1,721,023 research outputs found
Transition från barn till vuxen hälso- och sjukvård vid diabetes typ 1
No full textBakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste förekommande folksjukdomarna i Sverige. För personer i ungdomsåren med diabetes typ 1 äger en transition från barn till vuxen hälso- och sjukvård rum vid någon punkt i dess liv. Transitionen är en övergång från en fas i livet till en annan och är en viktig del av ens liv som inte alltid är enkel även om strävan mot anpassning är önskvärd.
Syfte: Syftet med litteraturstudien är att utifrån barn diagnostiserade med diabetes typ 1 kartlägga upplevelser av transitionen från barn till vuxen hälso- och sjukvård.
Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga studier från databaserna CINAHL, Psycinfo och PubMed. De vetenskapliga studierna lästes igenom och relevansgranskades utifrån inklusions och exlusionskriterierna för att sedan kvalitetsgranskas och sammanfattas i en metasyntes.
Resultat: Resultatet visar att barn upplevde såväl oro som ivrighet inför sitt ökade egenansvar. De upplevde oväntade skillnader mellan hälso- och sjukvården för barn och vuxna. Inför transitionen ansåg de sig ha fått bristfällig information om dess innebörd för dem som personer och för deras sjukdom. De uttryckte även en förbättringspotential gällande transitionen.
Konklusion: Litteraturstudien kartlägger hur barn diagnostiserade med diabetes upplever transitionen från barn till vuxen hälso- och sjukvård. Transitionen är en tidsperiod förknippad med oro och rädsla inför en förändrad framtid vilket barn upplever sig otillräckligt förberedda inför och informerade om. Således en tidsperiod då de inte vet vad de kan förvänta sig vilket upplevs skrämmande.Background: Type 1 diabetes is one of the most common endemic diseases in Sweden. Children with type 1 diabetes will go through a transition from child- to adult healthcare. This transition is a shift from a part of the child’s life to another and is an important part of life that is not effortless even if the strive towards adaption is wanted.
Purpose: The purpose of this literary study is to map experiences of children diagnosed with type 1 diabetes and transitioning from child- to adult diabetes healthcare.
Method: A qualitative literary study was conducted, in which eleven scientific articles from the relevant databases; CINAHL, Psycinfo and PubMed were included. The studies were read, scrutinized and evaluated in relation to the inclusion- and exclusion criteria, followed by a qualitative review to merge the qualities of the studies to a meta-synthesizes.
Results: The results show that children’s experience anxieties as well as eagerness for more self-responsibility. They experienced unexpected differences between child- and adult healthcare, in addition to the information given before the transition was inadequate regarding the affects for them and their sickness. The children expressed their wishes for a good transition.
Conclusion: This literary study charts experiences from children with type 1 diabetes who transition from child- to adult healthcare. The transition is a period that comprise anxieties and fear for a changed future. Children with type 1 diabetes often experienced mostly insufficient preparations for the transition and the information given. Furthermore, they experienced the transition as frightening since they had no idea of what to expect
An Exploratory Study of the Everyday Life of Swedish Children on Home Parenteral Nutrition and Their Families
No full textBackground: Improved survival rates of preterm infants and critically ill children has resulted in an increasing number of children growing up on HPN. However, how the child and the child’s family experience HPN is sparsely studied. Purpose: Thus, this study aims to elucidate the everyday life experiences of children with intestinal failure on HPN from the perspective of the child and the child’s family. Design and Methods: We used a qualitative inductive study that included semi-structured interviews from 13 family members in six families, and we analyzed them using content analysis. Results: The family members’ experiences had an overall theme, having to take on a full-time (nursing) responsibility, and fell into three categories: family restrictions, family adjustments, and family uncertainty. Conclusion: Families on HPN had to shoulder an in-home round-the-clock (nursing) responsibility that came with a daily logistical challenge. The complexity of HPN complicates the possibility of external support, so the families choose to keep the burden within the family; consequently single-parent households have limited possibilities for relief and recovery. Practice implications: To minimize the intrusion of the treatment in the family´s everyday life and, thereby, support the families, health care professionals might find it beneficial to obtain an inventory of the everyday life needs of the specific family when introducing HPN. Further, by encouraging close kin to participate in the HPN education these families may be unburdened some more. In addition, it is essential that professionals follow the families protocol for management and not the other way around
Sjuksköterskors upplevelser av att smärtlindra personer beroende av opiater
No full textBakgrund: Opiattillgängligheten är ett växande problem världen över. Således kan personer som är beroende eller missbrukare av opiater komma att söka sig till hälso- och sjukvården på grund av smärta. Personer som sjuksköterskan inom ramen för sitt omvårdnadsansvar kan behöva skatta avseende smärtintensitet och administrera smärtstillande läkemedel till.
Syfte: Syftet med studien är att kartlägga sjuksköterskors upplevelser av att smärtlindra personer beroende av opiater.
Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats.
Resultat: Kartläggning resulterade fyra huvudteman: Likvärdigt bemötande, där en del sjuksköterskor visade empati medan andra inte gjorde det, handlingsberedskap via erfarenhet som hjälpte sjuksköterskors bemötande av personer med beroendeproblematik. Det tredje temat var misstänksamhet begränsar, där sjuksköterskor hade en misstänksamhet och deras syn på personer var att personerna bara ville ha smärtstillande läkemedel. Sjuksköterskor uttryckte även smärtbedömningens komplexitet vid bedömning av personens smärta.
Konklusion: Sjuksköterskor ställs inför många komplexa situationer relaterat till smärta och beroende där varje person och situation är unik. Utifrån studiens fynd behöver sjuksköterskor implementera hela sin skicklighet, i mötet med personer beroende av opiater, vilket görs genom att de arbetar personcentrerat och holistiskt. Då antalet studier med kvalitativ ansats är få inom detta område behövs vidare forskning från såväl sjuksköterskans perspektiv som från personen beroende av opiater.Background: Opiate availability is a growing problem worldwide. These people who are addicted or addicted to opiates may seek medical care because of pain. Persons to whom the nurses within the scope of their nursing responsibilities may need to assess pain intensity and administer additional painkillers. Aim: The purpose of the study is to survey nurses experiences of relief pain from persons with opiate addiction. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. Results: Four main themes during the data-analysis. The four main themes were first; equal treatment, towards the person they care for, second; action readiness through experience, which helped nurses in dealing with people with addiction problems. Third; suspicion limiting, where nurses had a suspicion and their view was that individuals only wanted painkillers. Last; nurses expressed the complexity of pain assessment. Conclusion: Nurses are faced with many complex situations related to pain and dependence where each person and situation is unique. Based on the findings of this study, nurses need to implement all their skills in the meeting with the opioid-dependent person. This was done by working through person-centered care and with a holistic approach. As the number of studies with a qualitative approach is few in this area, further research is needed from both the nurse's perspective and from the person dependent on opiate.Keywords: Addiction, experiences, nurse, opiate, pain
Barn som genomgått viss avancerad barn- och ungdomskirurgi för diagnosen analatresi eller medfött diafragmabråck
No full textBakgrund: Analatresi och medfött diafragmabråck drabbar årligen cirka 35 respektive 20 barn i Sverige och för att överleva är barnen i behov av komplicerad kirurgisk behandling. Diagnosen innebär att barnets föräldrar även påverkas och att ett behov av familjecentrerad omvårdnad finns.
Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att vara förälder till ett barn som genomgått viss avancerad barn- och ungdomskirurgi för diagnosen analatresi eller medfött diafragmabråck.
Metod: Kvalitativ design. Datainsamlingen genomfördes med nio semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog tio föräldrar utvalda via ett konsekutivt urval och ett snöbollsurval. Insamlad data analyserades induktivt enligt metod för tematisk innehållsanalys.
Resultat: Under dataanalysen kunde kategorierna ”Att försöka förstå”, ”Att finna sin roll” och ”Att vara ensam tillsammans” samt det övergripande temat ”När livet tar en annan vändning” identifieras. Resultatet visade att beskedet om barnets diagnos upplevdes som en chock. Föräldrarna mötte okunskap om diagnoserna inom sjukvården och erhöll bristande information, vilket försvårade deras beslutsfattande. De beskrev svårigheter med att hitta sin roll i den nya situationen. De uttryckte även att de kunde känna sig ensamma trots att de hade stöd från andra.
Slutsats: Föräldrarna är i behov av information. De behöver också känna sig sedda av sjukvårdspersonalen och vara delaktiga i sitt barns vård. För det krävs att sjukvårdspersonal har tid för varje enskild familj.Background: Imperforate anus and congenital diaphragmatic hernia affect approximately 35 respectively 20 children annually in Sweden and to survive, the children are in need of complicated surgical treatment. The diagnosis means that the child’s parents also are affected and that a need of family-centered care exists.
Aim: To highlight experiences of being a parent of a child who have had certain advanced children- and youth surgery for the diagnose imperforate anus or congenital diaphragmatic hernia.
Method: Qualitative design. Data collection was conducted with nine semi-structured interviews. In total, ten parents selected via a consecutive and snowball sampling participated. Collected data were analysed inductively according to the method for thematic content anlaysis.
Results: During the data analysis, the categories “Trying to understand”, “Finding their role” and “Being alone together” and the overall theme “When life takes a turn” could be identified. The result showed that the diagnosis of the child was perceived as a shock. The parents felt that there was a lack of knowledge about the diagnoses in the healthcare and that they received insufficient information, which made decision-making difficult. They described difficulties in finding their role in the new situation. They also stated that they could feel lonely even though they had the support of others.
Conclusion: The parents need information. They also need to feel seen by the healthcare professionals and be involved in their child´s care. It requires that healthcare professionals have time for each individual family
Skolsköterskors erfarenheter av att använda sina förmågor för att optimera omvårdnaden vid vaccination av barn
No full textBakgrund: Det är känt att barn som utsätts för smärtsamma procedurer tidigt i livet kan utveckla både rädsla och ökad smärtkänslighet på lång sikt. Vaccination är en av de medicinska procedurer som orsakar stress för barnet. Genom att skolsköterskor i grundskolan lindrar smärta i samband med vaccination kan detta förhindras. Icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder har visat sig vara effektiva i samband med nålrelaterade procedurer genomförda i sjukhusmiljö dock saknas forskning kring dess effekt i skolmiljö. Syfte: Syftet med studien är att belysa skolsköterskors erfarenheter av att använda sina förmågor för att optimera omvårdnaden vid vaccination av barn. Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod där 11 skolsköterskor deltog i semi-strukturerade intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskorna använde flera olika omvårdnadsåtgärder för att optimera omvårdnaden i samband med vaccination. Resultatet delades in i kategorierna förmåga att skapa trygghet för barnet, förmåga att avleda och förmåga att anpassa situationen för barnets bästa. Konklusion: Studiens resultat tyder på att skolsköterskor besitter kunskap inom området men på grund av bristande resurser kan inte all kunskap de har appliceras i deras arbete.Background: It is known that children that are exposed for painful procedures early in life can develop long term fear and anxiety. Vaccinations is one of the medical procedures that causes stress for the child and it is therefore important that the nurses mitigate their pain in conjunction with the vaccinations that are held during compulsory school. Non-pharmacological pain management strategies have shown to be effective in conjunction with needle related procedures carried out in a hospital environment. However there are no research on the effect in a school environment. Aim: The aim of this study is to illuminate the school nurses’ experiences of using their abilities to optimize the nursing care during vaccination of children. Method: A qualitative method consisting of 11 semi-structured interviews was conducted. The data was analyzed using qualities content analysis. Results: The school nurses did several nursing actions to optimize the nursing care during vaccination both before and during the procedure. The study’s results were divided into categories, the ability to establish safety for the child, the ability to distract; and the ability to adapt the situation for the child’s best interest. Conclusion: This study´s results indicates that the school nurses possess knowledge within the area but due to lack of resource the nurses did not use all their knowledge in their clinical setting
Att skapa hälsosamma skärmvanor hos elever - Skolsköterskors erfarenheter
No full textBakgrund: Elevers skärmtid ökar i såväl skolan som på fritiden och kan påverka deras hälsa i både positiv och negativ riktning beroende på hur skärmen används. I skolsköterskans uppdrag ingår bl. a. att motivera och vägleda elever till en hälsosam livsstil. Således har skolsköterskan inom ramen för sitt hälsofrämjande arbete en unik möjlighet att vägleda elever i positiv riktning så att de etablerar hälsosamma skärmvanor.
Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter gällande förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete kring elevers skärmvanor.
Metod: Data samlades in genom individuella intervjuer med skolsköterskor (n=12) och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Skolsköterskornas erfarenheter av förutsättningar för det hälsofrämjande arbetet presenterades i fyra kategorier: att vara medveten om elevers skärmvanor, att vara engagerad i elevers skärmvanor, att kunna hantera elevers skärmvanor, att samverka kring elevers skärmvanor.
Konklusion: Studiens resultat har synliggjort avsaknad av kunskap och riktlinjer i skolsköterskors hälsofrämjande arbete gällande elevers skärmtid samt att det finns behov av ytterligare forskning inom området.Background: Pupils´ screen time increases in school as well as in leisure time and can affect their health both positively and negatively depending on how the screen is used. In their health promoting work, school nurses have an opportunity to help students create healthy screen usage.
Aim: The aim of the study was to illuminate school nurses’ experiences regarding conditions for health promoting work around pupils’ screen habits.
Method: Data were collected by individual interviews with school nurses (n = 12) and were analyzed by using manifest qualitative content analysis.
Results: School nurses’ experiences of preconditions health promoting work was presented in 4 categories: to be aware of pupils’ screen habits, to be engaged in pupils’ screen habits, being able to handle pupils’ screen habits, to collaborate around pupils’ screen habits.
Conclusion: The study’s results have highlighted the lack of knowledge and guidelines in school nurses’ health promotion work regarding pupils’ screen time
and that there is a need for further research in the area
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Skolsköterskors upplevelser av att arbeta i team för att främja elevers hälsa och förebygga deras ohälsa
No full textBakgrund: Internationell och nationell forskning visar att skolsköterskan har en betydelsefull roll i att främja elevers hälsa och förebygga deras ohälsa. Basen för ett framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan anses vara att arbeta i team med övriga kollegiet.
Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta i team för att främja elevers hälsa och förebygga deras ohälsa.
Metod: Studien utgick från en kvalitativ design, där data samlades in via intervjuer med tolv skolsköterskor och som därefter analyserades enligt metoden för innehållsanalys med en induktiv ansats.
Resultat: Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i fyra kategorier som beskriver skolsköterskans upplevelser; Behov av att tydliggöra rollerna i teamet, Behov av vägledning i teamets praktiska arbete, Behov av tid och närhet till teamet och Behov av engagemang för arbete i team.
Konklusion: Resultatet av denna studie har lyft fram skolsköterskans syn på sin egen roll i teamet tillsammans med upplevelsen av det hälsofrämjande och förebyggande arbete som hen är delaktig i på skolan. Detta visade bland annat på varierade uppfattningar om vilka ansvarsområden och uppgifter som åläggs professionen samt vad skolsköterskan upplever kan hindra eller främja arbete i team.Background: International and national research shows that the school nurse plays an important role in promoting pupils’ health and prevent their illness. The basis for a successful health promotion and disease prevention in school is considered to be working in team with other professions.
Aim: The aim was to shed light on school nurses’ experiences of working in team to promote pupils’ health and prevent their illness.
Method: The study was based on a qualitative design, were data was collected from interviews with twelve school nurses’ and analyzed according to the method of content analysis with an inductive approach.
Results: The analysis of data resulted in four categories that describes the the school nurse experiences; Need to explicate the roles of the team, Need of guidance in the practical work of the team, Need of time and closeness to the team and Need of dedication to work in team.
Conclusion: The result of this study has highlighted the school nurse view upon her own professional role in the team together with the experience of the health promoting and disease preventive work that she participates in at school. This showed, among other things, varied perceptions about the responsibilities and tasks imposed on the profession and what obstacles or promotive factors on teamwork that the school nurse experience
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
- …
