1,720,963 research outputs found
Children’s Participation Rights in Daily Movement
No full textPrevious studies of children´s physical activity focus on the importance of movement based on health reasons (Chaput et al., 2020; Rosell et al., 2021; Santana et al., 2017). However, the studies say little about children´s view of movement and what is needed for them to be able to move. The school provides a platform to give children opportunities to move, but today not all children are given the conditions they require (Nyberg et al., 2021). This study therefore aims to investigate how children (10-12 years) experience their opportunities for movement at school, and how their rights to have a voice are included. The goal is also to find answers to the question: how do children experience participation in terms of movement in school? The methods are inspired by the Mosaic Approach (Clark, 2017), where children are seen as competent, which relates to the foundation of this study (Corsaro, 2000, 2018; Mayall, 2015; Quennerstedt et al., 2020). Child-led tours and interviews have been carried out with 22 children. To make visible and problematize how children experience opportunities for movement and participation, the results are presented in the form of composite narratives. The results from this study contribute with knowledge about how children´s rights are embedded when school promote movement.
Children’s Participation Rights in Daily Movement
No full textPrevious studies of children´s physical activity focus on the importance of movement based on health reasons (Chaput et al., 2020; Rosell et al., 2021; Santana et al., 2017). However, the studies say little about children´s view of movement and what is needed for them to be able to move. The school provides a platform to give children opportunities to move, but today not all children are given the conditions they require (Nyberg et al., 2021). This study therefore aims to investigate how children (10-12 years) experience their opportunities for movement at school, and how their rights to have a voice are included. The goal is also to find answers to the question: how do children experience participation in terms of movement in school? The methods are inspired by the Mosaic Approach (Clark, 2017), where children are seen as competent, which relates to the foundation of this study (Corsaro, 2000, 2018; Mayall, 2015; Quennerstedt et al., 2020). Child-led tours and interviews have been carried out with 22 children. To make visible and problematize how children experience opportunities for movement and participation, the results are presented in the form of composite narratives. The results from this study contribute with knowledge about how children´s rights are embedded when school promote movement.
Delaktighet och daglig rörelse i skolan
No full textIntroduktionStudien som presenteras genomförs som en del av ett avhandlingsarbete inom ramen för forskarskolan Sustainable movement education (SMOVE). Bakgrunden till studien handlar om att barn och unga rör sig för lite i förhållande till WHO:s rekommendationer om 60 minuters daglig fysisk aktivitet (World Health Organization, 2020). Det finns många studier om barn och fysisk aktivitet som fokuserar på vikten av rörelse utifrån hälsokonsekvenser, så kallade funktions- och nyttoorienterade perspektiv. Forskarna utgår från ett medicinskt och fysiologiskt synsätt där kroppen ses som ett objekt och barns rörelse ofta beskrivs i termer av mätbar fysisk aktivitet (Chaput m. fl., 2020; Nyberg m. fl., 2020; Rosell m. fl., 2021; Santana m. fl., 2017). Studierna säger dock lite om barns individuella syn på rörelse och det sociala och kulturella sammanhang som påverkar möjligheten att röra sig. Det finns ett behov av ansatser som sätter barns upplevelser av rörelse i fokus (Högman, 2021; Larsson, 2009, 2012). Skolan är en plattform som kan ge alla elever möjlighet till rörelse, men vi behöver mer kunskap om elevernas upplevelser och lärares arbete inom området. Syfte och teoretisk ramSyftet med studien är att undersöka elevers (10-13 år) möjligheter till rörelse under skoldagen genom att sätta fokus på elevers upplevelser av och lärares arbete med rörelse i skolan. Olika aspekter av delaktighet kommer utforskas i relation till daglig rörelse. Studien hämtar inspiration från den nya barndomssociologin där barn ses som subjekt med agens att påverka (Mayall, 2015). Enligt Mayall (2015) innebär agens att människor har ett handlingsutrymme att styra och påverka sitt liv. En grundläggande tanke är att barndomen inte främst ska ses som en förberedelse för vuxenlivet utan har ett värde i sig. Barn är inte objekt som ska fostras för att ge avkastning på sikt, de är individer som har rätt till delaktighet. MetodAvhandlingen består av två delstudier som undersöker olika perspektiv (elev och lärare) på rörelse i skolan. Metoden för den första delstudien hämtar inspiration från The Mosaic Approach, vilken kommer att benämnas Mosaikmetoden. Teorin bakom metoden är socialkonstruktivistisk där barnen ses som medskapare av kunskap genom mellanmänskliga interaktioner och samspel. Kunskap förankras i ett socialt och kulturellt sammanhang och barn tar med sig kunskap och förståelse in i olika sammanhang (Clark, 2011). Metoden utgår från ett perspektiv som innebär att barn ses som kompetenta och experter i sina egna liv. ”Experts in their own lives” (Clark, 2011, s. 116) är en fras som summerar den teoretiska utgångspunkten för Mosaikmetoden, vilket kan relateras till den syn på barn som representeras i den nya barndomssociologin och som ligger till grund för avhandlingen. Mosaikmetoden kan användas för att möjliggöra en tolkning av elevers uttryck i t ex ord, bilder och handlingar (Clark, 2011). De datainsamlingsmetoder som kommer att användas i första delstudien är observation, samtalspromenad och fokusgruppsintervju. I delstudie två kommer intervju utgöra metod för att bidra till att nå en ökad förståelse för lärares syn på rörelse i skolan, och vilka möjligheter till fysisk aktivitet de upplever i olika sammanhang. Datainsamling påbörjas under hösten 2023.Chaput, J.-P., Willumsen, J., Bull, F., Chou, R., Ekelund, U., Firth, J., Jago, R., Ortega, F. B., & Katzmarzyk, P. T. (2020). 2020 WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour for children and adolescents aged 5–17 years: summary of the evidence. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 17(1), 141. https://doi.org/10.1186/s12966-020-01037-z Clark, A. (2011). Breaking methodological boundaries? Exploring visual, participatory methods with adults and young children. European Early Childhood Education Research Journal, 19(3), 321-330. https://doi.org/10.1080/1350293X.2011.597964 Högman, J. (2021). Barn i rörelse : om förutsättningar för utveckling i alternativa (?) idrottsaktiviteter. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85588 Larsson, H. (2009). Barn, kropp och rörelse. Locus: tidskrift för forskning om barn och ungdomar(3-4), 38-59. Larsson, H. (2012). Att förstå barns rörelse, ett sociokulturellt perspektiv. I "Huvud, axlar, knä och tå": om barn, kultur och kropp (ss. 11-27). Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet. Mayall, B. (2015). The sociology of childhood and children’s rights. I W. Vandenhole, E. Desmet, D. Reynaert, & S. Lembrechts (Red.), Routledge International Handbook Children´s Rights Studies (ss. 77-93). Routledge. Nyberg, G., Kjellenberg, K., Fröberg, A., & Lindroos, A. K. (2020). A national survey showed low levels of physical activity in a representative sample of Swedish adolescents. Acta Paediatrica, 109(11), 2342-2353. https://doi.org/10.1111/apa.15251 Rosell, M., Carlander, A., Cassel, S., Henriksson, P., J-son Höök, M., & Löf, M. (2021). Generation Pep Study: A population-based survey on diet and physical activity in 12,000 Swedish children and adolescents. Acta Paediatrica, 110(9), 2597-2606. https://doi.org/10.1111/apa.15850 Santana, C. C. A., Azevedo, L. B., Cattuzzo, M. T., Hill, J. O., Andrade, L. P., & Prado, W. L. (2017). Physical fitness and academic performance in youth: A systematic review. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 27(6), 579-603. https://doi.org/10.1111/sms.12773 World Health Organization. (2020). WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour [Elektronisk resurs].</p
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Do The Swedish Teachers Report Changes In Their Social, Emotional, Or Intercultural Competencies After Participating In The Hand In Hand
No full textVariations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
- …
