1,720,999 research outputs found
Osäkerheter kopplade till skattning av nettoutsläpp av koldioxid från kolpoolen träprodukter under Kyotoprotokollet och Klimatkonventionen
No full textProdukter tillverkade ur skogsråvara ingår som en obligatorisk kategori i Sveriges nationella rapportering av växthusgasutsläpp sedan 2013. Här presenteras en metodik för osäkerhetsskattning kring de beräknade utsläppen. Utsläppen som beräknas baseras på årliga förändringar av kolförrådets storlek. Varje år tillkommer en viss mängd medan en viss mängd kasseras. Den mängd som tillkommer, alltså inflödet, utgörs av producerad mängd halvfabrikat av produktkategorierna sågade trävaror, träbaserade skivor och pappersprodukter med ursprung från inhemsk skog. Mängden kasserade produkter, alltså utflödet, beräknas som en andel av det befintliga förrådet som i sin tur beräknas med hjälp av halveringstider. För 2013 beräknades ett utsläpp på -5.25 miljoner ton CO2. Metodiken för osäkerhetsskattningen byggde på en Monte-Carlo ansats där normalfördelade slumptal drogs för in- och utflödet för respektive produktkategori. Standardavvikelsen sattes till 2% kring inflödet och till 20% kring halveringstiderna. Upprepade beräkningar gav alternativa utsläpp som i sin tur låg till grund för beräkning av medelvärde och variationen kring detta. För år 2013 motsvarade variationen en standardavvikelse på ±1.45 miljoner ton CO2. Osäkerhetsskattningen utgörs alltså av standardavvikelsen uttryckt i absoluta tal.Harvested wood products (HWP) have been a mandatory carbon pool within the national reporting of green-house gas emissions since 2013. In this report, a methodology is presented for uncertainty assessment of the estimated emissions from the HWP-pool.The emissions from the pool are estimated as being the yearly differences of the size of the pool. Each year a certain amount of new products are added to the pool (inflow) while a certain amount is discarded (outflow). The inflow is equal to the production of three different categories of semi-finished products: sawn wood, wood based panels and paper products. The outflow is calculated as a fraction which each year leaves the pool. The fraction is calculated using half-lives. For 2013, the net emission was calculated to -5.25 million tons of CO2.The uncertainty assessment was based on a Monte-Carlo approach. Normally distributed random numbers were drawn repeatedly for the inflow, for which the standard deviation was set to 2%, and for the half-lives for which the standard deviation was set to 20%. Mean value and standard deviation were calculated for the repeated calculations. The uncertainty was equal to the calculated standard deviation in absolute numbers, and was calculated to ±1.45 million tons of CO2 for 2013
Occurrence, morphology and growth of understory saplings in Swedish forests
Get PDFGrowing demands for a multipurpose forestry leads to increased use of silvicultural systems that avoid clear-cutting. Regeneration in such systems is based on establishment and ingrowth of new seedlings under a more or less closed canopy. At long-term forestry planning reliable ingrowth models are needed to predict the future wood production. The objectives of this thesis were to review the field of ingrowth in established stands, to develop a model for prediction of ingrowth for the planning system Heureka and to deepen the insight in the ingrowth process by a case study. The ingrowth model consisted of four parts, describing: Probability for occurrence of saplings (1-39 mm diameter at breast height (DBH)) on plots with r = 5 m. Number of saplings on stocked plots (plots with saplings of target species). Probability for ingrowth of a sapling over 39 mm DBH during a 5-year period. Diameter of ingrown trees at the end of the 5-year period. The model was based on data from permanent plots at the National Forest Inventory. Separate functions were developed for seven species and species groups. Picea abies saplings had the widest distribution and occurred on 58 % of 12 469 representative plots in established forests. Betula spp. saplings occurred on 50 % of the plots, while the occurrence of saplings of other species was less than 20 %. Sapling density on stocked plots was highest for Betula spp, in average 10 per plot. Average ingrowth rate was 14.6 stems per ha and year, and P. abies made up more than half of this. The ingrowth varied according to the different functions with age, density and species composition of the stand and the moisture and fertility of the site. Growth and morphology of young conifers was examined in a species experiment on a clearcut and in shelterwoods of three different densities (41 – 124 stems per hectare). The largest intra-specific differences between clearcut and shelterwood were found for Pinus spp, while moderate differences were found for Picea spp. For Pinus spp, stem height and diameter decreased, while the stem slenderness increased with increasing shelterwood density. Moreover, the number of branches per whorl and the crown ratio decreased with increasing shelterwood density. The proportion of biomass in roots, stem, branches and needles was analysed as a function of estimated irradiance transmission for each individual. The proportion of stem decreased and the proportion of branches increased with increasing irradiance for Pinus spp. No significant trends were found for Picea spp
Vidareutveckling av nationell metod för beräkning av koldioxidutsläpp från träprodukter
Get PDFEnligt överenskommelse från klimatmötet i Durban 2011 ska träprodukter (Harvested Wood Products (HWP)) inkluderas i Annex-1 ländernas rapportering till klimatkonventionen och Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (Anon. 2012). Under senare år har det mesta pekat på att så skulle bli fallet och därför utvecklades under 2010 i uppdrag av naturvårdsverket en nationell metod för beräkning av koldioxidutsläpp från HWP (Wikberg 2011). Den metoden bygger på IPCC’s så kallade Tier 1 modell (Pingoud m.fl 2006) som går ut på att skatta nettoutsläpp av koldioxid baserat på mellanårsskillnader av HWP-poolens storlek med hjälp av data från FAO och nedbrytning enligt första ordningen. Varje år tillförs en viss mängd nya produkter medan en viss mängd förbrukas. Resultatet kan bli att HWP-poolen ökar eller minskar i storlek, vilket motsvaras av ett upptag eller utsläpp av koldioxid. Den nationella metoden avviker från IPCC’s Tier 1 modell främst i hur inflödet av nya produkter beräknas.
Den nationella metoden har under 2011 förbättrats och byggts ut. Data från FAO har bytts ut mot nationella datakällor helt och hållet, modellen har byggts ut med ”Stock Change Approach” (importen inkluderas och exporten exkluderas), historisk produktion av sågade trävaror från och med 1850 har inkluderats, handel av ytterligare råvarukategorier har tagits med, det är möjligt att inkludera mellanårsskillnader i rundvirkeslagrens storlek, etc. Modellen har även kompletterats med ett beräkningsverktyg för scenarioberäkningar
Harmonisering av skattningar av koldioxidutsläpp mellan kolpoolerna skogsprodukter och levande trädbiomassa inom ramen för FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet
No full textI ordinarie rapportering av koldioxidupptag eller utsläpp från kolpoolen skogsprodukter används data om industrins produktion och handel av halvfabrikat. En brist med den metodiken är att det inte finns någon direkt koppling till rapporteringen av kolpoolen levande trädbiomassa. Här presenteras en metodik där inflödet av nya skogsprodukter baseras på Riksskogstaxeringens permanenta stickprov som även som ligger till grund för rapporteringen av levande biomassa. Avverkningen fördelades ut på olika halvfabrikat med ledning av förhållandet mellan produktion av respektive produktkategori och industrins rundvirkeskonsumtion enligt ordinarie metod. Det resulterande nettoupptaget med den modifierade metoden låg på ungefär samma nivå som med ordinarie metod, men skillnaderna var vissa enskilda år betydande. Den modifierade metoden är direkt kopplad till kolpoolen levande trädbiomassa och kan ersätta ordinarie metod om detta prioriteras
Harmonisering av skattningar av koldioxidutsläpp mellan kolpoolerna skogsprodukter och levande trädbiomassa inom ramen för Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet
Get PDFNationell metod för beräkning av koldioxidutsläpp från träprodukter
Get PDFEnligt Kyotoprotokollets artikel 3.4 får de s.k. annex 1 länderna bokföra utsläpp/upptag från skogsbruk som en frivillig aktivitet inom ramen för markanvändningssektorn (Land Use, Land Use Change and Forestry (LULUCF)). I princip innebär detta att utsläpp från skogsmark beräknas genom att skatta förändringar i kolförrådets storlek i kolpoolerna Levande biomassa (ovan och under mark), Död ved, Förna och markkol mellan år. Kolförrådet i levande biomassa (träd) beror av tillväxt, avgångar och avverkning.
Fraktionen som avverkas och som tas ut ur skogen benämns i rapporteringssammanhang som ”Harvested Wood Products (HWP)”. HWP kan ses som en mellanlagring av kol som tagits upp vid fotosyntesen och som fördröjer återförandet av kolet tillbaka till atmosfären. Denna mellanlagring har hittills inte beaktats inom kolrapporteringen under Kyotoprotokollet. Istället antas att allt kol som tas ut ur skogen återvänder till atmosfären inom samma år, s.k. ”instant oxidation”, vilket innebär att mängden kol i HWP förblir oförändrad över tiden. Länderna har alltså i nuläget ingen möjlighet att bokföra effekten av att använda HWP. Länderna kan dock frivilligt redovisa utsläpp från HWP under klimatkonventionen.
I en framtida klimatregim kan HWP komma att inkluderas som en obligatorisk del i rapporteringen. IPCC föreslår i de senaste riktlinjerna olika sätt för hur detta kan gå till (Pingoud m.fl. 2006) och beskriver en metod baserad på FAO-data (http://faostat.fao.org/) som alla länder kan använda (s.k. Tier 1) samt tillhandahåller ett excel-baserat beräkningsverktyg för detta. IPCC föreslår vidare att länderna använder egna datakällor (Tier 2), och uppmuntrar även länderna att utarbeta egna metoder (Tier 3).
På uppdrag av Naturvårdsverket har ett förslag till en nationell Tier 3 metod tagits fram anpassad för Svenska förhållanden. I den här rapporten presenteras metoden och resultat från beräkningar av koldioxidutsläpp från 1960-2009. Scenarioberäkningar för 2010-2020 redovisas samt känslighetsanaylser av ändrade livslängder och ändrad användning av råvaror. Metoden bygger på IPCC’s Tier 1 med avseende på beräkningsgång och utflödesberäkningar men avviker med avseende på inflödesberäkningarna. Data från FAO har använts utom i en del fall då uppgifter från nationella datakällor använts istället. Metoden innefattar endast HWP från Svensk skog och gör det möjligt att hålla isär exporterade och inhemskt konsumerade produkter. Osäkerheter och fortsatt utvecklingsarbete diskuteras
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
- …
