ungdomsupplopp i Stockholm 1948–1965”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 11, pp. 41–69. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.2Under efterkrigstiden skakades Stockholm återkommande av så kallade ungdomsupplopp, som av samtidens makthavare förstods som opolitiska, ja näst intill meningslösa i sin obegriplighet. Samtidigt låter händelserna oss resonera kring förhållandet mellan det offentliga rummet och människors kollektiva aktörskap. Genom att närma sig upploppen utifrån den politiska filosofen Jacques Rancières teorier och kritisk humangeografi argumenterar Andrés Brink Pinto och Martin Ericsson i sin artikel för att upploppen i sig var ett möte mellan två oförenliga ordningar, polisens och jämlikhetens princip, att deltagarnas förståelse av händelserna går att närma sig via de kvarlevor de lämnat efter sig och att upploppen ur den synvinkeln i högsta grad bör förstås som politiska.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 9 december 2019)Förslag på källangivelse: Brink Pinto, Andrés & Martin Ericsson (2019) ”Rum, politik och ’meningslösa’ upplopp. Ungdomsupplopp i Stockholm 1948–1965”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 11, s. 41–69. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.
Om Sverige, svenskhet och de Andra i samhällsorientering för nyanlända
Full text link[Images of Sweden, Swedishness and the Others in civic orientation courses to newly arrived refugees in Sweden]Civic orientation courses are offered to newly arrived refugees in Sweden to provide participants with basic knowledge about Sweden and Swedish society. The aim of Kim Silow Kallenberg and Erika Sigvardsdotter’s article is to analyse the images of Sweden, Swedishness and the Others appearing in the course material. Using a narrative approach, narratives and silences are understood as interlinked aspects of the narratives present in the material. The course material is both informative and normative, giving answers to both how Sweden and Swedishness works, and how Swedes wish Sweden to be. Circumstances where foreign-born persons are at risk of being discriminated against are generally absent, while situations where immigrants are understood as potential perpetrators are discussed at length. The course material can therefore be said to express the interests of the majority population, although it is directed at newly arrived refugees.Publication history: Published original.(Published 9 December 2019)Citation: Silow Kallenberg, Kim & Erika Sigvardsdotter (2019) “Om Sverige, svenskhet och de Andra i samhällsorientering för nyanlända”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 11, pp. 71–96. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.3Samhällsorienteringskurser erbjuds nyanlända flyktingar för att ge dem grundläggande kunskap om Sverige och det svenska samhället. Syftet med Kim Silow Kallenberg och Erika Sigvardsdotters artikel är att analysera de bilder av Sverige, svenskhet och de Andra som framträder i kursernas undervisningsmaterial. Utifrån en narrativ ansats undersöks både berättelser och tystnader i materialet, där det som inte är uttalat förstås som en aspekt av berättelsen om Sverige och svenskheten. Materialet är både informativt och normerande, det beskriver både vad som är vanligt och vad som är önskvärt. Skrivningar om omständigheter där utrikesfödda kan bli förfördelade saknas i hög grad, samtidigt som sammanhang där utrikesfödda skulle kunna diskriminera eller skada någon annan beskrivs utförligt. Materialet kan därför tolkas som att det i första hand utgår från majoritetsbefolkningens perspektiv och behov, trots att det riktar sig till nyanlända.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 9 december 2019)Förslag på källangivelse: Silow Kallenberg, Kim & Erika Sigvardsdotter (2019) ”Om Sverige, svenskhet och de Andra i samhällsorientering för nyanlända”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 11, s. 71–96. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.
Popper och marxismen. Några tillrättalägganden av vanliga missuppfattningar
Full text link[Popper and Marxism. Correcting common misconceptions]A comment on Karl Popper’s relationship with Marxism.Citation: Johansson, Ingvar (2019) “Popper och marxismen. Några tillrättalägganden av vanliga missuppfattningar”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 10, pp. 145–150. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.K1Kommentar om Karl Poppers förhållande till marxismen.Förslag på källangivelse: Johansson, Ingvar (2019) ”Popper och marxismen. Några tillrättalägganden av vanliga missuppfattningar”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 10, s. 145–150. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.K
De svenska tjänstepensionsavtalen 1947–2017
Full text link[The Swedish occupational pension agreements 1947–2017]The Swedish old age pension system which was launched in 1999 has become increasingly criticized. The new fee defined pensions are not enough to provide a reasonable standard of living for a population that is living ever longer lives. In this situation, occupational pensions (also called contract pensions) have become more and more important if not to say indispensable to the legitimacy and stability of the system. In his article, Klas Åmark looks at this important aspect of the Swedish pension system, which despite its central role has been neglected in previous research. Through a broad historical survey of the various occupational pension agreements 1947–2017, he can point out the agreements’ relationship with the public pension system and the changes that characterized the period. In fact, the occupational pensions now guarantee the quality of old age income security for the approximately 93 percent of all employees covered by the schemes. At the same time, they are widening the income gaps in society because they proportionately benefit high-income earners more and those who would need occupational pension best – low-paid workers in insecure and temporary jobs – completely lack coverage.Publication history: Published original.(Published 8 November 2019)Citation: Åmark, Klas (2019) “De svenska tjänstepensionsavtalen 1947–2017”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 11, pp. 7–40. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.1Det svenska pensionssystemet från 1999 blir allt mer kritiserat. De nya avgiftsbestämda pensionerna räcker inte för att ge en rimlig levnadsstandard för en befolkning som lever allt längre. I det läget har tjänstepensionerna (även kallade avtalspensioner) blivit allt viktigare för att inte säga oumbärliga för systemets legitimitet och stabilitet. I sin artikel vänder Klas Åmark blicken mot denna viktiga aspekt av pensionssystemet, som trots sin centrala roll blivit styvmoderligt behandlad i tidigare forskning. Genom en bred historisk undersökning av de olika tjänstepensionsavtalen 1947–2017 kan han visa på avtalens relation till det offentliga systemet och de förändringar som präglat perioden. Tjänstepensionerna är numera garanten för en tryggad ålderdom för de cirka 93 procent av alla anställda som omfattas av avtalen. Samtidigt vidgar de klyftorna i samhället eftersom de proportionellt gynnar höginkomsttagare mer och de som skulle behövt tjänstepension bäst – lågavlönade i osäkra och tillfälliga anställningar – helt saknar avtal.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 8 november 2019)Förslag på källangivelse: Åmark, Klas (2019) ”De svenska tjänstepensionsavtalen 1947–2017”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 11, s. 7–40. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.
Titelsidor
No full textFront matter.DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.TIDOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.T
Segregationens båda poler
Full text link[The poles of segregation]Review of Jonas Lindström, Segregation (Liber, Stockholm 2019).Citation: Stigendal, Mikael (2019) “Segregationens båda poler”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 11, pp. 133–137. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.R2Recension av Jonas Lindström, Segregation (Liber, Stockholm 2019).Förslag på källangivelse: Stigendal, Mikael (2019) ”Segregationens båda poler”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 11, s. 133–137. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.R
Arbetarkollektivet i dag – ny studie och teoretisk utveckling
Full text link[The worker collectivity today – replication and theoretical development]Sverre Lysgaard’s theory of the worker collectivity is still an influential classic in Scandinavian working life research. The study was carried out in a pulp and paper mill in the late 1950s and Jonas Axelsson, Jan Ch. Karlsson and Egil J. Skorstad have now returned to the plant to find out what has happened to the worker collectivity. Through observations at the workplace and interviews with workers, engineers and managers, as well as having access to data from the 1950s and 1980s, the authors are able to map the development of technology, work organization and the collectivity. On this basis, they suggest two changes to Lysgaard’s theory. One is to conceptually split what Lysgaard called the “technical-economic system” into two relatively autonomous systems – the technical and the economic, respectively. The other is to analyse the way in which the collectivity has infiltrated the technical, but not the economic system.Publication history: A translation of “Arbeiderkollektivet i dag – replikasjon og teoretisk utvikling” in Tidsskrift for samfunnsforskning, volume 57,issue 2 2016 (DOI: https://doi.org/10.18261/issn.1504-291X-2016-02-01).(Published 28 May 2019)Citation: Axelsson, Jonas, Jan Ch. Karlsson & Egil J. Skorstad (2019) “Arbetarkollektivet i dag – ny studie och teoretisk utveckling”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 10, pp. 113–143. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.5Sverre Lysgaards teori om arbetarkollektivet är fortfarande en inflytelserik klassiker inom skandinavisk arbetslivsforskning. Lysgaards studie genomfördes i en massa- och pappersfabrik på 1950-talet och Jonas Axelsson, Jan Ch. Karlsson och Egil J. Skorstad har nu återvänt till fabriken för att ta reda på vad som hänt med arbetarkollektivet sedan dess. Genom observationer på arbetsplatsen och intervjuer med arbetare, ingenjörer och chefer, i tillägg till att de har haft tillgång till data från 1950-talet och 1980-talet, kan författarna kartlägga den teknologiska och arbetsorganisatoriska utvecklingen och dess påverkan på arbetarkollektivet. Utifrån denna analys föreslår de två förändringar i Lysgaards teori. Den ena är att dela upp det han omtalar som det ”tekniskt-ekonomiska systemet” i två relativt autonoma system, det tekniska och det ekonomiska. Det andra är att analysera hur kollektivet har infiltrerat det tekniska, men inte det ekonomiska systemet.Publiceringshistorik: Översättning av artikeln ”Arbeiderkollektivet i dag – replikasjon og teoretisk utvikling” i Tidsskrift for samfunnsforskning, volym 57, nr 2 2016 (DOI: https://doi.org/10.18261/issn.1504-291X-2016-02-01).(Publicerad 28 maj 2019)Förslag på källangivelse: Axelsson, Jonas, Jan Ch. Karlsson & Egil J. Skorstad (2019) ”Arbetarkollektivet i dag – ny studie och teoretisk utveckling”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 10, s. 113–143. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.10.