Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Arvet från kanslihushögern
Full text link[The legacy of “kanslihushögern”]Review of Marika Lindgren Åsbrink (red.), Kan(s)lihushögern. Frälsare eller dödgrävare? (Tankesmedjan Tiden, Stockholm 2019).Citation: Kolk, Jaan (2020) “Arvet från kanslihushögern”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 12, pp. 179–182. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.R1Recension av Marika Lindgren Åsbrink (red.), Kan(s)lihushögern. Frälsare eller dödgrävare? (Tankesmedjan Tiden, Stockholm 2019).Förslag på källangivelse: Kolk, Jaan (2020) ”Arvet från kanslihushögern”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 12, s. 179–182. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.R
Kampens nya former. Klasskamp och klasstruktur sedan de vilda strejkerna
Full text link[The new forms of struggle. Class struggle and class structure since the wildcat strikes]In his article, Magnus Granberg analyzes changes in the forms of the class struggle in relation to changes in the class structure of Swedish society. By focusing on the class struggle’s qualitative changes in form, the analysis argues against a primarily quantitative tradition in Swedish and international research on labor disputes. Within a differentiated pattern of conflict where workers combine what Granberg identifies as Fordist, logistical and reproductive power resources, new forms of struggle emerge, illustrated here by the “collective resignation” whose impact stems not least from increasing commodification of public services. To understand the changes in the pattern of conflict, quantitative and qualitative data are used that shed light on how the transformation of class structure and capital leads to new proletarian forms of consciousness and struggle. In a comparative perspective, the emerging Swedish pattern of conflict corresponds to the distinctive features of the international struggle that took place after the economic crisis of 2007–2009.Publication history: Published original.(Published 10 December 2020)Citation: Granberg, Magnus (2020) “Kampens nya former. Klasskamp och klasstruktur sedan de vilda strejkerna”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 12, pp. 107–139. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.3I sin artikel analyserar Magnus Granberg förändringar i klasskampens former mot bakgrund av förändringar i det svenska samhällets klasstruktur. Genom att fokusera klasskampens kvalitativa formförändringar går analysen i polemik mot en företrädesvis kvantitativ tradition i svensk och internationell forskning om arbetskonflikter. Inom ett differentierat konfliktmönster där arbetare kombinerar vad Granberg identifierar som fordistiska, logistiska och reproduktiva maktresurser uppstår nya kampformer, här illustrerat av den ”kollektiva uppsägningen” vars slagstyrka inte minst härrör från tilltagande varufiering av offentliga tjänster. För att förstå förändringarna i konfliktmönstret används kvantitativa och kvalitativa data som belyser hur klasstrukturens och kapitalets omvandling aktualiserar nya proletära medvetande- och kampformer. I ett komparativt perspektiv kan det framväxande svenska konfliktmönstret sägas motsvara utmärkande drag i det internationella kampuppsving som skett efter den ekonomiska krisen 2007–2009.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 10 december 2020)Förslag på källangivelse: Granberg, Magnus (2020) ”Kampens nya former. Klasskamp och klasstruktur sedan de vilda strejkerna”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 12, s. 107–139. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.
”Arabiska våren 2” – helt inställd eller bara i karantän?
Full text link[“Arab Spring 2” – canceled or quarantined?]A comment on the wave of popular protests in Algeria over the past two years on the basis of current research and local news coverage.Citation: Andersson, Christian (2020) “‘Arabiska våren 2’ – helt inställd eller bara i karantän?”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 12, pp. 95–106. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.K1En kommentar till vågen av folkliga protester i Algeriet under de senaste två åren utifrån aktuell forskning och lokal nyhetsbevakning.Förslag på källangivelse: Andersson, Christian (2020) ”’Arabiska våren 2’ – helt inställd eller bara i karantän?”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 12, s. 95–106. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.K
Titelsidor
No full textFront matter.DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.TIDOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.T
Administratörerna. Administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor
Full text link[The Administrators. Administration, control and governance at Swedish universities and colleges]The Swedish university system has evolved into a vast and complex institution. Expansion has not only concerned student, teacher and researcher numbers, but also the organizations where they work, including administrative tasks and the staff categories who manage them. But the relationship between teachers and administrators is often characterized by distrust. In their article, Ola Agevall and Gunnar Olofsson aims to describe how the composition and size of the university administration actually has changed in the period 2001–2018. While their findings indicate that the increase in the number of administrators is mainly proportional to that of teachers and researchers, they also show that the character of the university administrator corps has changed. This tendency finds expression in the patterns of growth and decline of administrator categories during the period, and in changes in the level of educational attainment of the corps of administrators. The new pattern, established in the period under study, is interpreted as an adaptation of administrator tasks to management ambitions to govern and control the efficiency and productivity of the organization. This, in turn, can explain increased tension in relation to the academic profession. Another possible implication may be that the university administrator corps could evolve into a new profession.Publication history: Published original.(Published 15 May 2020)Citation: Agevall, Ola & Gunnar Olofsson (2020) “Administratörerna. Administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 12, pp. 7–59. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.1Det svenska universitetssystemet har vuxit till att bli en omfattande och komplex institution. Expansionen har inte bara gällt antalet studenter, lärare och forskare utan också den administrativa ram de verkar inom och de personalkategorier som ingår däri. Men förhållandet mellan lärarkår och administratörer präglas inte sällan av misstro. I sin artikel vill Ola Agevall och Gunnar Olofsson tränga bortom parternas spontana föreställningsvärldar och se hur universitetsadministrationens sammansättning och omfång faktiskt förändrats under perioden 2001–2018. De pekar på hur tillväxten av administratörer i huvudsak håller jämna steg med tillväxten av lärare och forskare. Däremot har administratörsgruppen ändrat karaktär – vilket kommer till uttryck i vilka delar av den som ökat respektive minskat, liksom vad som hänt med gruppens utbildningsnivå och könsfördelning. Det nya mönster som etableras under perioden kan förstås som en omställning av den administrativa personalens uppgifter till att tjäna ledningarnas strävan att styra och kontrollera verksamhetens effektivitet och produktivitet. En utveckling som kan förklara ökade spänningar i förhållande till universitetslärarprofessionen. En annan möjlig implikation kan vara att det ur administratörskåren växer fram en ny profession.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 15 maj 2020)Förslag på källangivelse: Agevall, Ola & Gunnar Olofsson (2020) ”Administratörerna. Administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 12, s. 7–59. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.
Framgång på tur. Kapital och sociala strategier i migranters berättelser om framgångsrika karriärer
Full text link[Success. Capital and social strategies in migrants’ narratives about successful careers]Erik Olsson’s article is based on interviews with 32 migrants from the Middle East who have had successful career pathways in business and academia after migrating to Sweden. It demonstrates how the stories of these individuals reveal strategies for mobilising the forms of capital that assumes to promote career advancement. It argues that the migrants accentuate a background in a society with a priority on education and the benefit of having a strategic social network. However, the capital mobilised in their country of origin is seldom valued after migration and a successful strategy is instead to engage in a pragmatic mobilisation of a new capital that includes new education, the making of new contacts, hard work and acquiring of the rule of the game within their profession. The article concludes that in situations when the conditions set for successful career achievement are dictated by the conditions in the new country, with no space for negotiations, the strategies for migrants to succeed are basically an individual matter of being able to pragmatically downplay differences in societies but also to disregard injustices and the influence of discrimination.Publication history: Published original.(Published 10 December 2020)Citation: Olsson, Erik (2020) “Framgång på tur. Kapital och sociala strategier i migranters berättelser om framgångsrika karriärer”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 12, pp. 141–174. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.4Erik Olssons artikel baseras på intervjuer med 32 framgångsrika personer inom affärsvärlden och högskolan som alla invandrat till Sverige från Mellanöstern. Deras berättelser handlar om framgång trots att ursprunget gett dem sämre utgångslägen. De berättar om en uppväxt i samhällen med stor respekt för utbildning och om vikten av att ha ett bra kontaktnät. Detta kapital hade emellertid liten betydelse efter migrationen och en framgångsrik strategi var i stället att pragmatiskt mobilisera nytt kapital i form av ny utbildning, nya nätverk, hårt arbete och kunskap om spelets regler inom respektive profession. Eftersom framgångsrika karriärer på detta sätt ensidigt betingas av villkoren i det nya samhället, blir framgång för migranter beroende av att individerna anlägger en pragmatisk inställning till skillnader mellan samhällen. Detta innebär bland annat att migranter ofta får bortse från olika slags orättvisor och diskriminering.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 10 december 2020)Förslag på källangivelse: Olsson, Erik (2020) ”Framgång på tur. Kapital och sociala strategier i migranters berättelser om framgångsrika karriärer”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 12, s. 141–174. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.
Häften återuppstår (för en lässtund), Ante Farm 1943–2020
Full text link[Häften revived (for a moment), Ante Farm 1943–2020]On Ante Farm, the journal Häften för Kritiska Studier, and the book Politik och marknad (2020).Citation: Wadensjö, Eskil (2020) “Häften återuppstår (för en lässtund), Ante Farm 1943–2020”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 12, pp. 175–177. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.K2Om Ante Farm, Häften för Kritiska Studier och boken Politik och marknad (2020).Förslag på källangivelse: Wadensjö, Eskil (2020) ”Häften återuppstår (för en lässtund), Ante Farm 1943–2020”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 12, s. 175–177. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.K
Korea under solen. Syd i skuggan av Nord?
Full text link[Korea under the sun. The South in the shadow of the North?]Review of Gabriel Jonsson, Korea igår och idag. Historia, politik och ekonomi (Appell förlag, Stockholm 2018) & Lars Vargö, Korea. En civilisation i kläm (Carlssons, Stockholm 2019).Citation: Hort, Sven (2020) “Korea under solen. Syd i skuggan av Nord?”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 12, pp. 183–188. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.R2Recension av Gabriel Jonsson, Korea igår och idag. Historia, politik och ekonomi (Appell förlag, Stockholm 2018) & Lars Vargö, Korea. En civilisation i kläm (Carlssons, Stockholm 2019).Förslag på källangivelse: Hort, Sven (2020) ”Korea under solen. Syd i skuggan av Nord?”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 12, s. 183–188. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.R
Medverkande författare
Full text linkContributors to the issue.DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.MFDOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.M
Sara och Fred – en platonsk kärlekshistoria?
Full text link[Sara and Fred - a platonic love story?]A memorial note on a distinguished Swedish writer who once, long ago, promised a contribution to this journal that never came to be: Sara Danius 1962–2019.Citation: Hort, Sven (2019) “Sara och Fred – en platonsk kärlekshistoria?”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 11, pp. 111–127. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.K2Minnesanteckning om en svensk författare och kulturpersonlighet vars sedan mycket länge utlovade bidrag till denna tidskrift aldrig inflöt: Sara Danius 1962–2019.Förslag på källangivelse: Hort, Sven (2019) ”Sara och Fred – en platonsk kärlekshistoria?”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 11, s. 111–127. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.11.K