Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Skolning i sexuell egenmakt. Unga svenska kvinnors berättelser om tillfälligt sex
Full text link[Learning sexual agency. Young Swedish women’s narratives about casual sex]More than every third young woman in Sweden states that they have had casual sex during the past year. In this study, Michael Tholander and Ninni Tour focus on four young women’s narratives of their own involvement in casual sex. The analyses are based on a phenomenological approach and show experiences that are often presented in negative ways. Inadequate communication, power imbalance and unsatisfactory sex are described as common problems, especially in relation to events in younger years. At the same time, the participants believe that these problems have made them change their ways of thinking, feeling, and acting in relation to sex, which indicates that young women’s early sexual experiences have an important socializing function. Thus, if the participants’ own perspectives are accepted, sexual agency might best be understood as individually colored, experience-based, developmental processes rather than as something that is established through secondary sources, such as sex education, media, or friends.Publication history: Published original.(Published 29 June 2022)Citation: Tholander, Michael & Ninni Tour (2022) “Skolning i sexuell egenmakt. Unga svenska kvinnors berättelser om tillfälligt sex”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 14, pp. 7–32. https://doi.org/10.13068/2000-6217.14.1Mer än var tredje ung kvinna i Sverige uppger sig ha haft en tillfällig sexuell förbindelse under det senaste året. I den här studien fokuserar Michael Tholander och Ninni Tour på fyra unga kvinnors berättelser om sina egna upplevelser av tillfälligt sex. Analyserna bygger på en fenomenologisk ansats och visar på erfarenheter som ofta framställs i negativ dager. Bristfällig kommunikation, maktobalans och otillfredsställande sex beskrivs som vanliga problem, särskilt i relation till händelser i unga år. Samtidigt menar deltagarna att dessa problem fått dem att förändra sitt sätt att tänka, känna och handla i relation till sex, vilket indikerar att unga kvinnors tidiga sexuella upplevelser har en viktig socialiserande funktion. Om deltagarnas egna perspektiv accepteras är det således rimligt att förstå sexuell egenmakt som något som inte enbart etableras genom sekundära källor, såsom sexualundervisning, media eller vänner, utan som också växer fram genom individuellt färgade, erfarenhetsbaserade utvecklingsprocesser.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 29 juni 2022)Förslag på källangivelse: Tholander, Michael & Ninni Tour (2022) ”Skolning i sexuell egenmakt. Unga svenska kvinnors berättelser om tillfälligt sex”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 14, s. 7–32. https://doi.org/10.13068/2000-6217.14.
Vetenskap och ideologi. Kommunismens reaktion på genetiken
Full text link[Science and ideology. Communism’s reaction to genetics]In a forthcoming book in English, the experienced geneticist Bengt Olle Bengtsson tackles the development over time of the relationship between the science he represents and the most important political ideologies. How conservatism, liberalism, communism, Nazism and social democracy have reacted to the revolutionary genetic research results which, since 1900, have often placed themselves at the centre of public debate. Here, we publish a Swedish translation and a slightly revised version of the chapter on communism’s tense relationship with genetics. From initial curiosity, if hesitant, to the complete disassociation when Lysenkoism, Stalinism’s own unscientific doctrine of heredity, replaced genetics in the Soviet Union. Bengtsson draws particular attention to the harmful effects of Lysenkoism on genetics’ own development as a science. At the end of the article, we also encounter an early example of the transition from a left-wing ideological position to environmentalism.Publication history: Published original.(Published 20 December 2022)Citation: Bengtsson, Bengt Olle (2022) “Vetenskap och ideologi. Kommunismens reaktion på genetiken”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 14, pp. 53–88. https://doi.org/10.13068/2000-6217.14.3I en kommande bok på engelska tar sig den erfarne genetikern Bengt Olle Bengtsson an hur förhållandet mellan den vetenskap han representerar och de viktigaste politiska ideologierna har gestaltat sig över tid. Hur konservatism, liberalism, kommunism, nazism och socialdemokrati har reagerat på de omvälvande genetiska forskningsresultat som sedan år 1900 ofta placerat sig i centrum för samhällsdebatten. Vi publicerar här en översatt och lätt reviderad version av kapitlet om kommunismens spända relation till genetiken. Från en inledande nyfikenhet, om än tvekande, till det fullständiga avståndstagandet när lysenkoismen, stalinismens egen ovetenskapliga ärftlighetslära, ersatte genetiken i Sovjetunionen. Bengtsson uppmärksammar här särskilt den skadliga effekt lysenkoismen fick på den genetiska vetenskapens egen utveckling. Sist i artikeln möter vi också ett tidigt exempel på övergången från en vänsterideologisk ståndpunkt till ekologism.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 20 december 2022)Förslag på källangivelse: Bengtsson, Bengt Olle (2022) ”Vetenskap och ideologi. Kommunismens reaktion på genetiken”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 14, s. 53–88. https://doi.org/10.13068/2000-6217.14.
Världens läskigaste ekonom?
Full text link[The world’s scariest economist?]Review of Mariana Mazzucato, Sikta mot stjärnorna. Hur uppdragsdriven innovation kan förändra kapitalismen (Verbal förlag, Stockholm 2021, the Swedish translation of Mission Economy. A Moonshot Guide to Changing Capitalism).Citation: Stigendal, Mikael (2022) “Världens läskigaste ekonom?”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 14, pp. 101–105. https://doi.org/10.13068/2000-6217.14.R1Recension av Mariana Mazzucato, Sikta mot stjärnorna. Hur uppdragsdriven innovation kan förändra kapitalismen (Verbal förlag, Stockholm 2021, översättning av Mission Economy. A Moonshot Guide to Changing Capitalism).Förslag på källangivelse: Stigendal, Mikael (2022) ”Världens läskigaste ekonom?”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 14, s. 101–105. https://doi.org/10.13068/2000-6217.14.R
Från välfärdsstat till partnerskap. Om förskjutning av makt och ansvar i ”särskilt utsatta” stadsdelar
Full text link[From welfare state to partnership. On the shift of power and responsibility in “particularly vulnerable” residential areas]In recent decades, social support efforts in the residential areas that in today’s Sweden are referred to as “particularly vulnerable” have changed in nature. The state has increasingly withdrawn its support, police priorities have come to the fore and the municipalities, in search of resources, have focused on creating various forms of partnership projects with housing companies in the affected areas. In their article, Johannes Lunneblad and Ove Sernhede focus on such a project in Gothenburg to examine what the new direction entails. In Gothenburg, the municipal housing company has been given the responsibility for developing a long-term strategy to eliminate all “particularly vulnerable” neighborhoods in the city from the list of such neighborhoods created by the Swedish police. The model for the support measures is a partnership between real estate companies, the municipality and local associations. But when power over various local activities is lifted from the domain of politics in this way, questions about the distribution of power and responsibility become acute. The article highlights the conflicts and contradictions that arises between different interests within the framework of a partnership project and asks what happens when issues of poverty and segregation are transformed from political issues into a concern for a corporation’s urban development ambitions.Publication history: Published original.(Published 20 December 2022)Citation: Lunneblad, Johannes & Ove Sernhede (2022) “Från välfärdsstat till partnerskap. Om förskjutning av makt och ansvar i ‘särskilt utsatta’ stadsdelar”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 14, pp. 33–52. https://doi.org/10.13068/2000-6217.14.2Under de senaste decennierna har samhällets stödinsatser i de bostadsområden som idag går under beteckningen ”särskilt utsatta” ändrat karaktär. Staten har allt mer dragit sig tillbaka, polisiära prioriteringar har hamnat i förgrunden och kommunerna har i jakt på resurser riktat in sig på att skapa olika former av partnerskap och samverkansprojekt med bostadsföretag i de berörda områdena. Johannes Lunneblad och Ove Sernhede riktar i sin artikel blicken mot ett sådant projekt i Göteborg för att undersöka vad den nya inriktningen innebär. I Göteborg har det kommunala bostadsbolaget fått i uppdrag att ta huvudansvaret för att utveckla en långsiktig strategi för att eliminera alla ”särskilt utsatta” stadsdelar i staden från polisens lista. Modellen för insatserna är ett partnerskap mellan fastighetsägare, kommun och föreningsliv. Men när makten över olika lokala verksamheter på detta sätt flyttas från politikens domän blir frågor om maktfördelning och ansvarsutkrävande brännande. Artikeln belyser de konflikter och motsättningar som uppstår mellan olika intressen inom ramen för ett partnerskapsprojekt och frågar sig vad som händer när frågor om fattigdom och segregation omvandlas från att vara politiska frågor till att bli en angelägenhet för en företagskoncerns stadsutvecklingsambitioner.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 20 december 2022)Förslag på källangivelse: Lunneblad, Johannes & Ove Sernhede (2022) ”Från välfärdsstat till partnerskap. Om förskjutning av makt och ansvar i ’särskilt utsatta’ stadsdelar”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 14, s. 33–52. https://doi.org/10.13068/2000-6217.14.
Titelsidor
No full textFront matter.https://doi.org/10.13068/2000-6217.14.TIhttps://doi.org/10.13068/2000-6217.14.T
Vad hände sen? Våld, trygghet och tankar om en annan framtid efter oroligheterna i Husby 2013
Full text link[What happened then? Violence, security and thoughts of a different future after the riots in Husby in 2013]What happened after the riots in Husby, a district in Stockholm, in 2013? Based on Stuart Hall’s concept of conjuncture and interviews with residents of Husby, Marcus Lauri and Paulina de los Reyes analyzes the aftermath of the unrest and the possible paths of development that could have led to a different situation than the one we see today. Their analysis shows that the unrest created a discursive opening where authorities’, the police’s and politicians’ understandings of violence and security were temporarily challenged, but this opening was shut down when the residents’ voices were excluded from the public debate. Today, the dominant discourse on marginalized areas is again based on the perspective of the establishment, although it is still challenged by grassroots activists who claim that the existence of violence and access to physical and economic security depends on where one lives and one’s position in the social hierarchy. Lauri and de los Reyes therefore conclude that the discourse is still open and that future social crises – conjunctures – will probably provide space for new discourses that may lead to other horizons of possibility.Publication history: Published original.(Published 16 June 2021)Citation: Lauri, Marcus & Paulina de los Reyes (2021) “Vad hände sen? Våld, trygghet och tankar om en annan framtid efter oroligheterna i Husby 2013”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 13, pp. 51–70. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.2Vad hände efter oroligheterna i Husby 2013? Med avstamp i Stuart Halls begrepp konjunktur (conjuncture) och utifrån intervjuer med boende i Husby, analyserar Marcus Lauri och Paulina de los Reyes i sin artikel oroligheternas efterspel och de möjliga utvecklingsvägar som kunde ha lett till en annan situation än den vi ser idag. Deras analys visar att oroligheterna skapade en diskursiv öppning där myndigheters, polisens och politikers förståelser av våld och trygghet tillfälligt utmanades, men denna öppning stängdes igen när de boendes röster tystades i det offentliga samtalet. Idag utgår den dominerande diskursen om förorten återigen från etablissemangets perspektiv även om den fortfarande utmanas av gräsrotsaktivister som hävdar att förekomsten av våld och tillgång till fysisk och ekonomisk trygghet är beroende av var man bor och var man befinner sig i den sociala hierarkin. Lauri och de los Reyes drar därför slutsatsen att diskursen fortfarande är öppen och att framtida sociala kriser – konjunkturer – förmodligen kommer att ge utrymme för nya diskurser som kan leda till andra möjlighetshorisonter.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 16 juni 2021)Förslag på källangivelse: Lauri, Marcus & Paulina de los Reyes (2021) ”Vad hände sen? Våld, trygghet och tankar om en annan framtid efter oroligheterna i Husby 2013”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 13, s. 51–70. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.
En sorts bildningsroman
Full text link[A Bildungsroman of sorts]This article by Anders Stephanson, which reflects on the development of his own research, was originally published in English as “A Bildungsroman of sorts” in the academic network H-Diplo’s essay series “Learning the Scholar’s Craft: Reflections of Historians and International Relations Scholars”, essay no. 264, 4 August 2020 (https://issforum.org/essays/PDF/E264.pdf). To this Swedish translation we have also added Stephansson’s concluding (unpublished) comment on the debate he had with Johan Lagerkvist in the Swedish daily Dagens Nyheter in April 2021.Citation: Stephanson, Anders (2021) “En sorts bildningsroman”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 13, pp. 113–132. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.K1Den här artikeln av Anders Stephanson som reflekterar över utvecklingen av den egna forskningen publicerades ursprungligen på engelska som ”A Bildungsroman of sorts” i det akademiska nätverket H-Diplos essäserie ”Learning the Scholar’s Craft: Reflections of Historians and International Relations Scholars”, essä nr 264, 4 augusti 2020 (https://issforum.org/essays/PDF/E264.pdf). Till denna svenska översättning har vi också fogat Stephansons avslutande (opublicerade) kommentar till den debatt han fört med Johan Lagerkvist i Dagens Nyheter i april 2021.Förslag på källangivelse: Stephanson, Anders (2021) ”En sorts bildningsroman”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 13, s. 113–132. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.K
Två anteckningar ur ”Amerikanism och fordism”
Full text link[Two notes from “Americanism and Fordism”]Antonio Gramsci’s work Quaderni del carcere, his “Prison Notebooks”, consolidated his fame and influenced generations of Marxists. The short extract published here in Swedish translation for the first time consists of two of his “prison notes”, the first and second “paragraph” from his notebook “Americanism and Fordism”. Here, Gramsci analyzes the contemporary capitalist development after the First World War, especially with regard to the American influence on Europe and the different conditions in the old and new world. The text is preceded by a brief introduction by the translator Samuel Levander.Publication history: Translation of § 1 and 2 in “Quaderno 22: Americanismo e fordismo” from Antonio Gramsci, Quaderni del carcere. Vol. 3, Quaderni 12–29, Valentino Gerratana (ed.), Einaudi 1975.(Published 22 December 2021)Citation: Gramsci, Antonio (2021) “Två anteckningar ur ‘Amerikanism och fordism’”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 13, pp. 99–111. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.4Antonio Gramscis Quaderni del carcere, hans ”Anteckningsböcker från fängelset”, är verket som befäst hans berömmelse och inflytande på generationer av marxister. Tidskriften Arkiv bjuder härmed på en översättning av två av hans ”fängelseanteckningar”, den första och andra ”paragrafen” ur hans anteckningsbok ”Amerikanism och fordism” som inte tidigare publicerats på svenska. Gramsci analyserar här den samtida kapitalistiska utvecklingen efter första världskriget, framför allt vad gäller det amerikanska inflytandet på Europa och de skilda förutsättningarna i den gamla och nya världen. Texten föregås av en kort introduktion av översättaren Samuel Levander.Publiceringshistorik: Översättning av § 1 och 2 ur ”Quaderno 22: Americanismo e fordismo” från Antonio Gramsci, Quaderni del carcere. Vol. 3, Quaderni 12–29, Valentino Gerratana (red.), Einaudi 1975.(Publicerad 22 december 2021)Förslag på källangivelse: Gramsci, Antonio (2021) ”Två anteckningar ur ’Amerikanism och fordism’”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 13, s. 99–111. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.
Nordafrika efter de folkliga revolterna – tillbaka till ordningen!
Full text link[North Africa after the popular revolts – back to order!]A comment on the latest developments for the regimes in Morocco, Algeria and Tunisia based on current research and news coverage.Citation: Andersson, Christian (2021) “Nordafrika efter de folkliga revolterna – tillbaka till ordningen!”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 13, pp. 139–146. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.K3En kommentar till den senaste utvecklingen för regimerna i Marocko, Algeriet och Tunisien utifrån aktuell forskning och nyhetsbevakning.Förslag på källangivelse: Andersson, Christian (2021) ”Nordafrika efter de folkliga revolterna – tillbaka till ordningen!”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 13, s. 139–146. https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.K
Medverkande författare
Full text linkContributors to the issue.https://doi.org/10.13068/2000-6217.13.MFhttps://doi.org/10.13068/2000-6217.13.M