Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Den socialdemokratiska samhällsordningen
Full text link[The social democratic social order]In this exploratory article, Klas Åmark examines different ways of identifying and analyzing the social democratic social order in Sweden. The theoretical inspiration comes mainly from Max Weber and his discussions about the legitimate order. The social order is mainly about the relationships between society and individuals. It is found not least in hidden texts in, for example, social insurance and collective agreements and in the unwritten laws of politics. Here we find the perception that the adult, productive man is the norm while young people, women and older workers are expected to have lower wages but also pay lower fees to the unions. The unwritten laws of politics are examined with the help of speeches and interviews by some Swedish Social Democratic Party leaders. Per Albin Hansson often demanded loyalty to the coalition government during World War II, Tage Erlander often wrote nasty comments in his diaries about incompetent politicians and public officials, while Vingåker’s Machiavelli, Göran Persson could sound like an initiated spin doctor.Publication history: Published original.(Published 22 December 2021)Citation: Åmark, Klas (2021) “Den socialdemokratiska samhällsordningen”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 13, pp. 71–97. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.3I denna explorativa artikel prövar Klas Åmark olika vägar för att identifiera och analysera den socialdemokratiska samhällsordningen. Den teoretiska inspirationen kommer främst från Max Weber och hans diskussioner om den legitima ordningen. Samhällsordningen handlar främst om relationerna mellan samhället och individerna. Den återfinns inte minst i dolda texter i till exempel socialförsäkringarna och kollektivavtalen och i politikens oskrivna lagar. Här hittar vi uppfattningen att den vuxna, produktiva mannen är normen medan ungdomar, kvinnor och äldre arbetare förväntas ha lägre löner men också betala lägre avgifter till fackföreningarna. Politikens oskrivna lagar undersöks med hjälp av några socialdemokratiska partiledares tal och intervjuer. Per Albin Hansson krävde gärna lojalitet gentemot samlingsregeringen under andra världskriget, Tage Erlander skrev i sina dagböcker gärna elaka kommentarer om inkompetenta politiker och ämbetsmän medan Vingåkers Machiavelli, Göran Persson kunde låta som en initierad spinndoktor.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 22 december 2021)Förslag på källangivelse: Åmark, Klas (2021) ”Den socialdemokratiska samhällsordningen”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 13, s. 71–97. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.
Tidskriften Arkiv bjuder in till dialog och diskussion om klass och jämlikhet
Full text link[Invitation to dialogue and discussion about class and equality from the journal Arkiv]As a start to what we hope will be a whole series of articles on the subject, this issue features a newly written article on the concept of class written by one of the participants in the Swedish trade union policy institute Katalys’s class project, Mikael Stigendal. Within the project he has contributed to the book Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet (Arkiv förlag 2021, “Class in Sweden. Inequality, power, and politics in the 21st century”) with a study of the city of Malmö. Stigendal’s new article emerged from discussions in connection with the class project but was outside its main focus. The journal Arkiv is now eagerly awaiting more reflections on the class theme that has attracted so much attention in recent years. Whether contributions are analytical, conceptual, empirical, methodological, pragmatic or theoretical matters less. The editors are of course looking for articles with class and quality.Citation: Editorial (2021) “Tidskriften Arkiv bjuder in till dialog och diskussion om klass och jämlikhet”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 13, pp. 7–10. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.FSom start på vad vi hoppas kan bli en hel serie med artiklar i ämnet publicerar vi i detta nummer en nyskriven artikel om klassbegreppet författad av en av deltagarna i det fackliga idéinstitutet Katalys klassprojekt, Mikael Stigendal. I projektet har han bidragit till boken Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet (Arkiv förlag 2021) med en studie av Malmö. Stigendals nya artikel växte fram ur diskussioner i anslutning till klassprojektet men låg utanför dess huvudsakliga inriktning. Tidskriftens redaktion emotser nu med spänning både en och två eftertankar, ja gärna ännu fler, på det under senare år så uppmärksammade klasstemat. Om det sedan är analytiska, begreppsliga, empiriska, metodologiska, pragmatiska eller teoretiska inspel spelar mindre roll. Redaktionen söker naturligtvis artiklar med klass och kvalitet.Förslag på källangivelse: Redaktionen (2021) ”Tidskriften Arkiv bjuder in till dialog och diskussion om klass och jämlikhet”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 13, s. 7–10. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.
Tegelsten nummer två
Full text link[Great thick book number two]Review of Thomas Piketty, Kapitalet och ideologin (Mondial, Stockholm 2020).Citation: Hjelm, Jonny (2021) “Tegelsten nummer två”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 13, pp. 157–163. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.R3Recension av Thomas Piketty, Kapitalet och ideologin (Mondial, Stockholm 2020).Förslag på källangivelse: Hjelm, Jonny (2021) ”Tegelsten nummer två”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 13, s. 157–163. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.R
Avvecklingens politiska logik. Brittiska gruvor och svenska varv
Full text link[The political logic of dismantling. British mines and Swedish shipyards]A comment on the role of active labour market policy in managing structural change.Citation: Rothstein, Bo (2021) “Avvecklingens politiska logik. Brittiska gruvor och svenska varv”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 13, pp. 133–137. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.K2En kommentar om den aktiva arbetsmarknadspolitikens roll i att hantera strukturomvandling.Förslag på källangivelse: Rothstein, Bo (2021) ”Avvecklingens politiska logik. Brittiska gruvor och svenska varv”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 13, s. 133–137. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.K
Titelsidor
No full textFront matter.https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.TIhttps://doi.org/10.13068/2000-6217.13.T
Värdet av ett klassbegrepp
Full text link[The value of a class concept]During the heydays of class analysis in 1970–1985, all class concepts were rooted in Marx’s value theory. Gradually, however, different interpretations of the value theory resulted in the emergence of two main tracks in the development of the class concept. Those who represented the interpretation called the labour theory of value gradually abandoned value theory and developed a class concept focusing on what people have, not on what they do. That has become the dominant definition of class. In his article Mikael Stigendal, in contrast, wants to highlight the use-value of a class concept drawing on the second main track, that which adheres to Marx’s value theory but from a different interpretation. Only such a class concept can meet the great need for a class analysis that not only categorizes people but thereby also says something about society’s economic driving forces, what people can be expected to do and what this can be expected to do to them, based on a focus on what they do, particularly in relation to the production and appropriation of surplus value.Publication history: Published original.(Published 20 May 2021)Citation: Stigendal, Mikael (2021) “Värdet av ett klassbegrepp”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 13, pp. 11–50. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.1Under klassanalysens storhetstid 1970–1985 var alla klassbegrepp förankrade i Marx’ värdeteori. Det gjordes dock efter hand olika tolkningar av värdeteorin och därmed uppstod två huvudspår i utvecklingen av klassbegreppet. De som företrädde den tolkning som kallades arbetsvärdeteorin övergav efterhand värdeteorin och utvecklade ett klassbegrepp med fokus på det människor har, inte på vad de gör. Det har kommit att bli den dominerande definitionen av klassbegreppet. I sin artikel vill Mikael Stigendal istället visa på bruksvärdet av det andra huvudspårets klassbegrepp, det som håller fast vid Marx’ värdeteori men utifrån en annan tolkning. Bara ett sådant klassbegrepp kan tillgodose det stora behov som finns av en klassanalys som inte bara kategoriserar människor utan därigenom också säger något om samhällets ekonomiska drivkrafter, vad människor kan förväntas göra och vad detta kan förväntas göra med dem, och då utifrån en fokusering på vad människor gör, särskilt i förhållande till produktionen och tillägnandet av mervärdet.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 20 maj 2021)Förslag på källangivelse: Stigendal, Mikael (2021) ”Värdet av ett klassbegrepp”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 13, s. 11–50. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.
Förlorarnas lott
Full text link[The lot of the losers]Review of Håkan Blomqvist, Socialism på jiddisch. Judiska Arbeter Bund i Sverige (Carlssons, Stockholm 2020).Citation: Schulman, Sarah (2021) “Förlorarnas lott”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 13, pp. 147–151. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.R1Recension av Håkan Blomqvist, Socialism på jiddisch. Judiska Arbeter Bund i Sverige (Carlssons, Stockholm 2020).Förslag på källangivelse: Schulman, Sarah (2021) ”Förlorarnas lott”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 13, s. 147–151. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.R
Ubåtskrigets magnum opus?
Full text link[The magnum opus of the Swedish submarine war?]Review of Ola Tunander, Det svenska ubåtskriget (Medströms Bokförlag, Stockholm 2019).Citation: Björnsson, Anders (2021) “Ubåtskrigets magnum opus?”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 13, pp. 153–156. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.R2Recension av Ola Tunander, Det svenska ubåtskriget (Medströms Bokförlag, Stockholm 2019).Förslag på källangivelse: Björnsson, Anders (2021) ”Ubåtskrigets magnum opus?”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 13, s. 153–156. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.R
Valstatistik i bruk. Socialdemokratin, väljarna och den osäkra demokratin 1912–1929
Full text link[Using election statistics. Social democracy, the electorate and Sweden’s uncertain democracy 1912–1929]Long before opinion polls and electoral research, official election statistics provided politically useful quantitative knowledge of voters. When voting rights and the electorate quickly expanded in Sweden in the early 1900s, this knowledge aroused considerable interest. Petter Tistedt’s article explores how three leading Swedish social democrats – Rickard Sandler, Gustav Möller and Per Albin Hansson – made use of election statistics during the breakthrough period of both Swedish democracy and the Swedish Social Democratic Party. The study shows how this form of knowledge was not regarded as an already finished, politically neutral view of the electorate. Instead, it was treated as an imperfect tool that could be reworked, criticized, and form the basis for new knowledge – or be dismissed. As such, it was drawn into crucial discussions about the representative claims of the party and its long-term strategies for parliamentary takeover.Publication history: Published original.(Published 16 June 2020)Citation: Tistedt, Petter (2020) “Valstatistik i bruk. Socialdemokratin, väljarna och den osäkra demokratin 1912–1929”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 12, pp. 61–93. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.2Redan långt före opinionsundersökningar och samhällsvetenskaplig valforskning fanns en annan politiskt användbar kvantitativ kunskap om väljare: officiell valstatistik. När rösträtten och därmed elektoratet snabbt utvidgades i början på 1900-talet väckte denna kunskap påtagligt intresse. Petter Tistedts artikel utforskar hur tre ledande svenska socialdemokrater – Rickard Sandler, Gustav Möller samt Per Albin Hansson – gjorde bruk av valstatistik under partiets och den svenska demokratins genombrottstid. Studien visar hur denna kunskapsform inte tänktes tillhandahålla en redan färdig, politiskt neutral blick på valmanskåren. I stället behandlades den som ett ofullkomligt redskap som kunde omarbetas, kritiseras och bilda utgångspunkt för ny kunskap – eller avfärdas. Som sådan drogs den in i centrala diskussioner om socialdemokratins representativa anspråk och dess långsiktiga strategier för parlamentariskt maktövertagande.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 16 juni 2020)Förslag på källangivelse: Tistedt, Petter (2020) ”Valstatistik i bruk. Socialdemokratin, väljarna och den osäkra demokratin 1912–1929”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 12, s. 61–93. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.
Medverkande författare
Full text linkContributors to the issue.DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.MFDOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.M